Akut leversvikt
Patienter med en akut och allvarlig leverskada kan utveckla akut leversvikt. Tillståndet är ovanligt, men kan utvecklas snabbt och har ofta en dålig prognos.
Akut leversvikt innebär att patienter utan tidigare leversjukdom drabbats av en uttalad levercellsskada som leder till att leverns funktion blivit akut och kraftigt nedsatt.
Diagnosen ställs utifrån följande kriterier: protrombinkomplex (PK) ≥1,5 samt leverencefalopati inom 0-12 veckor efter debut av ikterus. Tillståndet delas in i hyperakut, akut och subakut leversvikt utifrån hur snabbt patienten utvecklar tillståndet. Tidsperspektivet spelar roll för prognos och komplikationsrisker. Exempelvis har patienter med hyperakut leversvikt störst risk att utveckla hjärnödem, men de har också bäst prognos i de fall när hjärnödem inte uppstår.
Utredning
Symtomen beror delvis på orsaken till den akuta leversvikten. I västvärlden är toxisk dos av paracetamol den vanligaste orsaken, men virushepatiter är vanligare i till exempel Asien. Symtom ändras över tid och kan initialt vara ospecifika, exempelvis illamående, kräkningar eller buksmärta, medan patient med hepatit kan uppvisa infektionssymtom utöver kognitiv påverkan (leverencefalopati) och ikterus. Om tillståndet försämras ytterligare utvecklas ofta multiorgansvikt och det finns risk för utveckling av hjärnödem.
Diagnosen ställs utifrån en kombination av laboratorieprover och klinisk bild.
Behandling
Behandlingen syftar till att behandla utlösande orsak. Intensivvård är viktig för att förhindra ytterligare försämring, skydda och behandla sviktande organ. Behandlande läkare bör ta tidig kontakt med nationellt högspecialiserat centrum (Karolinska universitetssjukhuset eller Sahlgrenska universitetssjukhuset) för stöd i behandling och vidare handläggning. Om tillståndet inte vänder kan levertransplantation bli aktuell.