Kosten vid diabetes
Hälsosamma mat- och dryckesvanor hos individer med diabetes har många kortsiktiga och långsiktiga fördelar. Kortsiktigt bidrar bättre matvanor till stabilare glukosnivåer. Långsiktigt kan hälsosamma kostvanor påverka risken för komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar och neuropati.
Generella rekommendationer
Samtidigt som rådgivning om hälsosamma matvanor är ett viktigt tillägg i behandlingen av diabetes kan många bakomliggande faktorer påverka individens följsamhet, till exempel kulturella och ekonomiska faktorer. På grund av ett överflöd av information av varierande kvalitet kring matvanor är det viktigt att ge konkreta och enkla kostråd som patienten har möjlighet att hålla sig till.
Kostråden för personer med diabetes är baserade på de rekommendationer som gäller för den generella befolkningen enligt de nordiska näringsrekommendationerna från 2023 (NNR 2023). Medelhavskost har ungefär samma fördelning av kolhydrater, protein och fett som de nordiska rekommendationerna och kan också rekommenderas. Dessa kostrekommendationer innehåller en stor andel fullkornsprodukter, grönsaker, baljväxter och frukt. Fullkornsprodukter har positiv effekt på blodsockret och leder till långsammare glukosstegring i jämförelse med livsmedel som innehåller snabba kolhydrater.
Rekommenderad fördelning av makronutrienter enligt NNR 2023 (i procent av totala energiintaget):
- Fett 25–40 % varav < 10 % mättat fett
- Kolhydrater 45–60 % varav socker < 10 %
- Protein 10–20 %
Genom minskning av portionsstorlek går det att reducera energimängden per måltid med bibehållen fördelning mellan kolhydrater, protein och fett. Samma kostrekommendationer går att tillämpa vid graviditetsdiabetes. Mer detaljerade rekommendationer angående enstaka livsmedel som baljväxter, fibrer, nötter, olika sorters fett och kaffe finns i Socialstyrelsens kunskapsstöd Kost vid diabetes hos vuxna.
Behandling med levnadsvanor för typ 2-diabetes
Levnadsvanebehandling kräver tät kontakt med vården under det första året med tydlig målsättning. Efter det första året kan man glesa ut uppföljningen. Levnadsvanebehandling ska inkludera följande komponenter:
-
Kostbehandling.
-
Råd om ökad nivå av fysisk aktivitet.
-
Uppföljning av kostförändringar.
-
Uppföljning av vikt.
-
Tydlig målsättning med mätbara mål.
-
Råd om nikotin (rökning och annat tobaksbruk).
-
Råd om alkoholkonsumtion.
Viktnedgång vid typ 2-diabetes
I dagsläget rekommenderas stort fokus på viktnedgång som utgångspunkt i behandlingen av typ 2-diabetes, speciellt vid diagnos
(12). Viktnedgång genom ett reducerat energiintag och ökad nivå av fysisk aktivitet kräver hög motivation under längre tid. Stöd inom hälso- och sjukvården är ofta avgörande.
En central del i behandlingen av individer med typ 2-diabetes och övervikt eller obesitas är viktnedgång på åtminstone 5 procent. Större viktnedgång, över 10–15 procent, kan leda till diabetesremission. Inom de första 6 åren efter diagnos kan över 80 procent av individer med typ 2-diabetes uppnå remission (HbA1c < 48 mmol/mol utan glukossänkande läkemedelsbehandling under minst tre månader)
(12). Fortsatt regelbunden uppföljning och monitorering av glukosvärden är viktig för att tidigt uppmärksamma stigande glukosvärden.
Viktiga punkter om viktreducerande behandling hos individer med typ 2-diabetes
-
Det finns ett stort utbud av olika dieter för att dra ner energiintag. Dessa minimerar oftast en viss grupp av makronutrienter för att öka energiintag från annan grupp (till exempel högt innehåll av protein, lågt innehåll av kolhydrater, högt intag av fett och så vidare). En systematisk genomgång av olika sammansättningar visade att ingen av dessa var att föredra framför andra för att uppnå viktnedgång. Patienten kan använda olika dieter så länge de uppfyller behov enligt nutritionsrekommendationer. För ökad följsamhet bör patienten följa dieten med stöd av vårdpersonal.
-
Vissa dieter kan innebära en risk, som till exempel dieter med mycket lågt intag av kolhydrater. Dessa kan leda till hypoglykemi eller ketoacidos hos individer med låg eller ingen kvarstående insulinproduktion.
-
Patienten kan använda produkter för kost- och måltidsersättning för att underlätta viktnedgång. Måltidsersättningar kan användas för att ersätta 1–2 måltider per dag under kortare perioder. För syftet att underlätta större viktnedgång ska måltidsersättningar endast användas under kortare perioder. Längre perioder med ersättning av 1 måltid per dag eller 3–6 måltider per vecka kan användas för att behålla uppnådd viktnedgång.
-
Lågenergi kostersättningsbehandling med energiintag på runt 800 kcal/dag (Low Energy Diet, LED) ska endast utföras med stöd av specialiserad vårdpersonal. Rekommenderad behandlingslängd är 12–20 veckor för att uppnå tillräcklig viktnedgång (> 10–15 procent) för diabetesremission.
-
Kombinationen av förbättrade matvanor och ökad nivå av fysisk aktivitet är väsentlig för att förhindra viktrecidiv. Enbart ökad nivå av fysisk aktivitet har sällan tillräckligt god effekt utan samtidiga förändringar i matvanor.
-
Kontinuerligt och regelbundet stöd av vårdpersonal är viktigt för att förhindra viktrecidiv.
Kost hos äldre individer med diabetes
För äldre individer med diabetes kan man behöva anpassa kostrekommendationerna för att förhindra undernäring. Generellt är rekommendationerna för glukoskontroll inte lika strikta för personer i högre ålder och vissa äldre individer kan behöva kolhydratrika mindre portioner för att säkerställa tillräckligt energiintag.