Anafylaxi
Anafylaxi är ett akut tillstånd som kräver snabb behandling. Vid misstänkt anafylaxi ska adrenalin omedelbart ges intramuskulärt i låret.
Anafylaxi är en akut, svår, snabbt insättande och potentiellt livshotande systemisk överkänslighetsreaktion med symtom från flera organsystem. Symtombilden orsakas av mediatorer som frisätts från kroppens mastceller.
Hypersensitivitetsreaktionen vid analylaxi beror på systemisk aktivering av mastceller och basofila celler. Olika definitioner av anafylaxi används
(1). men ämnen som histamin, tryptas och cytokiner frisätts och påverkar flera organ i kroppen. Histamin ökar bland annat kärlväggens permeabilitet och ökar slemproduktion och aktivitet i glatt muskulatur, luftrör och tarmar. Frisättningen i luftvägarna leder till dyspné, rhonki, stridor (trånga luftrör) och till slut hypoxi.
Flera olika organsystem drabbas vid analylaxi:
- I mag- tarmkanalen ger mediatorerna upphov till kräkningar och krampartade buksmärtor.
- Ökad permeabilitet i kärlväggarna ger extravasering av vätska och leder till en relativ hypovolemi (distributiv chock) med lågt blodtryck och nedsatt organperfusion. Kardiell påverkan med sämre kontraktilitet är också en bidragande faktor till cirkulatorisk påverkan.
- I huden ger vasodilatationen nässelutslag (urtikaria) som klassiskt ändrar form, utbredning och kliar.
I västvärlden är livstidsprevalensen för anafylaxi 0,5–3 procent och förekomsten ökar
(2) (3). Dödsfall orsakade av anafylaxi är relativt ovanliga. De inträffar oftast i miljöer där adekvat läkemedelsbehandling inte finns tillgänglig.
Sjukdomsmekanismer
Den vanligaste orsaken till anafylaxi är den som medieras av immunoglobulin E (IgE). Individen har sensitiserats mot ett icke kroppseget ämne (allergen) och producerar specifika IgE-antikroppar mot allergenet. När antikroppen binder till sitt allergen kan komplexet aktivera ytreceptorer på mastceller och basofila celler. Vid IgE-medierad anafylaxi resulterar aktiveringen av mastceller och basofila celler i en systemisk frisättning av en rad mediatorer. Dessa påverkar kroppens organ och de bidrar också till en eskalerande frisättning av mer mediatorer
(4).
Födoämnen är de vanligaste allergenen hos barn och utgör cirka 90 procent av det totala antalet allergener i denna patientgrupp. Med ökande ålder blir det vanligare med reaktioner mot läkemedel och olika förgiftningar, exempelvis insektsstick/bett
(1) (3).
Det förekommer också immunologiska reaktioner mot:
- icke steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID)
- acetylsalicylsyra (ASA)
- monoklonala antikroppar
- järnpreparat
- kontrastmedel.
Vid dessa reaktioner sker en direktaktivering av mastceller som inte är beroende av IgE.
Anafylaktiska reaktioner kan också utlösas av icke-immunologiska mekanismer. Direkt mastcellsaktivering kan bland annat ske genom:
- läkemedel
- värme
- kyla
- solexponering
- fysisk aktivitet.
Det finns även fall där orsaken efter utredning förblir okänd (idiopatisk anafylaxi).
IgE
- föda
- latex
- allergenspecifik immunterapi (ASIT).
IgE/ej IgE
Insekter och läkemedel. Exempel på läkemedel:
- opioider
- muskelrelaxantia
- röntgenkontrastmedel
- penicillin.
Ej IgE
- blod
- immunglobulin
- immunkomplex.
Direkt mastcellsaktivering
Läkemedel, till exempel:
- opioider
- muskelrelaxantia
- röntgenkontrastmedel
- ACE-hämmare
- NSAID
- ASA
Fysisk träning.