Bakgrund
Smärtvården tar mycket utrymme inom hälso- och sjukvården. Problem med smärta hos patienter kräver resurser på alla vårdnivåer och medför stora kostnader för sjukvården och samhället. Långvarig smärtproblematik innebär ofta stort lidande för den enskilda individen. Kunskap om smärtbehandling är därför av stor vikt.
Smärta är en av de vanligaste besöksorsakerna i sjukvården. Mellan 20 och 40 procent av besöken hos läkare i primärvården anges vara föranledda av smärttillstånd, men smärtpatienter finns representerade inom alla specialiteter och på akutmottagningarna. Smärta och inte minst långvarig smärta medför ett stort lidande för individen. Personal i sjukvården som möter patienter med akut smärta, postoperativ smärta och cancersmärta kommer även alltid att möta långvarig smärta, eftersom prevalensen för långvarig smärta i befolkningen är cirka 20 procent.
Trots att patienterna tar stora sjukvårdsresurser i anspråk känner sig många otillfredsställda med de insatser som görs, inte minst äldre personer. Detta framgår i en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) från 2020
(2). Äldre är ett vitt begrepp som kan definieras olika. I litteratur används vanligen ålder >65 år när man vill undersöka utfall hos äldre
(2). Kronologisk och biologisk ålder har dock en stor överlappning varför ett biopsykosocialt synsätt är väsentligt och kräver särskild hänsyn i bedömningen av den äldre individen. För mer information om det biopsykosociala synsättet se avsnitt Biopsykosociala modellen.
Långvarig och funktionsnedsättande smärta efter alla typer av kirurgiska ingrepp drabbar generellt två till tio procent, men prevalenser varierar kraftigt beroende på typ av kirurgi
(3) (4). Fem till tio procent av de patienter som överlever cancer har kvarstående funktionsnedsättande behandlingsrelaterad smärta
(5). Kunskap om långvarig smärta är därmed viktig för all sjukvårdspersonal.
Kostsamt lidande för individ och samhälle
Baserat på den epidemiologiska undersökningen “Pain in Europe" har SBU uppskattat de samhällsekonomiska kostnaderna för långvarig smärta, sjukförsäkring och produktionsbortfall, till 2,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP)
(6). Det motsvarar en årlig samhällskostnad av 149 miljarder kronor (år 2022) i Sverige. Sjukvårdskostnaden utgjorde cirka sju procent av totalsumman. Beräkningar från USA anger en samhällskostnad för långvarig smärta som överskrider sammanlagd kostnad för diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom.
Beräkning av sjukdomsbörda är ett mått på hur olika sjukdomar påverkar folkhälsan. Years lived with disability (YLD) är ett sådant mått. Såväl globalt som i Sverige var ländryggssmärta, huvudvärk och depression de tre tillstånd som 2017 stod för flest YLD
(7).
För individen innebär långvarig smärta ofta en besvärlig situation inom flera områden. En beräkning visar att 25-33 % av patienter med långvarig smärta befinner sig i en mycket utsatt situation avseende arbete, sjukskrivning, vårdsökande, upplevt vårdbehov och påverkan på livsföring med uttalat nedsatt livskvalité
(7).