Behandling vid samsjuklighet

Patienter med bipolär sjukdom kan behöva särskilda anpassningar vid behandling av samsjuklighet. Den vanligaste samsjukligheten vid bipolär sjukdom är skadligt bruk av alkohol och olika typer av ångesttillstånd. Även samsjuklighet med adhd som bra att beakta.

Skadligt bruk av alkohol

Samsjuklighet med alkoholbrukssyndrom är hög. Uppemot 30 % av patienter med bipolär sjukdom har perioder i livet med problematiskt drickande 

. Det är viktigt att upptäcka alkoholproblem och att erbjuda behandling. För att förbättra sjukdomsprognosen är det viktigt att behandla både hög konsumtion och tilltagande skadligt bruk av alkohol.

Idag finns bra behandling mot skadligt bruk av alkohol och behandlingen kan vara såväl farmakologisk, psykopedagogisk och psykoterapeutisk. Primärvård och psykiatriska mottagningar ska kunna erbjuda stöd vid mildare besvär, men om behandlingsinsatserna inte hjälper eller svårare tillstånd förligger bör man remittera till beroendevården 

.

För mer information, se kapitel Alkohol – riskbruk, skadligt bruk och beroende.

Ångest­syndrom

Ångest som delsymtom av sjukdomen brukar vara tydligast i skov och mildras eller försvinna vid välbehandlad bipolär sjukdom. För de personer som har kvarstående ångest i sin sjukdomsbild bör man utesluta samsjuklighet med ångestsyndrom.

Ångestsyndrom, såsom panikångestsyndrom, social fobi, generaliserat ångestsyndrom (GAD) och tvångssyndrom (OCD), ska behandlas utifrån gällande behandlingsprinciper, utifrån symptomens allvarlighetsgrad.

Man bör prioritera kognitiv beteendeterapi (KBT) då de antidepressiva läkemedlen, som ofta kan användas som behandling av olika ångestsyndrom, kan öka risken för en mer instabil sjukdomsbild eller switch.

Attention-Deficit/‌Hyperactivity Disorder (adhd)

Samsjuklighet med adhd medför impulsivitet, koncentrationssvårigheter och exekutiva svårigheter som kan påverka förmågan att hantera den bipolära sjukdomen. Personer med samsjuklighet med adhd ska i första hand få psykoedukativa insatser för bipolär sjukdom. Om patienten har behov av behandling med centralstimulantia bör man först säkerställa en fungerande stämningsstabiliserande medicinering, för att minska risken för insjuknade i hypomani, mani eller en mer instabil bipolär sjukdomsbild 

.

Emotionellt instabilt personlighets­syndrom (EIPS)

Samsjuklighet med EIPS innebär ofta en förstärkt emotionell instabilitet och högre grad av relationsproblematik, vilket kan påverka patientens förmåga att tillgodogöra sig läkemedelsbehandling och terapi. Klinisk praxis är att under perioder av stabilitet (euthymi) erbjuda patienten insatser för att hantera detta.