Åtgärder vid försämring i känd bipolär sjukdom

Om känd bipolär sjukdom föreligger försöker man, förutom att erbjuda profylaktisk läkemedelsbehandling, även minska risken för allvarliga episoder av sjukdom genom att tillsammans med patient och närstående identifiera tidiga tecken på insjuknande. Det kan röra sig om lindriga symtom på depression eller mani, eller andra förändringar i beteende och mående som föregått tidigare skov. 

Tidiga tecken på återinsjuknande noteras med fördel i en så kallad krisplan, ett dokument där man kommer överens om vilka åtgärder patient, närstående respektive sjukvård bör vidta vid olika symtom. 

Insjuknande i depression

Tidiga tecken på insjuknande i ett depressivt skov vid bipolär sjukdom innebär sedvanligt ökade typiska symtom på depression. Ibland kan det förekomma samtidiga symtom på mani (blandepisod) vilket kan försvåra bedömningen. 

Omhändertagandet av dessa patienter ska inte ske enligt allmänna depressionsriktlinjer, bland annat på grund av risken för switch med antidepressiva läkemedel. I de allra flesta fall ska man istället snabbt kontaka den psykiatriska vården för bedömning av lämplig vårdnivå och övriga insatser.

Insjuknande i hypomani och mani

Minskat sömnbehov är nästan alltid ett tidigt tecken vid begynnande hypomani eller maniskt skov. Det är därför viktigt att säkerställa att patienten kan återfå goda sömnvanor vid begynnande skov för att motverka allvarlig utveckling. Ofta behövs farmakologiska insatser. Andra vanliga tidiga tecken finns i faktaruta 1 (DSM). Eftersom det är betydligt enklare att behandla tillståndet i ett tidigt skede är det viktigt för det enskilda individen att lära känna sina tidiga tecken på begynnande hypomani eller maniska skov. Om patienten har profylaktisk behandling mot mani och begynnande symtom brukar man via specialistpsykiatrin höja dosen.

Den psykiatriska öppenvården kan sköta handläggningen av patienten så länge sjukdomsinsikt och behandlingsmotivation föreligger. Om hypomanin övergår i en mani brukar patienten behöva sjukdomsvård, ofta med stöd av Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT), då insikt om sjukdomen ofta saknas.

Sömnstörning och ångest

Störd sömn kan vara en utlösande faktor för både depressiva och maniska skov. Om en patient med bipolär sjukdom söker primärvård på grund av sömnproblem behöver man således bedöma patienten med avseende på ytterligare symtom på återinsjuknande. Ofta behöver man farmakologiskt behandla symtomen på annat sätt än enligt gängse riktlinjer om sömnstörning hos den psykiskt friska patienten. I klinisk praxis använder man olika sorters sederande läkemedel inklusive neuroleptika. Enbart sömnhygieniska råd brukar ofta vara otillräckliga.

Om en patient med bipolär sjukdom söker primärvård för ökad ångest är det också klinisk praxis att bedöma om ångesten kan vara ett tidigt tecken på skov eller om det är en del i ett annat sjukdomstillstånd.

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till dig som är specialist i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till dig som är läkare i behov av råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten.

Om du är en av dem som Läkemedelsboken vänder sig till vill vi gärna veta vad du tycker om webbplatsen och dess innehåll. 

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till dig som är specialist i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till dig som är läkare i behov av råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten.

Om du är en av dem som Läkemedelsboken vänder sig till vill vi gärna veta vad du tycker om webbplatsen och dess innehåll. 

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Vill du få återkoppling?

Om du vill få svar från oss behöver du använda Läkemedelsverkets ordinarie kontaktvägar som du hittar på sidan Kontaktuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.

Vill du få återkoppling?

Om du vill få svar från oss behöver du använda Läkemedelsverkets ordinarie kontaktvägar som du hittar på sidan Kontaktuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.