Perikoronit
Symtomfria visdomständer utan patologiska förändringar utgör inte indikation för extraktion utan bör följas hos ordinarie tandläkare.
Perikoronit är ett inflammatoriskt tillstånd lokalt i mjukvävnaden runt en delvis erupterad tand. I fickan runt en erumperande tand finns det bakterier, framför allt anaeroba och fakultativt anaeroba, som kan ge upphov till akut eller kronisk perikoronit. Perikoronit är vanligast i samband med eruption av visdomständer i underkäken, men kan även förekomma i anslutning till andra tänder.
Utredning
Perikoronit drabbar ofta relativt unga människor i den ålder då visdomständerna erupterar, vanligtvis kring 20-årsåldern. Diagnosen perikoronit ställs enkelt vid en klinisk undersökning och ibland genom röntgen.
Patienterna har ofta smärta från området och inte sällan uppstår en lokal svullnad i anslutning till tanden.
Behandling
Vid perikoronit utan allmänsymtom kan lokal behandling med spolning av tandköttsfickan vara tillräckligt för att behandla tillståndet. Svåra och återkommande perikoroniter utgör indikation för kirurgiskt avlägsnande av ofta delvis frambruten visdomstand.
Man behandlar akut perikoronit genom att skapa dränage. I första hand bör lokal behandling utföras genom att spola rent i tandköttsfickan med fysiologisk koksaltlösning.
Eventuellt kan extraktion av traumatiserande antagonist eller avlägsnande av annan traumatiserande komponent såsom tandregleringsapparat, piercing med mera bli aktuellt.
Vid allmänpåverkan och vid tecken på spridning bör man förskriva antibiotika. För mer information se sidan om antibiotikabehandling.
Komplikationer
En obehandlad perikoronit kan spridas regionalt och leda till infektion i halsens djupare spatier.
Man ska bara ordinera antibiotika om patienten har ett påverkat allmäntillstånd (såsom feber eller allmän sjukdomskänsla) eller om det föreligger tecken på, alternativt finns risk för, spridning av infektion
(25). Tecken på detta är till exempel svullna regionala lymfkörtlar, trismus och/eller sväljsvårigheter. Se även sidan om antibiotikabehandling.
Uppföljning
Vid återkommande perikoronit bör man överväga extraktion av visdomstanden.
Efter akutisering är det lämpligt att bedöma tandens status och bedöma behov av ytterligare åtgärd. Specifika råd till patienten kring munhygien och egenvård kan ofta förebygga perikoronit. I andra fall kan behov av depuration eller extraktion föreligga.