Karies
Karies (hål i tänderna) är en av vanlig sjukdom. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård (2022) får många människor karies någon gång i livet, men risken varierar från person till person. Sjukdomens etiologi är multifaktoriell och relateras ofta till individens vanor.
Karies drabbar tandens hårdvävnad på grund av att bakteriebeläggningar på tandytan ger upphov till syrabildning. Fluorid används för att förebygga karies. Fluorid har följande effekt på munhälsan:
-
gör tänderna mer motståndskraftiga mot kariesangrepp
-
hämmar upplösningen av emalj genom att minska demineraliseringen
-
förstärker remineralisering av skadad emalj
-
minskar syraproduktionen hos bakterier och reducerar bakteriernas förmåga att uthärda den sura miljö de själva är orsak till
(24).
Patienten minskar risken för syraangrepp och därigenom karies genom tandborstning två gånger dagligen med fluoridtandkräm och genom att undvika frekventa mellanmål
(24).
Patienter med ökad risk för karies kan rekommenderas extra fluorid, till exempel i form av:
- munsköljning
- gel
- lackning
- tandkräm med hög fluoridhalt.
Utredning
Karies upptäcks vanligen vid en rutinundersökning i allmäntandvården.
Den kliniska undersökningen kompletteras ofta med intraorala röntgenbilder.
Behandling
En viktig behandlingsstrategi är att påverka ogynnsamma kostvanor och bristfällig egenvård där fluoridtandkräm morgon och kväll är av största betydelse. När kariesrisken är förhöjd behövs dessutom fluoridtillägg i egenvård och på klinik.
Den bästa baspreventionen är tandborstning två gånger dagligen med fluoridtandkräm. Vid hög kariesrisk rekommenderas tilläggsbehandling: högdosfluoridtandkräm (5000 ppm F), daglig fluoridsköljning och professionell behandling med fluoridlack minst två gånger årligen (vid förhöjd risk för kron- och rotkaries) respektive fyra gånger årligen (vid initial kron- och rotkaries med risk för progression).
Baspreventionen för barn <6 år är tandborstning med fluoridtandkräm med 1000 ppm F. Mängden tandkräm ska anpassas efter ålder och ska ungefärligt motsvara barnets lillfingernagel. Från 6 års ålder används tandkräm med 1450 ppm F.
Om fluoridtillägg behövs och barnet är 3-6 år kan fluoridsugtabletter eller fluoridtuggummi användas. Om barnet är 6-12 år och kan skölja och spotta rekommenderas 0,05 % NaF munsköljvätska. För ungdomar från 16 års ålder kan man även använda högdosfluoridtandkräm med 5000 ppm F (för doseringsanvisningar hänvisas till respektive läkemedels produktresumé).
Dricksvattnets fluoridhalt har en avgörande roll för det totala intaget. Har man egen brunn med okänd fluoridhalt bör man få vattnet analyserat.
Behandling av kariesskador varierar beroende på skadans omfattning. Mindre eller tidiga kariesangrepp som endast är begränsade till emaljen kan behandlas konservativt
(24). När en kariesskada fått en tydlig utbredning i dentinet krävs restaurativ behandling som innebär att skadad tandsubstans tas bort och ersätts med fyllningsmaterial. Det är viktigt med förebyggande behandling med syfte att stoppa kariesprogressionen.
Komplikationer
Obehandlade kariesskador kan orsaka smärta och infektion. Blir skadan för omfattande kan extraktion bli aktuellt.
Vid mer omfattande kariesskador finns det risk för inflammation i pulpan/pulpit, pulpanekros och infektion. I samband med pulpit förekommer ofta svår smärta.
Uppföljning
Vid hög kariesaktivitet krävs utöver fluoridtillskott också tätare kontroller för att kontrollera progression.
Regelbunden tandvård rekommenderas generellt för att tidigt kunna diagnosticera, förebygga och behandla skador orsakade av karies.