Vanliga orala virusinfektioner

Akut herpetisk gingivostomatit är den orala manifestationen av en primärinfektion med herpes simplexvirus typ 1 (HSV‍-‍1). Majoriteten av de som drabbas är barn 2‍-‍4 år och de allra flesta får inga kliniska symtom. Endast några få procent får svåra symtom med:

• påverkat allmäntillstånd
• gingivostomatit
• sårbildning i munslemhinna, svalg och på läppar.

Tillståndet är mycket smärtsamt och medför svårigheter med nutrition.

Utredning

Den kliniska bilden räcker ofta för att ställa diagnos. Vid behov kan PCR‍-‍teknik användas.

Primärinfektionen kan ibland orsaka en akut primär herpetisk stomatit med smärtsamma blåsor och sår i munnen och på läpparna i kombination med feber och påverkat allmäntillstånd 

(16)

. Tillståndet är mycket smärtsamt och medför svårigheter med nutrition.

Behandling

Orala manifestationer av virusinfektioner läker ofta utan behandling. 
Generellt rekommenderas inte antiviral behandling annat än vid påverkat allmäntillstånd och nutritionssvårigheter. I första hand rekommenderas paracetamol som smärtlindring och i andra hand lokal behandling med lokalanestetikum kombinerat med noggrann munvård 

(17)

.

Komplikationer

Tillståndet kan vara mycket smärtsamt och leda till svårigheter att nutriera sig. Efter en genomgången primärinfektion kan reaktivering av HSV‍-‍1 ske. Se avsnitt om herpes labialis och herpetisk stomatit nedan.

Uppföljning

När behandling sätts in bör behandlingsresultatet utvärderas. I övrigt är det sällan aktuellt med uppföljning.

Herpes labialis och herpetisk stomatit kan uppstå som en följd av en reaktivering av HSV‍-‍1 

(16)

. Vanliga orsaker till reaktivering är:

• förkylning
• stress
• menstruation
• UV-strålning
• trauma.

Patienten upplever ofta en irritation, pirrande känsla, i området för en kommande lesion, ett så kallat prodromalstadium. Inom något dygn uppstår vätskande och kliande blåsor som sedan övergår till krustabildning och utläkning inom 1‍-‍2 veckor.

Utredning

Den kliniska bilden räcker ofta för att ställa diagnos. Vid behov kan PCR‍-‍teknik användas. På immunsupprimerad patient kan den kliniska bilden vara mycket atypisk med lesioner i hela munnen.

Den kliniska bilden kan variera. Vanligast är blåsor i anslutning till läpparna (herpes labialis) men blåsor kan också uppstå intraoralt (herpetisk stomatit) på keratiniserad slemhinna i hårda gommen och på fasta gingivan. Symtomen intraoralt kan vara smärtsamma och feltolkas som tandvärk 

(17)

.

Behandling

Orala manifestationer av virusinfektioner läker ofta utan behandling. Vid svårare infektioner, nedsatt allmäntillstånd eller immunsuppression ordineras ofta antivirala medel 

(17)

.

Vid herpes labialis kan lokal behandling i form av kräm och kutant stift användas. Systemisk behandling med valaciklovir eller aciklovir kan bli aktuellt vid svåra reaktiveringar. Det är viktigt att behandlingen påbörjas så tidigt som möjligt efter symtomdebut. Patienter med frekvent återkommande besvär kan med fördel behandlas systemiskt så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet. Aciklovir finns även som oral suspension och kan användas till barn från 2 års ålder.

Läkemedel för lokal antiviral behandling:

• aciklovir kräm 5 %, kutant stift 50 mg/g (till exempel Aciklovir, Anti, Zovirax)

• penciklovir kräm 1 % (till exempel Vectavir)

Läkemedel för systemisk antiviral behandling:

För dosering se respektive läkemedels produktresumé.

• Valaciklovir (till exempel Valtrex, Valaciklovir) hos immunkompetenta och njurfriska vuxna och barn över 12 år.

• Aciklovir (till exempel Zovirax oral suspension 40 mg/ml och 80 mg/ml) oral suspension kan användas till barn från 2 års ålder.

Komplikationer

För personer med nedsatt immunförsvar eller kraftigt påverkat allmäntillstånd kan harmlösa virusinfektioner vara livshotande. I dessa fall ska behandlande läkare eller infektionsläkare kontaktas 

(17)

.

Reaktivering av HSV‍-‍1 V kan orsaka erythema multiforme som manifesterar sig som sårbildningar i munhåla och kan även kan engagera hud och övriga slemhinnor. Även en del andra och mer sällsynta komplikationer såsom till exempel facialispares och herpesencefalit förekommer.

Uppföljning

När behandling sätts in bör behandlingsresultatet utvärderas, i övrigt är det sällan aktuellt med uppföljning.

En primärinfektion med varicellavirus (VZV) orsakar vattkoppor. Dessa koppor kan vara spridda över hela kroppen, även i munhålan. En reaktivering av viruset kan leda till herpes zoster (bältros), vilket oftast sker vid hög ålder, vid immunsupression och ibland utan känd anledning. Vid manifestation i munhålan uppstår blåsor i munslemhinnan som brister inom några dygn, varpå krustor följer som läker inom 7‍-‍10 dagar.

Utredning

Den kliniska bilden räcker ofta för att ställa diagnos. Vid behov kan PCR‍-‍teknik användas. Hos en immunsupprimerad patient kan den kliniska bilden vara mycket atypisk med lesioner i hela munnen.

Primärinfektionen ger varicella (vattkoppor) som nästan alltid orsakar symtom i form av allmänpåverkan och feber samt utslag och blåsor som kan förekomma på hela kroppen, även i munhålan.

Reaktivering av VZV orsakar bältros (zoster). Ofta ses strikt ensidiga blåsor i munhålan. Tillståndet är ofta mycket smärtsamt.

Behandling

Det är viktigt med tidig behandling. Bältros bör behandlas hos individer som är >50 år på grund av ökad risk för postherpetisk smärta.

Systemisk behandling rekommenderas till personer >50 år om den sätts in inom 72 timmar efter symtomdebut. Detta förkortar förloppet samt minskar risken för postherpetisk smärta. Risken för postherpetisk smärta ökar med stigande ålder 

(17)

.

Läkemedel vid behandling av herpes zoster: Valaciklovir, alternativt aciklovir eller famciklovir.

Komplikationer

För personer med nedsatt immunförsvar eller kraftigt påverkat allmäntillstånd kan harmlösa virusinfektioner vara livshotande. I dessa fall ska behandlande läkare eller infektionsläkare kontaktas.

Postherpetisk neuralgi kan uppstå som en komplikation, framför allt hos äldre personer i samband med herpes zoster. Tillståndet är svårbehandlat och kan pågå i månader. Vid herpes zoster med ögonengagemang finns risk för ögonskador varför ögonläkare ska konsulteras 

(17) (18)

.

Uppföljning

Vid svår postherpetisk neuralgi finns ofta behov av smärtlindring varför läkarkontakt är viktigt. När behandling sätts in bör behandlingsresultatet utvärderas. I övrigt är det sällan aktuellt med uppföljning.