Antibiotikaprofylax i tandvården
Antibiotikaprofylax rekommenderas inför tandbehandling till ett fåtal väldefinierade riskpatienter och enbart vid vissa odontologiska behandlingar. Den viktigaste infektionsprofylaxen för alla riskpatienter är en god munhälsa.
Man ger antibiotikaprofylax för att minska risken för infektion hos en infektionskänslig patient eller på grund av att ingreppet i sig medför en ökad risk för infektion. Läkemedelsverket har 2012 publicerat nationella rekommendationer avseende antibiotikaprofylax i tandvården. I rekommendationerna definieras ett fåtal riskpatienter och odontologiska ingrepp där antibiotikaprofylax rekommenderas
(46).
En god munhälsa är avgörande för att minimera risken för lokalt och hematogent spridda infektioner. Det bör påpekas i sammanhanget att såväl tandbehandlingar som vanliga munhygienåtgärder, tandborstning och användande av tandtråd, gör att munhålebakterier kommer ut i blodbanan, så kallad bakteriemi
(29).
Utredning
För rekommendationer kring antibiotikaprofylax se Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer om antibiotikaprofylax i tandvården
(46).
Behandling
Man ger antibiotikaprofylax som engångsdos 60 minuter före ingreppet. Amoxicillin är förstahandspreparat. Vid penicillinöverkänslighet rekommenderas klindamycin.
Komplikationer
Infektionskomplikationer. Vid postoperativ infektion får man ta ställning till antibiotikabehandling.
Uppföljning
Bland de begränsade patientgrupper där man rekommenderar antibiotikaprofylax är uppföljning och kontroll av läkningen efter till exempel kirurgiska ingrepp ofta rekommenderat. Sådan uppföljning anpassar behandlande tandläkare ofta individuellt.