Etiska aspekter

Centrala aspekter att beakta inför transplantation:

• Organ är en begränsad resurs, vilket gör det avgörande att fördelningen sker rättvist. Även om man baserar prioriteringen främst på medicinska faktorer som behov och prognos är det viktigt att säkerställa att ingen grupp blir  missgynnad baserat på faktorer som ålder, socioekonomisk status, etnicitet eller livsstil.

• I samband med transplantation med donation från levande donator, som för njurar eller leversegment, måste donatorns hälsa och välbefinnande stå i fokus. Donatorn ska fatta ett informerat beslut utan påpressingar eller tvång.

• Transplantation innebär risker, inklusive avstötning och komplikationer från immunhämmande behandling. Det är viktigt att väga riskerna med transplantationen mot den potentiella vinsten i förlängd livslängd och förbättrad livskvalitet.

• Olika kulturer och religioner har varierande syn på transplantation och organdonation. Respekt för individens och familjens kulturella och religiösa värderingar är central.

• Transplantation av organ från djur eller konstgjorda organ väcker nya etiska frågeställningar, särskilt vad gäller säkerhet, långtidseffekter och risker för mottagaren.

• Organhandel utgör ett allvarligt globalt problem och är förbjudet i större delen av världen, inklusive Sverige. Det är viktigt att alla transplantationer sker under etiska och lagliga former för att skydda sårbara individer från exploatering.

Centrala aspekter att beakta vid organdonation:

• Organdonation vilar på samma etiska grundprinciper som all hälso- och sjukvård, det vill säga:
  • respekt för autonomi
  • att göra gott
  • att inte skada

  • rättvisa.

• För att skapa förtroende är det avgörande att allmänheten har god kunskap om vad organdonation innebär, hur den kan rädda liv och hur donationsprocessen och själva donationsoperationen går till.

• Transparens och ärlighet är helt avgörande under donationsförloppet. Det måste vara tydligt för både vårdpersonal och närstående när fokus i vården skiftar från livsuppehållande behandling till palliativ vård och organbevarande behandling inför en eventuell donation. Minst två legitimerade läkare ska ta beslutet om att avsluta livsuppehållande behandling, oberoende av donationsfrågan.

• Tidpunkten för att ta upp donationsfrågan med närstående kräver stor lyhördhet. Frågan om donation bör inte väckas förrän de närstående har haft möjlighet att bearbeta det faktum att fortsatt behandling är utsiktslös.

• Respektera alltid den avlidnes donationsvilja om det finns kännedom om vad den avlidne hade för önskan. Närstående har ingen juridisk rätt att motsätta sig detta. I praktiken krävs dock ett varsamt och respektfullt samtal för att skapa förståelse och delaktighet hos de anhöriga.