Biverkningar
De flesta patienterna tolererar läkemedelsbehandling av Parkinsons sjukdom väl. Specifika biverkningar är dock vanliga och viktiga att känna igen.
Psykiska biverkningar, beteendeförändringar
Dopamin är signalsubstans i flera regioner och bansystem, med betydelse även för psykiska funktioner och bland annat för hjärnans belöningssystem. Parkinsonläkemedel som ökar dopaminnivåerna eller direkt stimulerar dopaminreceptorer kan därför ge oönskade effekter. Ökad stimulering av dopaminreceptorer kan i svåra fall orsaka psykos, men oftare leda till karakteristiska psykiska symtom och beteendeförändringar. De sistnämnda utvecklas ofta smygande och patienter och anhöriga ser i många fall inget direkt samband med Parkinsonbehandlingen. Det är därför viktigt att vårdpersonal och läkare informerar om att dessa biverkningar kan uppstå, och är uppmärksamma på och aktivt efterfrågar kända symtom av dessa störningar. De sammanfattas i faktaruta 7.
Blodtrycksfall
Blodtrycksfall i upprätt kroppsläge (ortostatisk hypotension) drabbar en betydande andel av personer med Parkinsons sjukdom, framför allt äldre där den neurodegenerativa processen även angripit autonoma nervfibrer. Dessutom har dopaminerga läkemedel en egen blodtryckssänkande effekt. Patienter, som har högt blodtryck i liggande men lågt blodtryck i sittande eller stående, har ofta fått behandling med blodtryckssänkande läkemedel när man rutinmässigt enbart mätt blodtrycket i liggande. Blodtrycksfall vid uppresning är därmed ganska vanligt bland personer med Parkinsons sjukdom. Blodtrycksfall kan visa sig genom svimningsattacker, presynkope eller yrsel vid uppresning. Mera subtilt kan de även visa sig med:
- onormal trötthet
- koncentrationssvårigheter
- oförklarlig värk i skuldror/nacke
- förvirring i sittande eller stående, framför allt efter måltider.
Dessa symtom behöver man ofta specifikt fråga efter, framför allt hos patienter som behandlas med högre doser levodopa, eller som har andra störningar av autonoma nervsystemet. Symtom av ortostatiska blodtrycksfall påverkar livskvaliteten mycket, medan begränsad tid med högre blodtryck i liggande anses mindre farligt, särskilt för äldre patienter. Strategin kan alltså vara att tillåta högre blodtryck i liggande men undvika för låga blodtrycksvärden i stående eller sittande. Se faktaruta 8 för föreslagna åtgärder.
Vid symtomgivande ortostatisk hypotension kan man överväga handläggning enligt följande:
-
Utsättning av antihypertensiva medel. Överväg även minskning av dopaminerga läkemedel, framför allt hos äldre patienter eller när deras effekt bedöms osäker eller liten. Vaksamhet på andra bidragande orsaker såsom hjärtsvikt, hypovolemi, polyfarmaci.
-
Icke-farmakologiska åtgärder (till exempel råd om riklig dryck, vätskeersättning, saltintag, motverkande rörelser, höjd huvudända på sängen).
-
Tillägg av etilefrin eller dihydroergotamin (kan provas i detta steg men kräver noggrann utvärdering då effekten ofta är begränsad).
-
Tillägg av midodrin.
-
Tillägg av fludrokortison (för vissa patienter).
-
Tillägg av droxidopa (licensläkemedel, som används i undantagsfall).
Dosering enligt produktresumé för varje enskilt läkemedel.
Bensvullnad
Bensvullnad kan vara en biverkning av dopaminagonister. Ibland kan bensvullnaden bli så uttalad att man behöver dosreducera eller sätta ut dessa läkemedel.