Utredning
Att utreda inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innefattar blodprover och avföringsprover som speglar inflammation. Överväg alltid prover för att utesluta bakteriell eller viral infektion. Utredningen kompletteras med endoskopiska undersökningar såsom rektoskopi i primärvården och ileokoloskopi på endoskopisk enhet där tarmslemhinnan kan kartläggas. Utifrån fynd och fortsatta symtom kan utredningen utvidgas ytterligare.
Typiska symtom vid debut av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är:
- lös frekvent avföring
- synligt blod i avföringen
- trängningar till avföring (urgency)
- buksmärta vid tarmtömning (tenesmer)
- intervallsmärtor i buken som kommit under ett par veckors tid.
Basal utredning
Vid något av de typiska symtomen rekommenderas följande utredningar:
- F-kalprotektin
- rutinprovtagning
- avföringsodling (polymerase chain reaction (PCR))
- rektoskopi/sigmoideoskopi
- vikt.
F-kalprotektin speglar nedbrytningen av vita blodkroppar i mag- och tarmkanalen. Vid IBD är F-kalprotektin i princip alltid stegrat och stiger innan symtomen blir framträdande
(9). Vanliga felkällor till lätt förhöjt F-kalprotektin är om patienten tar läkemedel som icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), acetylsalicylsyra och protonpumpshämmare. Samtidig infektion eller tumör i magtarmkanalen kan också ge ett förhöjt värde.
Kvarstår misstanken om IBD efter den initiala utredningen bör patienten remitteras för ileokoloskopi.
Man ska misstänka IBD om patienten uppfyller kombinationen av följande symtom och kriterier:
- Patienten har minst ett av nedanstående symtom:
- lös frekvent avföring
- tenesmer eller intervallsmärtor i buken
-
synligt blod i avföringen.
- Minst ett av följande kriterier uppfylls:
- inflammation i rektum vid rektoskopi
- F-kalprotektin över 150 mg/kg
- förtjockad tarmvägg med kontrastuppladdning som påvisas med radiologisk utredning.
Vid tarmsymtom ska man även beakta:
- infektiös enterit
- läkemedelsbiverkan (exempelvis NSAID)
- irritable bowel syndrom (IBS)
- celiaki
- risk för cancer i magtarmkanalen.
Utredning på specialiserad enhet
Vid misstanke om tunntarmsjukdom efter ileokoloskopi kan utredningen gå vidare med antingen magnetröntgen (MR) av tunntarm eller kapselenteroskopi
(10). Nationellt vårdförlopp IBD beskriver den rekommenderade utredningen i detalj. Målet med vårdförloppet för IBD är att korta tiden från insjuknande till diagnos och påbörjad behandling.
Enligt Montrealklassifikationen
(11)brukar IBD klassificeras utifrån debut, utbredning och sjukdomsbeteende i mag-tarmkanalen.
Ålder vid diagnos
- A1: <17 år
- A2: 17–40 år
- A3: >40 år
Utbredning
- E1: rektum
- E2: vänstersidig
- E3: extensiv
Sjukdomsaktivitet
- S0: remission
- S1: mild (<5 avföringar, blod i avföring kan förekomma, normal temperatur och puls)
- S2: måttlig (>4 avföringar, blod i avföring förekommer, normal temperatur och puls)
- S3: svår (<6 blodiga avföringar, >37,5 grader C eller >90 i puls eller Hb <105 g/L eller SR >30 mm)
Ålder vid diagnos
- A1: <17 år
- A2: 17–40 år
- A3: >40 år
Lokalisering
- L1: ileum
- L2: kolon
- L3: ileum + kolon
- L4: Isolerad sjukdom i övre gastrointestinalkanalen
Beteende
- B1: ej strikturerande, ej penetrerande
- B2: strikturerande
- B3: penetrerande
- P: perianal sjukdom