Behandling
Inflammatorisk tarmsjukdom behandlas inom gastroenterologisk specialistvård och styrs av hur påverkad patienten är, tarminflammationens omfattning, det makroskopiska och mikroskopiska utseendet samt förekomst av systeminflammation med extraintestinala manifestationer. Behandlingens mål är att uppnå symtomfrihet och minska risken för komplikationer och biverkningar på såväl kort som lång sikt.
Val av behandling
Sjukdomens typ och utbredning
-
Hur stor del av tjocktarmen är påverkad?
-
Är tunntarmen påverkad?
-
Hur ser den mikroskopiska bilden ut?
-
Finns det intestinala manifestationer, som stenoser, strikturer, fistlar eller abcesser?
Sjukdomsaktivitet och progression senaste åren
-
Hur ofta och intensivt återkommer skov?
-
Snabb försämring?
-
Föreligger det extraintestinala manifestationer eller associerade tillstånd?
-
Extraintestinala manifestationer är led-, hud- eller andra organinflammationer utanför tarmen. Exempel på detta är spondylartrit, psoriasis/psoriasisatrit, reumatoid artrit, uveit och pyoderma gangrenosum/erytema nodusum.
-
Associerade tillstånd som exempelvis multipel skleros och primär skleroserande kolangit.
Säkerhetsaspekter
-
Planerar patienten graviditet i framtiden eller är patienten gravid?
-
Ta hänsyn till patientens fertilitet.
-
Infektionskänslighet.
-
Finns det en ökad risk för malignitet, tromboembolism, hjärt-kärlsjukdom eller annan sjukdom eller allergi?
-
Samvariation med övriga läkemedel.
-
Ålder.
Hälsoekonomi
-
Kostnad i relation till behandlingsmål.
Den medicinska behandlingen vid IBD har utvecklats de senaste åren och har blivit allt mer komplex på grund av ett allt större utbud av läkemedel. Vid val av läkemedel bör flera faktorer värderas (se faktaruta 4 ovan). Exempel på faktorer som man brukar ta hänsyn till är:
- sjukdomens utbredning och förlopp
- patientens ålder
- förekomst av extraintestinala manifestationer (till exempel spondylartrit), eller annan samsjuklighet
- patientens önskemål
- läkemedelskostnad
- biverkningsprofil.
I de fall då stora delar av mag-tarmkanalen är involverad samt när sjukdomen involverar analkanalen (till exempel perianala fistlar) bör behandlingen snabbt optimeras. Då går man snabbt vidare till nästa steg i behandlingen om patienten inte svarar tillfredställande och tar tidigt ställning till mer avancerade terapier.
Kirurgisk behandling är ett viktigt behandlingsalternativ för en del patienter med IBD (både vid akut och kronisk sjukdom). Ett nära samarbete mellan gastroenterolog och kirurg är rekommenderat.
Läkemedel
De välbeprövade läkemedel som används för första linjens behandling av IBD leder till uppnådd och bibehållen remission för många patienter med IBD (se faktaruta 5 och 6 för grundprinciper läkemedelsbehandling vid UC och CD). De nya läkemedel som på senare år fått indikation för IBD har god evidens men är betydligt dyrare och används framför allt när patienterna inte har tillräckligt god effekt av första linjens behandling. Det är viktigt att följa upp varje nyinsatt behandling samt att omvärdera behandlingen vid varje sjukdomsförsämring. Det är viktigt att patienten får information och möjlighet att känna sig delaktig vid varje behandlingssteg.