Ulcerös kolit och Crohns sjukdom
Ulcerös kolit och Crohns sjukdom yttrar sig genom inflammation eller sår i tarmslemhinnan, vilket leder till diarréer – ibland blodiga. Svårare sjukdom kan ge systempåverkan. Behandlingen styrs av hur omfattande symtomen är, tarminflammationens grad, samt om det förekommer systeminflammation och kopplade tillstånd.
I begreppet inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderas vanligtvis två sjukdomar:
- Ulcerös kolit (UC)
- Crohns sjukdom (CD).
Ibland kan man inte fastställa en säker diagnos och då klassificeras det som obestämbar kolit. Mikroskopisk kolit anses också vara en inflammatorisk tarmsjukdom och beskrivs separat, se avsnittet Mikroskopisk kolit.
Den årliga incidensen av UC i Sverige är cirka 18/100 000 invånare och för CD cirka 9/100 000
(2). Incidensen för obestämbar IBD i Sverige är cirka 5/100 000 invånare. Sammantaget har 0,65–0,8 procent av den svenska befolkningen IBD
(3).
Orsaken till IBD är inte helt klarlagd. Med dagens kunskap anser man att sjukdomarna beror på en immunologisk överreaktion mot tarmslemhinnan där genetiska faktorer, tarmfloran och miljöfaktorer (till exempel kost och rökning) har inverkan
(4).
Man kan insjukna i IBD i alla åldrar men vanligast mellan 20 och 40 år. Genetiska faktorer spelar sannolikt större roll när man blir sjuk i ung ålder och miljöfaktorer spelar större roll senare i livet. Rökning och kosten är exempel på miljöfaktorer som anses öka risken för att insjukna i IBD. Paradoxalt nog har rökare en ökad risk att insjukna i UC vid rökstopp men på gruppnivå är pågående rökning en riskfaktor för både UC och CD
(5) (6). Rökning har även en negativ effekt på sjukdomsförloppet vid CD
(7) (8).