Pertussis – kikhosta
Kikhosta är en smittsam sjukdom som kan vara livsfarlig för spädbarn. Attackvis hosta med storkning och kräkningar är typiskt. Barn under 6 månader som utsatts för smitta bör få profylaktisk antibiotikabehandling. Sjukdomen är anmälningspliktig.
Alla barn erbjuds vaccination mot kikhosta sedan år 1996. Mellan åren 1978 och 1996 förekom ingen allmän barnvaccination mot kikhosta i Sverige. Skyddet efter spädbarnsvaccination är relativt kortvarigt och börjar minska redan vid 5–10 års ålder. Det finns därför en population barn, ungdomar och unga vuxna som utgör grogrund för epidemier av kikhosta. Även vuxna kan bli smittade av Bordetella pertussis, som ger besvärande långvarig rethosta, men sjukdomen kan vara livsfarlig för spädbarn.
Kikhostebakterien angriper bronkslemhinnan utan att gå vidare i lungvävnaden. Hostreflexen leder till den kraftiga hostan. Slemproduktionen är stor och interstitiell inflammation runt de små bronkerna medför att pluggar av slem och mikroskopiska emfysem uppstår.
Symtom
Attackvis hosta med storkning och kräkningar ska alltid leda tanken till kikhosta, även om barnet är till synes opåverkat mellan attackerna. Om symtomen är mer uttalade kan det uppstå näs- och konjunktivalblödningar. Cerebral hypoxi kan uppträda vid utdragna hostattacker. I svåra fall kan meningoencefalopati utvecklas. Hypoglykemi är en annan komplikation.
Utredning
Diagnostik av kikhosta baseras framför allt på anamnes, i synnerhet om man vet att det finns kikhosta i omgivningen. Om man är osäker på diagnosen kan man ta polymeraskedjereaktion (PCR) på nasofarynxaspirat.
Behandling
Kikhosta är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen och man är också skyldig att genomföra smittspårning.
Barn <6 månader, som utsatts för smitta, bör få profylaktisk behandling med erytromycin, även om de inte utvecklat några symtom. Hos barn mellan 6 och 12 månader avvaktar man eventuella kikhostesymtom (snuva och hosta) innan behandling sätts in. Man ger samma dos profylaktiskt som terapeutiskt med 40–50 mg erytromycin/kg kroppsvikt/dag fördelat på 2 dagliga doser i 7–10 dagar
(13) (17). Efter 5 dagars behandling är barnet smittfritt. När väl kikhostan är inne på andra veckan påverkar inte antibiotika sjukdomsförloppet.
Om kikhosta kommer in i en spädbarnsfamilj bör man överväga smittreducerande behandling av hela familjen med erytromycin. Makrolider bedöms som acceptabla alternativ under graviditet när behandlingsalternativ saknas
(18).
Mot hostan finns inget att erbjuda. Efter 3–4 veckors sjukdom, ibland längre, avtar symtomen och barnet börjar sova bättre och smittan avtar påtagligt hos obehandlade. Hostan kan emellertid dra ut på tiden ("hundradagarshosta") och återkomma de närmaste månaderna vid vanliga virusinfektioner.
Vaccination
I det svenska barnvaccinationsprogrammet ingår vaccination mot kikhosta vid 3, 5 och 12 månaders ålder och vid 5–6 och 14–16 års ålder, totalt 5 doser. Se även Folkhälsomyndigheten, Vaccination mot kikhosta.
Om gravida får vaccin mot kikhosta minskar risken att det nyfödda och späda barnet får infektionen. I Sverige rekommenderas sedan 2022 vaccination av gravida mot kikhosta. Se även Folkhälsomyndigheten, Rekommendation om vaccination mot kikhosta för gravida.
Vaccination ger gott skydd mot kikhosta men skyddet börjar avta gradvis efter cirka fem år. B. pertussis är nu därför ganska vanlig hos vuxna som kan ha en envis hosta utan kikningar eller vara asymtomatiska. Det är därför viktigt att skydda ovaccinerade barn (innan de fått sin första vaccindos) mot hostande vuxna.