Svårläkta sår

Svårläkta sår är ett symtom på underliggande sjukdom och inte en egen diagnos. Detta sjukdomssymtom är ofta undermåligt utrett och handlagt i regional och kommunal primärvård med omhändertagandet av såret enbart, utan att läkare ställt diagnos. Patienterna går ofta med oläkta sår under lång tid och ordineras antibiotika på felaktiga grunder 

(1) (2)

.

Genom att säkerställa diagnos efter en basbedömning kan de bakomliggande orsakerna identifieras och behandlas. Detta ger förbättrade förutsättningar för att såret ska läka och att förhindra recidiv. 

Svårläkta sår definieras som sår som inte läkt eller inte förväntas läka inom 4‍–‍6 veckor, oavsett bakomliggande orsak 

(1) (3) (4)

. Ofta rör det sig om sår där flera orsaker samverkar 

(1)

.

Svårläkta sår innefattar 

(1) (3)

:

• venösa-, arteriella- och arteriovenösa sår
• traumatiska bensår
• trycksår
• diabetesrelaterade fotsår
• atypiska sår, exempelvis pyoderma gangrenosum, vaskuliter, hypertensiva sår och hudtumörsår.

Kliniskt kunskapsstöd i form av nationella vårdförlopp och vårdprogram finns tillgängliga för svårläkta sår.

Det finns ett nationellt personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp (PSV) för svårläkta sår, och därtill ett nationellt vårdprogram för att underlätta handläggning och behandling.

• Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp (PSV) svårläkta sår 

  (3)

  .

• Nationellt vårdprogram svårläkta sår 

  (1)

  .

Ytterligare tre vårdförlopp och ett vårdprogram involverar patientgruppen; PSV och vårdprogram venös sjukdom i benen, varicer och venösa bensår, PSV kritisk benischemi, samt PSV diabetes med hög risk för fotsår.

• Nationellt vårdprogram för venös sjukdom i benen – varicer och venösa bensår 

  (5)

  .

• Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp venös sjukdom i benen, varicer och venösa bensår 

  (6)

  .

• Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp - Kritisk benischemi 

  (7)

  .

• Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp diabetes med hög risk för fotsår 

  (8)

  .

I PSV svårläkta sår finns en schematisk illustration över relationerna med de olika vårdförloppen.

• Svårläkta sår – 1177 för vårdpersonal

Tidig bas­bedömning

En patient som söker sjukvård för ett svårläkt sår ska genomgå basbedömning via regional eller kommunal primärvård 

(3)

. Även specialistklinik kan göra basbedömning. Basbedömningen syftar till att:

• fastställa diagnos
• ta ställning till vidareremittering
• etablera behandling.

De olika sårdiagnoserna förutsätter olika behandling och kräver många gånger multidisciplinär samverkan över vårdgränserna. Navet utgörs av primärvården med en såransvarig personal som följer patienten under sårläkningstiden fram till uppföljningen efter det att såret har läkt.

Teamarbete där sjuksköterska, distriktssköterska, undersköterska och läkare arbetar tillsammans kring patienten ger framgång i läkningsprocessen. Ibland behöver ytterligare professioner knytas till teamet, såsom arbetsterapeut, fysioterapeut eller dietist.

I basbedömningen 

(1)

 ingår anamnes kring andra sjukdomar och vilka läkemedel patienten tar. Patienten ska tillfrågas kring levnadsvanor så som rökning, alkohol, kost och motion. Nutritionsbedömning ska ingå med frågor kring ofrivillig viktnedgång. Såranamnesen ska belysa såruppkomst, sårduration, tidigare erfarenheter av sår, djup ventrombos eller tidigare kärlingrepp.

Kärlstatus ska göras tidigt på samtliga svårläkta sår på ben och fötter. I kärlstatus ingår palpation av perifera pulsar och blodtrycksmätning i ankelnivå för beräkning av ankelarmtrycksindex (ABI).

Sårstatus, hur såret och kringliggande hud ser ut ska dokumenteras och följas, även fotodokumentation av såret ingår.

Smärtanalys och smärtskattning ska genomföras för att kunna ordinera adekvat smärtbehandling.

Blodprovskontroll görs vid misstanke om:

• diabetesfotsår eller nydebuterad diabetes

• bakomliggande sjukdom till exempel anemi eller hjärtsvikt som behöver få optimerad behandling för att gynna sårläkningen.

Efter basbedömning tas ställning till om patienten ska remitteras till annan klinik för behandling av bakomliggande sjukdom. Till exempel ska venösa sår genomgå kärlkirurgisk bedömning och venduplex.

Bas­behandling

Basbehandling påbörjas efter basbedömningen och kan fortgå parallellt med en utvidgad utredning. Basbehandlingen innefattar 

(1)

: 

• information till patienten
• genomgång av levnadsvanor
• lokal sårbehandling med sårrengöring och debridering
• smärtbehandling
• kompressionsbehandling vid ödemproblematik (utifrån sårdiagnos och ABI)
• infektionskontroll
• tryckavlastning av trycksår, diabetesfotsår och arteriella fotsår.

Om basbehandling och behandling av bakomliggande orsak inte ger läkning av såret ska ny basbedömning göras och ställning tas till ytterligare utredning vid specialistklinik. Majoriteten av de svårläkta såren läker med optimerad behandling, såren benämns därför inte som kroniska sår.

En viktig del i behandlingen är egenvård och patienten behöver vara delaktig i sin sjukvård för att gynna läkning av såret och förhindra recidiv. Då nedstämdhet och sänkt livskvalitet 

(1)

 är vanligt förekommande hos patienter med svårläkta sår behöver patienten få stöd under läkningstiden.