Kontaktblödning
Kontaktblödning (samlagsblödning) får många kvinnor att tänka på cellförändringar och cancer, och patienterna med dessa besvär uttrycker därför ofta stor oro. Cervixdysplasier orsakar sällan kontaktblödningar, däremot kan en cervixcancer göra det. Dessutom finns en rad andra orsaker till kontaktblödningar exempelvis cervicit (cervixinflammation), cervixpolyp, spetsiga portiokondylom eller hormonpåverkan.
Uteslut klamydia vid misstanke om cervicit, för mer information, se kapitel Sexuellt överförbara sjukdomar, avsnittet Klamydiainfektion.
Cervixpolyper är lätta att avlägsna genom torkvering med ögletång. Kondylom på livmodertappen går att avlägsna med biopsitång eller diatermi. Kombinerade p-piller eller andra tillstånd med höga östrogennivåer som exempelvis graviditet gör att transformationszonen förflyttar sig ut på portioytan, och cylinderepitelet blir synligt som en ektopi. Den är ofta lättblödande. Om patienten har kontaktblödning utan annan förklaring eller vid återkommande kontaktblödningar trots behandling, måste cervixcancer uteslutas med hjälp av kolposkopi och biopsi. Ett benignt cytologprov eller dubbelanalys räcker inte för att utesluta cervixcancer. Även ett HPV-test kan vara missledande.
Debutsymtomet för cervixcancer kan också vara olaga blödningar eller missfärgade flytningar. En tumör högre upp i livmoderhalsen kan länge vara utan symtom och kräver ibland operation av cellförändringar eller skrapning, innan man hittar den.
Utredning cervixcancer
Utredningen av misstänkt cervixcancer sker på kvinnoklinik eller gynekologisk mottagning som utför kolposkopi med biopsitagning. I samband med kolposkopin skattar man dysplasigraden. Undersökningen ger också vägledning i var biopsierna gör bäst nytta. Bilddokumentation av dysplasier på livmodertappen före provtagning och eller behandling blir allt vanligare.
Cervixcancer drabbar kvinnor i alla åldrar, men en tredjedel upptäcks hos kvinnor under 40 års ålder och då ofta i ett tidigt stadium. Det går att upptäcka förstadiet cervixdysplasi upp till 10 år tidigare och infektion med HPV går att hitta innan dess. Det är inte ovanligt att kvinnor med cervixcancer inte har deltagit i screeningprogrammet eller att det förekommit avvikelser i tidigare cytologprov som inte har blivit tillräckligt utrett.
Behandling cervixcancer
Behandlingen av cervixcancer är i de flesta fall kirurgisk och innebär att man opererar bort livmodertappen alternativt nedre delen eller hela livmodern. Östrogensubstitution är inte kontraindicerad efter cervixcancer, eftersom hormonella faktorer inte påverkar denna cancerform. De flesta fall av cervixcancer upptäcks i tidiga stadier.
De vanligaste typerna av cervixcancer är skivepitelcancer 75 % och adenocarcinom 25 %. Förutom i enstaka fall är cancern orsakad av en HPV-infektion som inte läker utan har blivit persisterande.
I tidiga stadier är femårsöverlevnaden för cervixcancer upp mot 98 % och för alla stadier drygt 70 % hög.