Kognitiv sjukdom av vaskulär typ
Cerebrovaskulär sjukdom har stor betydelse för kognitiva störningar, och kognitiv sjukdom av vaskulär typ är den näst vanligaste gruppen av kognitiva sjukdomar.
Förlopp
Ofta beskrivs förloppet som trappstegsformat där större försämring talar för storkärlssjukdom och mindre, nästan sluttande försämring, talar för småkärlssjuka, ofta i den vita substansen. Det kan ta en tid innan man märker av de symtom som det försämrade blodflödet till hjärnan orsakat.
Symtopmbild
Symtombilden vid kognitiv sjukdom av vaskulär typ varierar också beroende på var kärlskadorna är lokaliserade. Vanliga symtom utgörs av minskad mental hastighet och exekutiva störningar, det vill säga nedsatt initiativförmåga samt svårigheter att planera och genomföra uppgifter. Vid ökad grad av kognitiv svikt tillkommer minnessvårigheter och andra kognitiva störningar. Vissa lokalisationer till exempel, hippocampus, talamus, capsula externa är strategiska och även små kärlskador i dessa kan få stor kognitiv påverkan.
Diagnostik
För diagnosen krävs tecken på vaskulära skador på datortomografi (DT) eller magnetresonanstomografi (MRT) av hjärnan. ”Vitsubstansförändringar”, det vill säga förändringar i den vita substansen i hjärnan som ses vid datortomografi eller MRT är vanligast och associerade med de typiska symtomen; exekutiv störning, minskad mental hastighet och påverkan på gångförmågan (små släpande steg), men liknande radiologiska förändringar kan förekomma även hos personer utan kognitiv störning. Synliga infarktförändringar efter stroke kan utöver kognitiv nedsättning även ge andra fokala neurologiska symtom. Det är dock viktigt att veta att smärre vaskulära förändringar (Fazekas grad 1) inte är patologiska.
Behandlingsmässigt är det viktigt att optimera behandling av hjärt-kärlsjukdom samt aktivt eftersöka en blandkomponent i form av Alzheimer särskilt hos de äldre patienterna.