Bakgrund

En varaktig kognitiv nedsättning som orsakar problem i arbete eller socialt liv har traditionellt benämnts demens. En rad olika sjukdomar orsakar denna funktionsnedsättning. Två huvudsakliga typer av sjukdomar är degenerativa respektive vaskulära.

Förändringen från normal kognitiv funktion till en kognitiv sjukdom som påverkar vardagen sker vanligen smygande. Tidiga lindrigare symtom som inte påverkar vardagen benämns lindrig kognitiv funktionsnedsättning (tidigare mild kognitiv störning). Lindrig kognitiv funktionsnedsättning innebär att personen fortfarande kan fungera i arbete eller socialt trots försämrad kognitiv förmåga.

Diagnos­begrep

I Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 5:e utgåvan (DSM‍-‍5) ersattes begreppet demens med termen kognitiv sjukdom (neurocognitive disorder

(1)

. Ordet demens betyder ”utan förstånd”. Syftet var att bryta det stigma detta begrepp medfört.

I DSM-5 är indelningen:

  • Lindrig kognitiv funktionsnedsättning (mild neurocognitive disorder) för lindrigare fall där förmågan till aktiviteter i dagliga livet (ADL) är bevarad

  • Kognitiv sjukdom (major neurocognitive disorder) där ADL‍-‍förmågan är så påverkad att hjälp behövs 

    (1)

    .

Kriterierna för kognitiv sjukdom är en nytillkommen svikt inom minst en kognitiv domän, som påvisas i form av signifikant kognitiv nedsättning utifrån anamnes och resultat i test. Den kognitiva funktionsnedsättningen ska påverka daglig funktion, inte ses uteslutande i samband med konfusion (delirium) och inte förklaras bättre av annan form av psykisk ohälsa.

Kognitiva domäner

I DSM-5 nämns sex olika kognitiva domäner:

  • Uppmärksamhet är som kognitiv funktion överordnad de övriga, det vill säga finns det brister i uppmärksamhet påverkar det även testresultat på andra kognitiva delar.

  • Exekutiva förmågor handlar om att initiera, planera, genomföra och avsluta målinriktat beteende.

  • Minne handlar om inlärning och framplockning av händelser (episoder) som skett nära och längre bak i tid.

  • Språk berör både att förstå (impressivt) och uttrycka sig (expressivt).

  • Perceptuell-motorisk förmåga har med tolkningen av det tredimensionella rummet att göra och innefattar begrepp som över/under, höger/vänster, framför/bakom.

  • Social kognition betecknar hur de kognitiva (tänkande) funktionerna används i sociala sammanhang.

Lindrig kognitiv funktions­nedsättning

Personer med lindrig kognitiv funktionsnedsättning, som inte påverkar daglig funktion och därmed inte uppfyller kriterierna för kognitiv sjukdom, är en heterogen grupp som har fått ökad klinisk relevans. I denna grupp finns personer som kommer att utveckla kognitiv sjukdom, till exempel Alzheimers sjukdom, men också personer med andra orsaker till nedsatta kognitiva förmågor, till exempel psykisk sjukdom såsom depression, vaskulära skador eller stressrelaterad sjukdom, som inte behöver utvecklas till kognitiv sjukdom.

Bland personer med lindrig kognitiv funktionsnedsättning kan man påvisa Alzheimers sjukdom tidigt, det vill säga redan innan daglig funktion påverkas. Detta kan ske genom analyser i cerebrospinalvätska eller med andra så kallade biomarkörmetoder. De som har positivt utfall på biomarkörerna får diagnosen Alzheimers sjukdom med lindrig kognitiv funktionsnedsättning. Påverkade biomarkörer finns redan innan den lindriga funktionsnedsättningen och man kan då tala om ”Alzheimers sjukdom utan kognitiv svikt”. Även vid Lewy body sjukdom finns patologiska förändringar innan kliniska symtom 

(2)

. Tidig diagnostik förväntas bli allt viktigare då sjukdomsspecifika läkemedel blir tillgängliga.

I Sverige används fortfarande International Classification of Diseases version 10 (ICD‍-‍10) kriterierna från 1992 i klinisk praktik vad gäller diagnossättning och i ICD‍-‍10 är begreppet demens kopplat till de olika diagnoserna.

Kognitiva sjukdomar är vanliga. Sjukdomarna är relativt ovanliga före 60 års ålder. Efter 65 års ålder fördubblas antalet personer som lever med kognitiva sjukdomar ungefär vart femte år, till att finnas hos 50 % av 95‍-‍åringar 

(3)

. Den förändrade åldersstrukturen medför en kontinuerlig ökning av antalet drabbade personer.

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Tack för dina synpunkter!

Dessa är värdefulla i den fortsatta utvecklingen av webbplatsen.

Vi läser allt som skickas in, men eftersom dina synpunkter är anonyma kommer vi inte att skicka något svar till dig.

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till dig som är specialist i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till dig som är läkare i behov av råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten.

Om du är en av dem som Läkemedelsboken vänder sig till vill vi gärna veta vad du tycker om webbplatsen och dess innehåll. 

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till dig som är specialist i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till dig som är läkare i behov av råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten.

Om du är en av dem som Läkemedelsboken vänder sig till vill vi gärna veta vad du tycker om webbplatsen och dess innehåll. 

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Vill du få återkoppling?

Om du vill få svar från oss behöver du använda Läkemedelsverkets ordinarie kontaktvägar som du hittar på sidan Kontaktuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.

Vill du få återkoppling?

Om du vill få svar från oss behöver du använda Läkemedelsverkets ordinarie kontaktvägar som du hittar på sidan Kontaktuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.