Utredning av hypokalcemi
Anamnes (hereditet, operationer etcetera) och klinisk undersökning är viktiga. Om patienten nyligen har opererats för primär hyperparatyreoidism (PHPT) eller tyreotoxikos behövs sällan ytterligare utredning.
Vid nykonstaterad hypokalcemi i två prov bör man inleda en basutredning, se faktaruta 4. S-PTH-nivån spelar en avgörande roll för diagnosen och tillsammans med kalciumvärdet kan man som regel gruppera orsakerna enligt faktaruta 3 och figur 2. Patienter med hypoparatyreoidism har hypokalcemi, förhöjt P/S-fosfat och inadekvat lågt S-PTH. Hypokalcemi med förhöjt PTH indikerar sekundär hyperparatyreoidism. Om njurfunktionen är normal är orsaken som regel brist på kalcium eller vitamin D på grund av brister i kosten eller malabsorption.
Provtagningen kompletteras lämpligen med bestämning av S-25-hydroxivitamin D (S-kalcidiol) och kalcium i dygnsurin. Urinvärden <2–3 mmol kalcium/dygn styrker misstanken om malabsorption eller bristtillstånd.
Basutredning och kompletterande utredning
Basutredning
- Minst 2 prov för P/S-kalcium, varav minst ett för joniserat kalcium
- S-PTH
- P/S-albumin
- P/S-fosfat
- P/S-kreatinin, P/S-Na, P/S-K
Kompletterande utredning
-
S-ALP (eventuellt benspecifikt)
-
S-25-hydroxivitamin D (kalcidiol)
-
P/S-magnesium
-
Dygnsurin kalcium
-
Utredning av grundorsaken, till exempel malabsorption, lever- och njursjukdom etcetera