Icke-farmakologisk behandling
Socialstyrelsen rekommenderar kvalificerat rådgivande samtal vid daglig rökning, vilket innebär att man ska informera om rökningens/nikotinets risker och om stödinsatser som finns tillgängliga. Samverkan i team kan effektivisera stödet och den information som man ger till patienten bör individanpassas.
Socialstyrelsen rekommenderar vårdgivarna att vid daglig rökning satsa på kvalificerat rådgivande samtal, vilket är den mest intensiva insatsen. En utbildad rökavvänjare som behärskar den teoribaserade metoden kognitiv beteendeterapi (KBT) är viktig.
Man bör använda en strukturerad, teoribaserad samtalsmetod, exempelvis samtalsmetoden MI (Motivational Interviewing) vid kvalificerat rådgivande samtal. Sistnämnda kompetens, liksom kognitiv beteendeterapi (KBT), är lämplig att ha tillgänglig i såväl primärvård som specialistöppenvård. Ett liknande stöd går även att få via gratistjänsten Sluta-röka-linjen. Behandlande läkare stöttar behandlingen genom att skriva ut läkemedel och följa upp behandlingen.
Med stöd av läkemedel och beredskap för nikotinabstinensens typiska besvär, brukar en motiverad rökare inte ha alltför stora svårigheter att klara de första två, tre besvärliga veckorna. Storrökare, det vill säga personer som dagligen röker över 15 cigaretter, slutar sällan abrupt och blir sällan varaktigt rökfria efter ett enda besök hos läkare. Oftare handlar det om en resa med upprepade återfall och återkommande stödinsatser från behandlaren. Sålunda liknar dagligrökning en kronisk sjukdom.
Rökavvänjning är utforskat och evidensbaserat
Rökavvänjning är väl utforskat och evidensbaserat, men trots detta är det närmast en marginalföreteelse i svensk hälso- och sjukvård. Rökavvänjning är således en behandling som patienten aktivt behöver välja och efterfråga, om den ens finns tillgänglig. Vid andra tillstånd som ökar hälsoriskerna, såsom hyperglykemi, hypertoni, eller högt kolesterolvärde, är det snarast ett aktivt val (eller stor försummelse) att avstå behandling. Det borde finnas lika stor anledning att möjliggöra och erbjuda stöd till den som vill sluta röka.
Liksom vid andra kroniska sjukdomar är det väsentligt att vården organiserar sig i team kring rökavvänjning, där olika kompetenser har olika roller. Samverkan behövs för att kunna ge ett effektivt rökavvänjningsstöd.
Avvänjningsstödet för rökare/snusare ska individualiseras, men nedanstående delmoment kan vara viktiga:
- Informera om att det finns hjälp för den som vill sluta.
- Skapa medvetenhet om rökningens risker.
- Riktad upplysning om tobaksskador.
- Stöd och praktiska råd.
- Hjälp mot abstinensbesvär.
Råd och tips ska ges i anslutning till patientens egna frågor och farhågor:
- Sluta tvärt!
-
Att sluta tvärt är det vanligaste rådet, eftersom bara ett fåtal klarar av att minska successivt. Däremot kan nedtrappning och förberedelser vara av värde. Det är inte så många som utan förberedelser lyckas sluta tvärt, men exakt hur många som slutar tvärt är svårt att veta då dessa personer rimligen inte heller söker hjälp inom sjukvården.
-
- Ha inte tobak i din närhet!
-
Suget efter nikotin kan bli intensivt, men varar bara korta stunder – ofta bara 15–60 sekunder. En klunk vatten eller tandborstning kan räcka. Stå ut! Det går över!
-
-
Undvik situationer där återfall hotar.
- Satsa på aktiviteter där tobak normalt inte används.
-
Tobaksbruket är delvis en betingad vana och uteblir oftast i situationer där man normalt inte använder tobak – till exempel vid lek med barn eller på bio.
-
- Väg dig den första tiden för att veta var du står.
-
En halvtimmes daglig promenad, minskat intag av fett och godis plus mer fibrer i kosten minskar risken för viktuppgång och förstoppning.
-
- Undvik att "testa".
- Nästan ingen kan bli ”feströkare”. Eftersom så många fastnar igen föreslås ändrad stavning till ”fäströkning”. Många återfall orsakas av att rökaren/snusaren efter en kort tids tobaksstopp, av nyfikenhet, tar ett enstaka bloss.
Det är viktigt att beslutet om att sluta röka, likväl som beslutet om att sluta använda andra nikotinprodukter, verkligen är patientens eget.
I vissa fall kan en betygssättning av de rökta cigaretterna under loppet av några dagar ge insikt. En likertskala kan inspirera rökaren att själv reflektera över sin rökning (se avsnitt Behandling av patientens tobaksberoende, nedan).
Dialog med patienten:
-
Be patienten gradera sin aktuella motivation med en siffra mellan 1 och 10. Förslagsvis med frågan – Hur viktigt är det för dig att sluta röka?
-
Oavsett vilken siffra patienten väljer brukar det passa att fråga: Du säger siffran X - varför inte en lägre siffra? (Exempel: om patienten svarar ”4” kan du säga: du säger en 4:a, varför inte en 2:a?
-
Patienten blir på det viset ”advokat” för sina 4 poäng och chansen ökar att hen börjar tala om det som är positivt med rökstopp. Detta brukar öppna upp för ”förändringsprat” och en diskussion utan pekpinnar. Patienten leder och tar ansvar!
Behandling av patientens tobaksberoende efter Svenska Läkarförbundet och Svenska Läkaresällskapet. Anpassat till Socialstyrelsens riktlinjer 2011.
Motsvarar Socialstyrelsens "Enkla råd": 2–5 minuter.
-
Fråga varje patient om rök- och snusvanor
-
Journalför och diagnostisera - F17.2 Tobaksberoende
-
Bedöm motivationsgraden: Hur intresserad är du av att sluta röka på en skala 1-10?
Ointresserad (1-3)
Fokusera på att väcka intresse:
-
Känner du till hur rökning påverkar din hälsa/sjukdom?
-
Får jag berätta?
Osäker (4-7)
Fokusera på att påverka ambivalensen:
-
Hjälp patienten att väga fördelar mot nackdelar
-
Identifiera hinder för att sluta - diskutera lösningar
Beredd att sluta (8-10)
Fokusera på att stödja beslutet:
-
Sätt stoppdatum
- Ge praktiska råd:
- Ät och drick ordentligt
- Rör på dig
- Använd nikotinläkemedel
- Rök inte en enda cigarett
Motsvarar Socialstyrelsens "Rådgivande samtal": 5–30 minuter.
-
Vad skulle kunna få dig att över huvud taget tänka på att sluta röka?
-
Kan du se någon fördel med att sluta?
-
Erbjud ny kontakt vid behov.
-
Förklara abstinenssymtom och viktökning.
-
Betona alla vinster med rökstopp.
-
Informera om läkemedel.
-
Skriv recept vid behov.
-
Diskutera återfallsstrategi.
Hänvisa till:
-
Lokala rökavvänjare
-
Sluta-röka-linjen, telefon: 020-84 00 00
Motsvarar Socialstyrelsens "Kvalificerat rådgivande" samtal.
-
Identifiera redan fungerande enhet som du kan remittera till.
-
Verka för att din vårdcentral och ditt sjukhus etablerar en egen resurs.
-
Sluta-röka-linjen är hela tiden en professionell komplettering på nationell nivå.
Många patienter har besvär som beror på tobaksbruket. Därför är skräddarsydd information alltid bäst. Man har också visat att patienter litar mer på läkaren än på någon annan informationskälla. Detta ger läkaren en unik chans att hjälpa patienten. En broschyr som kan vara av värde finns på Sluta-röka-linjen.
Använd och variera informationsmaterial utifrån patientens informationsbehov och förutsättningar. På webbplatsen Psykologer mot tobak finns material med rökstoppsråd, affischer med mera på olika språk.
Skriften Vägen till ett tobaksfritt liv är ett självhjälpsmaterial men passar också bra som komplement till en vårdgivares beteendestöd. Skriften ges ut av Läkare mot tobak (LmT).
Abstinensbesvär
Vanliga symtom under den första tiden med avvänjning av tobak är:
- yrsel
- koncentrationsproblem
- sömnsvårigheter
- irritabilitet
- ökad hosta.
Besvären är oftast kortvariga och lindriga. Vanligen är detta mest uttalat dag tre.