Psykosocial behandling av alkoholberoende
Psykosocial behandling är ett samlingsbegrepp för åtgärder såsom samtalsbehandling, olika slags samhällsinterventioner (exempelvis att aktivera nätverk av människor runt patienten) samt behandling i sluten vård på behandlingshem med olika inriktning.
Det är viktigt att ge specifik behandling mot en eventuell samtidig psykisk störning. Psykosocial behandling ska ske samtidigt och samordnat med att man behandlar det skadliga bruket av alkohol.
Alkohol kan ge depressiva symtom som klingar av när konsumtionen upphört, varför en viss tid av alkoholfrihet (2–4 veckor) kan ge vägledning innan antidepressiv medicinering sätts in. Patienter med känd affektiv sjukdom kan givetvis få sitt läkemedel återinsatt tidigare.
När man jämför olika typer av psykosocial behandling kan man först konstatera att flera väldefinierade och specifika behandlingsmetoder har likvärdig effekt
(7). Exempel på metoder som har effekt är:
- återfallsprevention (bygger på kognitiv beteendeterapi)
- motivationshöjande samtal
- tolvstegsprogram
- Community Reinforcement Approach (CRA, aktivering av nätverk runt patienten).
Strukturerad interaktionell terapi och strukturerad modern terapi med psykodynamisk referensram har i några studier visat samma effekt som kognitiv beteendeterapi
(7). Parterapi och anhöriginsatser förefaller ge positiva resultat.
Struktur och väldefinierade åtgärder utmärker alla dessa behandlingar och de är ofta baserade på detaljerade handböcker. För standardbehandlingen, ofta rubricerad som "sedvanlig behandling", har ingen effekt visats. Med sedvanlig behandling menas vanligen stödjande samtal i kombination med socialkurativa insatser. Sådan behandling är genomgående mindre väl definierad och innehåller inte ett lika tydligt fokus på missbruksbeteendet som de specifika terapierna.
Stödet för matchning till specifik behandlingsmetod är svagt. Matchningseffekter framträder i några studier som dock inte upprepats av oberoende forskargrupper. En av de största studierna som undersökt samspelet mellan patientkarakteristika och tre olika behandlingar, Project Match, visade inte några matchningseffekter.
För patienter med mindre uttalade alkoholproblem har korta, begränsade behandlingsinsatser (så kallad minimal intervention) samma effekt som mer omfattande behandling. För människor med svårare problem ses bättre resultat med mer omfattande behandling.
När man behandlar alkoholberoende personer med psykisk sjukdom och sociala problem måste såväl det skadliga bruket som den psykiska störningen och andra livsproblem behandlas samtidigt. Positiva effekter av att behandla hemlösa med alkoholberoende har kunnat uppnås då beteendeterapeutiska tekniker och "intensive case management" tillämpats. Stödboende eller slutenvård synes inte förbättra resultaten jämfört med behandling i öppna former.
Motiverande samtal
Motiverande samtal är en patientcentrerad metod som utvecklades som en reaktion på tidigare konfrontativa metoder. Metoden betonar i stället empati, utforskning av patientens föreställningar samt patientens egen drivkraft till förändring. Metoden är ursprungligen utvecklad inom beroendevården men den går att tillämpa vid alla livsstilsförändringar. Motiverande samtal har visats ha effekt vid alkohol- och drogproblem.
Metodiken för samtalets form är som vid patientcentrering, öppna frågor, sammanfattningar samt bekräftelse. I motiverande samtal ingår vad man kallar det "reflekterande lyssnandet" som innehåller dels en sammanfattning av patientens utsaga, dels en tolkning av den underliggande känslan eller meningen. Exempel: "Du känner dig osäker på vad detta innebär för dig?"
Metoden behöver tränas praktiskt och skattningsskalor används som hjälp.
Metoder som saknar evidens
I vården förekommer det ett antal metoder som inte är evidensbaserade för behandling av alkoholberoende. En förklaring till att detta förekommer är att det först under senare år har klarlagts vilka metoder som faktiskt är effektiva och att det råder en viss eftersläpning innan sådana metoder hinner införas i alla behandlingsprogram. Dessutom kan patienter och anhöriga vara beredda att "pröva allt" för att begränsa alkoholproblemen.
Exempel på metoder där kunskapsläget är bristfälligt, eller som visats vara ineffektiva vid beroendetillstånd är:
- akupunktur
- hypnos
- lustgasbehandling
- samtalsbehandling utan fokus på det skadliga bruket.
Anonyma Alkoholister (AA) och Länkarna
Frivilligorganisationerna gör mycket viktiga insatser för att hjälpa människor med skadligt bruk och beroende.