Behandling

Vem gör vad kring patienten?

Primärvården

Primärvården har stora möjligheter att tidigt upptäcka och behandla personer med riskbruk av alkohol eftersom prevalensen är så hög. Att intervenera vid riskbruk, skadligt bruk och beroende av måttlig svårighetsgrad ingår i primärvårdens uppdrag och kan med fördel integreras i allmänmedicinsk praktik. Behandling av abstinens kan också ske inom primärvården, se Principer för läkemedels­behandling vid olika grader av abstinens på sidan Behandling av alkoholabstinens.

Beroendevården

Beroendevården bör erbjuda ett integrerat, lokalt omhändertagande för personer med allvarligare alkoholproblem, till exempel vid blandberoende eller psykiatrisk samsjuklighet.

Allmänpsykiatrin

Den specialiserade psykiatrin har huvud- och samordningsansvar för insatserna till personer med psykisk störning och skadligt bruk, där det är angeläget att behandling sker integrerat. I många regioner ligger det uppdraget på särskilda kliniker för beroendevård.

Socialtjänsten

Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att den som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd den behöver. Huvudmannaskapet för vård och behandling av skadligt bruk och beroende bygger numera på att regionen ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer som har ett skadligt bruk av:

• alkohol
• narkotika
• andra beroendeframkallande medel
• läkemedel
• dopningsmedel
• spel om pengar.

För personer med psykosociala hjälpbehov är socialtjänstens insatser fortsatt viktiga varför en samordning av insatserna i dessa fall är nödvändig. En statlig utredning (Från delar till helhet; SOU 2023:5; även kallad Samsjuklighetsutredningen) har föreslagit ytterligare förändringar i huvudmannaskapet.

När ska jag remittera till/‌samråda med den specialiserade beroendevården?

Remiss till/samråd med den specialiserade beroendevården bör ske vid:

• utredning av skadligt bruk eller beroende i komplicerade fall, exempelvis vid psykiatrisk samsjuklighet, samt vid långvarig arbetsoförmåga eller då flera droger används i kombination

• behandling av riskabstinens (det vill säga risk för abstinenskramper/‌delirium)

• användning av narkotika, då bör man i princip alltid kontakta den specialiserade beroendevården

• behov av upprepade drogkontroller.

Specialiserad beroendevård finns dock endast på ett fåtal orter och är en liten verksamhet i jämförelse med allmänpsykiatri och primärvård. Om det saknas specialiserad beroendevård är det vanligen allmänpsykiatrin som tillhandahåller särskild kompetens inom detta område. Det går därför inte att ge några generella råd om hur man ska handlägga komplicerade ärenden, utan detta måste ske utifrån lokala förutsättningar.

Alkohol och graviditet

Alkohol bör undvikas helt under graviditeten på grund av risken för fosterskador. Samtidigt som det är synnerligen angeläget att upptäcka alkoholproblem hos gravida kan det vara svårt, inte minst eftersom känslor av skam och skuld hos patienten kan leda till förnekande.

Skadligt bruk i samband med graviditet fordrar ofta ett högspecialiserat omhändertagande med samverkan mellan beroendevård, kvinnoklinik och socialtjänst. Snabb och kraftfull intervention är av största vikt.

Alkohol och annan läkemedels­behandling

Alkohol motverkar och interagerar med många vanliga läkemedel, varför patienten bör få information om detta vid insättande av behandling.

Innan läkaren inleder behandling behöver patienten alltid få information om alkoholens effekter vid behandling med:

• antihypertensiva läkemedel
• antidepressiva läkemedel
• sedativa läkemedel
• sömnmedel
• analgetika
• syrahäm­mande läkemedel
• läkemedel vid kognitiv svikt hos äldre
• warfarin.

Behandlings­mål

Målet för behandlingen är individuellt, och bestäms av patienten själv och bygger på den enskilde individens motivation. Det är meningslöst att sätta ett visst mål för patienten, till exempel alkoholfrihet, utan att det bygger på individens egen motivation.

Målet kan förstås förändras under behandlingen och patientens motivation kan påverkas genom specifik samtalsmetodik ("Motiverande samtal"). Läkaren ska givetvis föreslå det som är medicinskt mest ändamålsenligt. För patienter som har ett skadligt bruk med mycket hög konsumtion av alkohol är åtminstone en kortare period av alkoholfrihet nödvändig för att man ska kunna genomföra en behandling, till exempel med läkemedel som förebygger alkoholberoende samt motiverande samtal.

I första hand syftar behandlingen till att begränsa alkoholkonsumtionen. I andra hand är det önskvärt med en ökad psykisk och social funktionsnivå. Eftersom specifik psykiatrisk behandling i regel har sämre effekt för en patient med ett skadligt bruk av alkohol ska man i dessa fall alltid prioritera interventioner som syftar till alkoholfrihet.

Behandling av depression och ångest hos en alkoholberoende patient har oftast ingen effekt på beroendetillståndet.

Om patienten inte svarar på läkemedelsbehandlingen vid depression bör patienten få information om att alkohol kan minska effekten av antidepressiva läkemedel.