Alkohol – riskbruk, skadligt bruk och beroende
De flesta vuxna svenskar använder alkohol. För flertalet leder detta inte till några större problem. Samtidigt har alkoholen en hög potentiell skadlighet. Patientrollen är särskilt svår när det gäller alkohol då patienten ofta känner skam och skuld. Läkarens eller annan vårdgivares förmåga att skapa en terapeutisk allians är därför avgörande när patienten ska ges underlag för beslut om sina alkoholvanor.
I Sverige har 32 % av kvinnorna och 49 % av männen ett riskbruk av alkohol
(1). Alkoholen spelar en positiv roll i vår kultur, samtidigt som den har fler skadliga konsekvenser än som är allmänt känt.
Alkohol påverkar alla vävnader i kroppen och kan orsaka eller bidra till ett stort antal sjukdomar och skador. Alkohol kan också ge upphov till många symtom och avvikande laboratoriemarkörer. Läkarens diagnostiska förmåga är avgörande när det gäller alkoholrelaterade symtom och sjuklighet, särskilt eftersom alkoholrelaterad ohälsa oftast inte är förknippad med ett utvecklat beroende.
Fyra procent av den vuxna befolkningen utvecklar ett alkoholberoende. Flertalet av de individer som utvecklar alkoholberoende har ett beroende av måttlig svårighetsgrad. Denna grupp har god prognos och kräver ofta bara begränsade behandlingsinsatser. En procent har dock ett svårt beroende och motsvarar den traditionella bilden av alkoholism. Behandlingen vid svårt beroende riktar in sig på att begränsa antalet svåra dryckesperioder och de komplikationer dessa medför, särskilt svåra abstinenstillstånd.