Texten är baserad på produktresumé: 2017-07-26.

Behandling och prevention av tecken och symtom på säsongsbunden och perenn allergisk rinit.

Behandling av tecken och symtom på näspolyper.

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

Dosering

Endast avsett för nasal användning.

Doseringen ska bestämmas individuellt. Dosen ska titreras till lägsta dos vid vilken effektiv kontroll av symtomen bibehålls.

Längden på behandlingen med Desonix bör begränsas till perioden av allergenexponeringen och beror på allergenets natur och karaktäristik. För full behandlingseffekt krävs regelbunden användning.

Allergisk rinit

Startdos

Vuxna, ungdomar och barn från 6 års ålder:

Den rekommenderade startdosen på 256 mikrogram kan administreras en gång dagligen på morgonen eller delas upp på två dostillfällen, morgon och kväll.

Desonix 32 mikrogram/dos nässpray, suspension

4 sprayningar i varje näsborre en gång dagligen på morgonen eller

2 sprayningar i varje näsborre morgon och kväll.

Desonix 64 mikrogram/dos nässpray, suspension

2 sprayningar i varje näsborre en gång dagligen på morgonen eller

1 sprayning i varje näsborre morgon och kväll.

Barn ska behandlas under vägledning av en vuxen

Behandling av säsongsbunden allergisk rinit ska om möjligt sättas in innan patienten exponeras för allergener.

Samtidig behandling kan ibland krävas för behandling av allergisymtom som påverkar ögonen.

Underhållsdos

Önskad klinisk effekt uppnås inom cirka 1-2 veckor.

Därefter ska lägsta möjliga effektiva dos väljas som håller patienten symtomfri.

Ingen ytterligare effekt kan förväntas vid högre doser än 256 mikrogram.

Näspolyper

Vuxna, ungdomar och barn från 6 års ålder:

Rekommenderad dos för behandling av näspolyper är 256 mikrogram. Dosen kan administreras en gång dagligen på morgonen eller delas upp på två dostillfällen, morgon och kväll.

Desonix 32 mikrogram/dos nässpray, suspension

4 sprayningar i varje näsborre en gång dagligen på morgonen eller

2 sprayningar i varje näsborre morgon och kväll.

Desonix 64 mikrogram/dos nässpray, suspension

2 sprayningar i varje näsborre en gång dagligen på morgonen eller

1 sprayning i varje näsborre morgon och kväll.

Barn ska behandlas under vägledning av en vuxen.

Efter att önskad klinisk effekt har uppnåtts ska man välja lägsta möjliga effektiva dos som håller patienten symtomfri.

Administreringssätt

1. Vid behov, snyt dig försiktigt så att näsan blir ren.

2. Skaka flaskan (figur 1). Ta bort skyddslocket.

Figur 1.

3. Håll flaskan enligt figur 2. Innan du använder Desonix första gången måste du ladda näsapplikatorn (dvs. fylla den med läkemedel). Pumpa näsapplikatorn upp och ned flera gånger (5-10 gånger), spraya i luften till du får en jämn dusch. Laddningseffekten kvarstår ungefär ett dygn. Om det går längre tid innan nästa dos tas måste näsapplikatorn laddas (fyllas med läkemedel) igen. Om Desonix används med kortare mellanrum räcker det att bara spraya en gång i luften.

Figur 2.

4. För in spetsen på näsapplikatorn i näsborren enligt figur 3 och spraya en gång (eller mer om din läkare har ordinerat detta). Använd sprayen i den andra näsborren på samma sätt. Tänk på att du inte behöver andas in samtidigt som du sprayar.

Figur 3.

5. Torka av spetsen på näsapplikatorn med ett rent hushållspapper och sätt på skyddslocket igen.

6. Förvara flaskan i upprätt läge.

Rengöring av din Desonix

Du bör rengöra näsapplikatorns plastspets på Desonix regelbundet och alltid när sprayen med läkemedlet inte kommer ut som det ska. Om detta händer ska du först kontrollera att näsapplikatorn är laddad med läkemedel (se tidigare beskrivning). Om näsapplikatorns pump fortfarande inte fungerar efter att du har laddat den igen ska du rengöra näsapplikatorn enligt följande:

Systemeffekter av nasala kortikosteroider kan uppträda, särskilt vid höga doser som ordinerats under långa perioder. Det är mindre troligt att denna påverkan uppträder vid intranasal behandling jämfört med när kortikosteroider ges peroralt och denna påverkan kan variera mellan patienter och för olika kortikosteroidpreparat. Eventuella systembiverkningar kan inkludera Cushings syndrom, Cushingliknande symtombild, binjuresuppression, hämmad längdtillväxt hos barn och ungdomar, katarakt, glaukom, och mer sällsynt en rad psykologiska störningar eller beteendestörningar innefattande psykomotorisk hyperaktivitet, sömnstörningar, oro, depression eller aggression (särskilt hos barn).

Behandling med högre doser nasala kortikosteroider än de rekommenderade kan medföra kliniskt signifikant binjuresuppression. Om det finns belägg för högre doser än de rekommenderade ska man överväga ytterligare skydd med systemiska kortikosteroider under en period av stress eller inför planerad operation.

Vid infektioner i näsan orsakade av bakterier eller svamp ska Desonix endast användas om samtidig antibakteriell behandling eller behandling mot svamp genomförs.

Vid kontinuerlig långtidsbehandling ska näsans slemhinna inspekteras regelbundet, t.ex. var sjätte månad.

Nedsatt leverfunktion påverkar farmakokinetiken av kortikosteroider. Grav nedsättning av leverfunktionen påverkar farmakokinetiken av oralt administrerat budesonid, vilket medför ökad systemisk tillgänglighet och minskad elimineringskapacitet. Farmakokinetiken av intravenöst administrerat budesonid hos friska frivilliga och patienter med levercirros är emellertid ungefär likartad. Hänsyn kan behöva tas till eventuellt uppkommande systemeffekter vid grav nedsättning av leverfunktionen.

Desonix bör inte användas av patienter med epistaxis eller herpesinfektion i mun-, näs- eller ögonregion.

Desonix rekommenderas inte till patienter med sår i näsan, vid nyligen genomgången operation eller nasalt trauma, förrän fullständig återhämtning skett.

Särskild försiktighet måste iakttas vid behandling av patienter med aktiv eller latent lungtuberkulos samt patienter med svamp- eller virusinfektioner i luftvägarna.

Patienten ska informeras om att full effekt inte uppnås förrän efter några dagars behandling. Behandling av säsongsbunden rinit bör om möjligt påbörjas före exponeringen för allergener.

Synrubbning

Synrubbning kan rapporteras vid systemisk och topisk användning av kortikosteroider. Om en patient inkommer med symtom såsom dimsyn eller andra synrubbningar bör man överväga att remittera patienten till en oftalmolog för utredning av möjliga orsaker. Dessa kan innefatta katarakt, glaukom eller sällsynta sjukdomar såsom central serös korioretinopati (CSCR), som har rapporterats efter användning av systemiska och topiska kortikosteroider.

Detta läkemedel innehåller kaliumsorbat och kan ge hudirritationer (t.ex. kontaktdermatit).

Pediatrisk population

Långtidseffekterna då barn behandlas med nasala glukokortikosteroider är inte helt kända. Läkaren bör noggrant följa tillväxten hos barn som tar glukokortikosteroider en längre tid, oavsett administreringssätt, och väga fördelarna med glukokortikosteroidbehandlingen mot risken för tillväxthämning.

Tillväxthämning har rapporterats hos barn som får nasala kortikosteroider i godkända doser. Barn som behandlas längre tid med nasala kortiksteroider bör regelbundet kontrolleras avseende längdtillväxten. Om tillväxten avtar ska ny bedömning av behandlingen göras för att om möjligt sänka dosen av den nasala kortikosteroiden till den lägsta dos som fortfarande ger effektiv symtomkontroll. Även remiss till pedatrisk specialist bör övervägas.

Byte av administreringssätt

Försiktighet måste iakttas när patienter byter från behandling med systemisk steroid till Desonix spray om det finns skäl att anta att binjurefunktionen är nedsatt.

Inga interaktioner har iakttagits mellan budesonid och andra läkemedel som används för behandling av rinit.

Samtidig administrering av peroralt ketokonazol 200 mg en gång dagligen och peroralt budesonid (3 mg enkeldos) ökade plasmakoncentrationerna av budesonid i medeltal 6 gånger. När ketokonazol administrerades peroralt 12 timmar efter budesoniddosen ökade koncentrationen av budesonid i medeltal 3 gånger. Det finns ingen information om denna interaktion efter nasal tillförsel av budesonid, men ökade plasmakoncentrationer kan förväntas. Kombinationen bör undvikas eftersom det inte finns några dosrekommendationer för kombinationen, men om detta inte är möjligt bör intervallet mellan administreringen av de två läkemedlen vara så långt som möjligt. Dosminskning kan också övervägas. Det är troligt att samtidig tillförsel av andra potenta hämmare av CYP3A4 (t.ex. itrakonazol, ciklosporin och troleandomycin) medför en markant ökning av plasmakoncentrationerna av budesonid.

Ökade plasmakoncentrationer och starkare effekt av kortikosteroider har observerats hos kvinnor som även behandlas med östrogener och kontraceptiva steroider, men ingen effekt har observerats då budesonid används samtidigt som kombinations-p-piller med låg dos.

Samtidig behandling med CYP3A-hämmare, inklusive läkemedel som innehåller kobicistat, väntas öka risken för systemiska biverkningar. Kombinationen ska undvikas såvida inte nyttan uppväger den ökade risken för systemiska biverkningar av kortikosteroider, och om så är fallet ska patienter övervakas avseende systemiska biverkningar av kortikosteroider.

Eftersom binjurefunktionen kan hämmas kan ett ACTH-test för diagnostik av hypofysinsufficiens visa felaktiga resultat (för låga värden).

Kategori A

Graviditet

Resultat från prospektiva epidemiologiska studier och globala erfarenheter efter försäljningsstarten tyder inte på att inhalerat eller intranasalt budesonid under tidig graviditet medför ökad risk för medfödda missbildningar. Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska uppgifter). Betydelsen av dessa för människa är okänd. Liksom för andra läkemedel gäller vid administrering av budesonid att fördelarna för modern måste vägas mot riskerna för fostret.

Amning

Budesonid utsöndras i bröstmjölk men vid terapeutiska doser av budesonid förväntas inga effekter på spädbarn som ammas. Budesonid kan användas under amning.

Underhållsbehandling med inhalerat budesonid (200 eller 400 mikrogram två gånger dagligen) till ammande kvinnor med astma resulterar i obetydlig systemisk exponering för budesonid hos spädbarnen som ammas.

I en farmakokinetisk studie beräknades den dagliga dosen för spädbarnet till 0,3 % av den dagliga dosen för modern vid båda dosnivåerna. Den genomsnittliga plasmakoncentrationen hos spädbarnet beräknades till 1/600 del av plasmakoncentrationen hos modern, under antagande av fullständig oral biotillgänglighet hos barnet. Budesonidkoncentrationen i plasmaprover från spädbarn låg i samtliga prover under gränsen för mätbart värde.

Baserat på data från inhalerat budesonid och att budesonid uppvisar linjära PK-egenskaper inom det terapeutiska dosintervallet efter nasal, inhalerad, oral och rektal administrering av läkemedlet i terapeutiska doser, förväntas exponeringen hos det ammade barnet vara låg.

Grupp II

Budesonid utsöndras i bröstmjölk men vid terapeutiska doser av budesonid förväntas inga effekter på spädbarn som ammas. Budesonid kan användas under amning.

Underhållsbehandling med inhalerat budesonid (200 eller 400 mikrogram två gånger dagligen) till ammande kvinnor med astma resulterar i obetydlig systemisk exponering för budesonid hos spädbarnen som ammas.

I en farmakokinetisk studie beräknades den dagliga dosen för spädbarnet till 0,3 % av den dagliga dosern för modern vid båda dosnivåerna. Den genomsnittliga plasmakoncentrationen hos spädbarnet beräknades till 1/600-del av plasmakoncentrationen hos modern, under antagande av fullständig oral biotillgänglighet hos barnet. Budesonidkoncentrationen i plasmaprover från spädbarn låg i samtliga prover under gränsen för mätbart värde.

Baserat på data från inhalerat budesonid och att budesonid uppvisar linjära PK-egenskaper inom det terapeutiska dosintervallet efter nasal, inhalerad, oral och rektal administrering av läkemedlet i terapeutiska doser, förväntas exponeringen hos det ammade barnet vara låg.

Desonix har ingen effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

När patienter överförs från en systemisk kortikosteroid (oral eller parenteral) till Desonix kan oönskade effekter utanför näsområdet uppstå, vilka tidigare var under kontroll genom den systemiska behandlingen, t.ex. allergisk konjunktivit eller dermatit. Tilläggsbehandling av dessa effekter bör ske vid behov.

I sällsynta fall kan nasala glukokortikosteroidberedningar ge fynd eller symtom på systemiska glukokortikosteroidbiverkningar, vilket förmodligen beror på den använda dosen, exponeringstiden, samtidig eller tidigare kortikosteroidexponering samt individuell känslighet.

Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad.

Mycket vanliga: (≥1/10)

Vanliga: (≥1/100, <1/10)

Mindre vanliga: (≥1/1 000, <1/100)

Sällsynta: (≥1/10 000, <1/1 000)

Mycket sällsynta: (<1/10 000)

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

Pediatrisk population

Tillväxthämning har rapporterats hos barn som får intranasala steroider. På grund av risken för tillväxt¬hämning i den pediatriska populationen ska tillväxten övervakas enligt beskrivning i avsnitt Varningar och försiktighet.

Akut överdosering med Desonix är osannolik även om allt innehåll i en flaska skulle tillföras genom sprayning vid ett tillfälle. Administrering av högre doser än de rekommenderade (se avsnitt Dosering och administrationssätt) under en lång period (under månader) kan ge suppression i hypotalamus-hypofys-binjure-axeln.

Budesonid är en glukokortikosteroid med kraftig lokal antiinflammatorisk effekt på näsans slemhinna och svaga systemeffekter efter lokal administrering.

Kortikosteroider har visats ha en bred hämmande verkan mot flera olika celltyper (t.ex. mastceller, eosinofiler, neutrofiler, makrofager och lymfocyter) och mediatorer (t.ex. histamin, eikosanoider, leukotriener och cytokiner) som är involverade i allergiskt medierade inflammationer. De reducerar även mängden cytokiner, leukotriener och kemokiner (t.ex. Il-1 till Il-6, RANTES, TNF-α, IFN -γ och GM-CSF) som utsöndras av inflammatoriska celler. Budesonid binder till glukokortikoidreceptorer och bildar ett komplex som fungerar som en transkriptionsfaktor genom att antingen nedreglera proinflammatoriska mediatorer eller uppreglera antiinflammatoriska mediatorer. Man antar att det finns omkring 10–100 steroidresponsiva gener per cell.

Pediatrisk population

Klinisk effekt

Den terapeutiska effekten av budesonid nässpray har utvärderats på flera tusen vuxna och barn. De flesta studier genomfördes med intranasalt tillförda doser på mellan 32 och 256 µg budesonid en gång dagligen. Exempel på representativa studier som utvärderar användningen av budesonid för behandling av barn med säsongsbunden och perenn allergisk rinit finns nedan. Den primära effektvariabeln var kombinerade nässymtompoäng (CNSS, combined nasal symptoms score), som är summan av de individuella nässymtompoängen för tre nässymtom (nästäppa, rinnande näsa och nysningar, som var och en skattats enligt en skala på 0-3).

Säsongsbunden allergisk rinit

Pediatrisk population

En 2 veckors randomiserad, dubbelblind placebokontrollerad studie med parallella grupper utvärderade effekt och säkerhet för budesonid nässpray 16, 32 och 64 µg en gång dagligen på 400 barn (i åldern 2 till 5 år) med allergisk rinit (säsongsbunden eller perenn). Det skedde en markant minskning från utgångsvärdet för CNSS i alla behandlingsgrupper, inklusive placebo. Skillnaden mellan budesonid nässpray 64 µg och placebobehandling var inte statistiskt signifikant.

Perenn allergisk rinit

Pediatrisk population

En 6 veckors randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie med parallella grupper utvärderade effekt och säkerhet av budesonid nässpray 128 µg en gång dagligen på 202 barn (i åldern 6 till 16 år) med perenn allergisk rinit. Primära effektvariabler var CNSS och värden för maximalt nasalt inandningsflöde (PNIF, peak nasal inspiratory flow). Budesonid nässpray gav statistiskt signifikant större förbättring av CNSS och PNIF än placebo. Effekttillslaget för budesonid nässpray skedde 12 timmar efter den första dosen för CNSS och 48 timmar för PNIF.

Klinisk säkerhet

Pediatrisk population

I en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad tillväxstudie fick 229 prepubertala barn i åldern 4 till 8 år budesonid nässpray 64 mikrogram en gång dagligen eller placebo i 12 månader efter en 6 månaders baslinjeperiod. I den här studien var tillväxthastigheten likartad mellan grupperna som fick budesonid nässpray respektive placebo efter 12 månaders behandling. Den genomsnittliga skillnaden i tillväxthastighet (placebo budesonid nässpray) var 0,27 cm/år (95 % konfidensintervall: –0,07 till 0,62).

Påverkan på kortisolkoncentrationen i plasma:

Vid rekommenderade doser orsakar budesonid inte några kliniskt relevanta förändringar av basala kortisolkoncentrationer i plasma eller av ACTH-stimulering. Hos friska frivilliga sågs en dosberoende suppression av koncentrationerna av kortisol i plasma och urin efter kortvarig administrering av budesonid nässpray.

Absorption

Den systemiska tillgängligheten av budesonid från RHINOCORT AQUA är 33 % av avmätt dos. Maximal plasmakoncentration hos vuxna av 256 mikrogram budesonid från RHINOCORT AQUA är 0,64 nmol/l, och nås inom 0,7 timmar. AUC (area under kurvan) efter administrering av 256 mikrogram budesonid från RHINOCORT AQUA är 2,7 nmol × timmar/l hos vuxna.

Distribution

Budesonid har en distributionsvolym på cirka 3 l/kg. Plasmaproteinbindningen är i genomsnitt 85-90 %.

Metabolism

Budesonid genomgår en omfattande (cirka 90 %) första-passage-metabolism i levern till metaboliter med låg glukokortikosteroidaktivitet. Glukokortikosteroidaktiviteten för huvudmetaboliterna, 6-beta-hydroxibudesonid och 16-alfa-hydroxiprednisolon, är mindre än 1 % av den för budesonid. Metabolismen av budesonid medieras främst av CYP3A, en subfamilj av cytokrom P450. Budesonid genomgår inte lokal metabol inaktivering i näsan.

Eliminering

Metaboliterna utsöndras som de är eller i konjugerad form, främst via njurarna. Inget intakt budesonid har detekterats i urin. Budesonid har hög systemisk clearance (cirka 1,2 l/min) och halveringstiden i plasma efter intravenös dosering uppgår i medeltal till cirka 2-3 timmar.

Linjäritet

Budesonids kinetik är dosproportionell vid kliniskt relevanta doser.

Pediatrisk population

Budesonid har en systemisk clearance på ungefär 0,5 liter/min hos barn med astma i åldern 4 till 6 år. Clearance per kilo kroppsvikt hos barn är ungefär 50 % högre än hos vuxna. Budesonids terminala halveringstid efter inhalation är cirka 2,3 timmar hos barn med astma. Detta är ungefär samma som hos vuxna. AUC (area under kurvan) efter administrering av 256 mikrogram budesonid från Rhinocort Aqua är 5,5 nmol × timmar/liter hos barn, vilket indikerar högre systemisk glukokortikosteroidexponering hos barn än hos vuxna. Vid kliniskt rekommenderade doser är farmakokinetiken för budesonid dosproportionell och plasmaexponeringen är korrelerad till patientens vikt. Detta bör därför beaktas när pediatriska doser fastställs.

Gängse studier avseende allmäntoxicitet, gentoxicitet och karcinogenicitet visade inte några särskilda risker för människa vid terapeutiska doser.

Glukokortikosteroider inklusive budesonid har framkallat teratogena effekter hos djur, inklusive gomspalt och skelettavvikelser. Liknande effekter bedöms vara osannolika för människa vid terapeutiska doser.

Ej relevant.

Hållbarhet

2 år

Efter första öppnandet: 3 månader

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 30 ºC

Får ej frysas.

Förvaringsanvisningar för läkemedlet efter öppnande finns i avsnitt 6.3.

Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.