Regeringen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att uppdatera, förvalta och tillgängliggöra Läkemedelsboken. Arbetet beräknas vara klart i början av 2024. Texterna i Läkemedelsboken kommer att uppdateras och tillgängliggöras successivt när den nya webbplatsen har byggts. Innehållet på denna webbplats uppdateras därför inte.

Daptomycin Hospira

Pfizer

Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning 350 mg (Gul till ljust brun frystorkad kaka eller pulver.)

Tillhandahålls ej

Antibakteriella medel för systemisk användning, Övriga antibakteriella medel

Aktiv substans: Daptomycin
ATC-kod: J01XX09
Förmån: Ingen förpackning har förmån
Recept: Receptbelagt
Försäkring: Läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen

Genvägar till rubriker:

Information

Texten är baserad på produktresumé: 12/2018 .

Indikationer

Daptomycin Hospira är indicerat för behandling av följande infektioner hos vuxna (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakodynamik).

  • Vuxna patienter med komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner (cSSTI).

  • Vuxna patienter med högersidig infektiös endokardit (RIE) orsakad av Staphylococcus aureus. Det rekommenderas att organismens antibakteriella känslighet tas i beaktande innan man beslutar om daptomycin ska användas. Beslutet ska vara baserat på råd från expert. (Se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakodynamik).

  • Vuxna patienter med Staphylococcus aureus-bakteriemi (SAB) i samband med RIE eller cSSTI.

Daptomycin är aktivt endast mot grampositiva bakterier (se avsnitt Farmakodynamik). Vid blandade infektioner där gramnegativa och/eller vissa typer av anaeroba bakterier misstänks, skall daptomycin administreras tillsammans med andra lämpliga antibakteriella medel.

Officiella riktlinjer om lämplig användning av antibakteriella medel skall beaktas.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne .

Dosering

I kliniska studier på patienter gavs daptomycin som en 30-minuters infusion. Klinisk erfarenhet av administrering av daptomycin som en 2-minuters injektion saknas. Detta administreringssätt har enbart studerats på friska frivilliga. Jämfört med samma dos av daptomycin givet som en 30-minuters intravenös infusion sågs däremot inga kliniskt viktiga skillnader avseende farmakokinetik eller säkerhetsprofil (se avsnitt Biverkningar och Farmakokinetik).

Dosering

Vuxna

  • cSSTI utan samtidig Staphylococcus aureus-bakteriemi: daptomycin 4 mg/kg administreras en gång var 24:e timme i 7–14 dagar eller tills infektionen är utläkt (se avsnitt Farmakodynamik).

  • cSSTI med samtidig Staphylococcus aureus-bakteriemi: daptomycin 6 mg/kg administreras en gång var 24:e timme. Se nedan för dosjustering till patienter med nedsatt njurfunktion. Behandlingen kan behöva pågå längre än 14 dagar beroende på hur man uppfattar risken för komplikationer hos den individuella patienten.

  • Känd eller misstänkt högersidig infektiös endokardit orsakad av Staphylococcus aureus: daptomycin 6 mg/kg administreras en gång var 24:e timme. Se nedan för dosjustering till patienter med nedsatt njurfunktion. Behandlingens längd bör överensstämma med tillgängliga officiella rekommendationer.

Daptomycin Hospira administreras intravenöst i 0,9 % natriumkloridlösning (se avsnitt Hållbarhet, förvaring och hantering). Daptomycin Hospira bör inte användas oftare än 1 gång per dag.

Nedsatt njurfunktion

Daptomycin utsöndras huvudsakligen genom njurarna.

På grund av begränsad klinisk erfarenhet (se tabell och fotnoter nedan) ska daptomycin användas till patienter med någon grad av nedsatt njurfunktion (kreatininclearance <80 ml/min) endast när den förväntade kliniska nyttan anses överväga den potentiella risken. Hos alla patienter med någon grad av nedsatt njurfunktion ska behandlingssvaret, njurfunktionen och kreatinkinasnivåerna (CK) följas noga (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakokinetik).

Dosjustering hos patienter med nedsatt njurfunktion beroende på indikation och kreatininclearance

Indikation

Kreatininclearance

Doseringsrekommendation

Kommentarer

cSSTI utan S. aureus-bakteriemi

≥30 ml/min

4 mg/kg en gång dagligen

Se avsnitt Farmakodynamik.

<30 ml/min

4 mg/kg var 48:e timme

(1, 2)

RIE eller cSSTI i samband med S. aureus-bakteriemi

≥30 ml/min

6 mg/kg en gång dagligen

Se avsnitt Farmakodynamik.

<30 ml/min

6 mg/kg var 48:e timme

(1, 2)

  • Säkerheten och effekten av anpassning av dosintervallet har inte utvärderats i kontrollerade kliniska studier och rekommendationen baseras på farmakokinetiska studier och modelleringsresultat (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakokinetik).

  • Samma dosjustering baserat på farmakokinetiska data från friska frivilliga och resultat från farmakokinetisk modellering rekommenderas till patienter som genomgår hemodialys eller kontinuerlig ambulant peritonealdialys (CAPD). Daptomycin skall om möjligt administreras efter avslutad dialys på dialysdagar (se avsnitt Farmakokinetik).

Nedsatt leverfunktion

Dosjustering är inte nödvändig vid administrering av daptomycin till patienter med lindrigt eller måttligt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh klass B) (se avsnitt Farmakokinetik). Data saknas beträffande patienter med svårt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh klass C) och försiktighet skall iakttas när daptomycin ges till dessa patienter.

Äldre

Rekommenderade doser skall användas till äldre patienter förutom till dem med svårt nedsatt njurfunktion (se ovan och avsnitt Varningar och försiktighet).

Pediatrisk population

Barn under ett år skall ej ges daptomycin eftersom det föreligger en möjlig risk för påverkan på det muskulära systemet, neuromuskulära systemet och/eller nervsystemet (perifera och/eller centrala nervsystemet), vilket observerades hos neonatala hundar (se avsnitt Prekliniska uppgifter).

Säkerhet och effekt för daptomycin för barn och ungdomar under 18 år med högersidig infektiös endokardit (RIE) orsakad av Staphylococcus aureus eller med Staphylococcus aureus -bakteriemi (SAB) associerat med RIE eller cSSTI har inte fastställts. Tillgänglig information finns i avsnitt Farmakokinetik men ingen doseringsrekommendation kan fastställas.

Administreringssätt

Hos vuxna ges daptomycin som intravenös infusion (se avsnitt Hållbarhet, förvaring och hantering) administrerad under en 30-minutersperiod eller som intravenös injektion (se avsnitt Hållbarhet, förvaring och hantering) administrerad under en 2-minutersperiod.

Färgen på färdigberedda lösningar av Daptomycin Hospira varierar från gul till ljust brun.

Varningar och försiktighet

Allmänt

Om en infektionshärd, annan än cSSTI eller RIE, identifieras efter det att behandling med Daptomycin Hospira har inletts ska alternativ antibakteriell behandling som har visat sig effektiv för behandling av den eller de specifika infektioner som har identifierats övervägas.

Anafylaxi/överkänslighetsreaktioner 

Anafylaxi/överkänslighetsreaktioner har rapporterats med daptomycin. Om en allergisk reaktion mot Daptomycin Hospira inträffar, avbryt användningen och sätt in lämplig behandling.

Pneumoni

Det har visats vid kliniska studier att daptomycin inte är effektivt vid behandling av pneumoni. Daptomycin Hospira är därför inte indicerat för behandling av pneumoni.

RIE orsakad av Staphylococcus aureus

Kliniska data från användning av daptomycin vid behandling av RIE orsakad av Staphylococcus aureus är begränsad till 19 patienter (se ”Information från kliniska prövningar” i avsnitt Farmakodynamik).

Effekten av daptomycin har inte visats hos patienter med infektion på protesklaff eller vänstersidig infektiös endokardit på grund av Staphylococcus aureus .

Djupt liggande infektioner

Patienter med djupt liggande infektioner bör erhålla nödvändigt kirurgiskt ingrepp så fort som möjligt (t.ex. debridering, avlägsnande av protes, hjärtklaffskirurgi).

Enterokockinfektioner

Data är otillräckliga för att någon slutsats ska kunna dras om möjlig klinisk effekt av daptomycin mot infektioner orsakade av enterokocker, inklusive Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium .

Dessutom har ingen dosering av daptomycin fastställts som skulle kunna vara lämplig för behandling av enterokockinfektioner med eller utan bakteriemi. Behandlingssvikt med daptomycin vid behandling av enterokockinfektioner, vanligen åtföljt av bakteriemi, har rapporterats. I vissa fall har behandlingssvikt associerats med en selektion av organismer med nedsatt känslighet eller resistens mot daptomycin (se avsnitt Farmakodynamik).

Icke känsliga mikroorganismer

Användning av antibakteriella medel kan främja överväxt av icke-känsliga mikroorganismer. Om superinfektion uppstår under behandlingen skall lämpliga åtgärder vidtas.

Clostridium difficile -associerad diarré

Clostridium difficile -associerad diarré (CDAD) har rapporterats för daptomycin (se avsnitt Biverkningar). Om CDAD misstänks eller bekräftas kan det bli nödvändigt att sätta ut Daptomycin Hospira och att sätta in lämplig behandling utifrån klinisk bild.

Interaktion läkemedel/laboratorietest

Skenbar förlängning av protrombintiden (PT) och ökning av internationell normaliserad kvot (INR) har observerats då vissa rekombinanta tromboplastin-reagenser använts i analysen (se avsnitt Interaktioner).

Kreatinfosfokinas och myopati

Förhöjt kreatinfosfokinas (CK, MM-isoenzym) i plasma förknippat med muskelsmärta och/eller muskelsvaghet samt fall av myosit, myoglobinemi och rabdomyolys har rapporterats under behandling med daptomycin (se även avsnitt Interaktioner, Biverkningar och Prekliniska uppgifter). I kliniska studier inträffade märkbara ökningar av plasma-CK till >5 x övre normalgräns (ULN) utan muskelsymtom. Detta skedde oftare hos daptomycin-behandlade patienter (1,9 %) än hos dem som behandlades med jämförelsemedel (0,5 %). Det rekommenderas därför att:

  • CK i plasma mäts i utgångsläget och med regelbundet intervall (minst en gång i veckan) för alla patienter under behandlingen.

  • CK bör mätas oftare (t.ex. varannan-var tredje dag åtminstone under de första två veckorna av behandlingen) hos patienter med större risk för myopati. T.ex. patienter med någon grad av nedsatt njurfunktion (kreatininclearance <80 ml/min, se även avsnitt Dosering), inklusive de som genomgår hemodialys eller kontinuerlig ambulant peritonealdialys (CAPD) och patienter som tar andra läkemedel kända för att vara förknippade med myopati (t.ex. HMG-CoA reduktashämmare, fibrater och ciklosporin).

  • Det kan inte uteslutas att patienter, vars CK är högre än 5 gånger den övre normalgränsen i utgångsläget, har större risk för ytterligare ökningar under behandlingen med daptomycin. Detta skall tas i beaktande vid insättande av behandling med daptomycin och, om daptomycin administreras, skall dessa patienter kontrolleras oftare än en gång i veckan.

  • daptomycin administreras till patienter som tar andra läkemedel förknippade med myopati endast efter noggrant övervägande av risk mot nytta.

  • patienter undersöks regelbundet under behandlingen beträffande tecken och symtom som kan tyda på myopati.

  • CK-värdet kontrolleras varannan dag hos patienter som utvecklar oförklarlig muskelsmärta, -ömhet, -svaghet eller -kramp. Behandlingen med daptomycin skall utsättas vid oförklarliga muskelsymtom om CK-värdet blir högre än 5 gånger den övre normalgränsen.

Perifer neuropati

Patienter som uppvisar tecken eller symtom som kan tyda på perifer neuropati under behandlingen med Daptomycin Hospira skall undersökas och utsättande av deras behandling med daptomycin skall övervägas (se avsnitt Biverkningar och Prekliniska uppgifter).

Pediatrisk population

Barn under ett år skall ej ges daptomycin eftersom det föreligger en möjlig risk för påverkan på det muskulära systemet, neuromuskulära systemet och/eller nervsystemet (perifera och/eller centrala nervsystemet), vilket observerades hos neonatala hundar (se avsnitt Prekliniska uppgifter).

Eosinofil pneumoni

Eosinofil pneumoni har rapporterats hos patienter som fått daptomyccin (se avsnitt Biverkningar). I de flesta rapporterade fallen associerade med daptomycin, fick patienterna feber, dyspné med hypoxisk respiratorisk insufficiens och diffusa lunginfiltrat. Majoriteten av fallen inträffade efter mer än 2 veckor av behandling med daptomycin och förbättrades när daptomycin sattes ut och steroidterapi sattes in. Återkommande eosinofil pneumoni har rapporterats efter återinsättande av daptomycin. Patienter som utvecklar dessa tecken och symtom då de får daptomycin bör snarast genomgå medicinsk utvärdering, om lämpligt innefattande bronkoalveolärt lavage för att utesluta andra orsaker (t ex bakterieinfektion, svampinfektion, parasiter, andra medicinska produkter). Daptomycin Hospira bör sättas ut omedelbart och behandling med systemiska steroider bör när så är lämpligt sättas in.

Nedsatt njurfunktion

Nedsatt njurfunktion har rapporterats under behandling med daptomycin. Svårt nedsatt njurfunktion kan i sig ge upphov till förhöjd daptomycinhalt vilket kan öka risken för att myopati uppstår (se ovan).

En justering av dosintervallet för Daptomycin Hospira måste göras för patienter med kreatininclearance <30 ml/min (se avsnitt Dosering och Farmakokinetik). Säkerheten och effekten för dosjustering har inte utvärderats i kontrollerade kliniska studier och rekommendationen baseras huvudsakligen på farmakokinetisk modelleringsdata. Daptomycin Hospira skall därför användas till dessa patienter endast efter noggrant övervägande av nytta/risk.

Försiktighet skall iakttas vid administrering av daptomycin till patienter vars njurfunktion redan är nedsatt i någon mån (kreatininclearance <80 ml/min) innan behandlingen med Daptomycin Hospira inleds. Regelbunden kontroll av njurfunktionen rekommenderas (se avsnitt Farmakokinetik).

Dessutom rekommenderas regelbunden kontroll av njurfunktionen vid samtidig administrering av potentiellt nefrotoxiska medel oavsett patientens njurstatus i utgångsläget (se avsnitt Interaktioner).

Obesitet

Hos överviktiga patienter med BMI (Body Mass Index) >40 kg/m2 men med kreatininclearance >70 ml/min var AUC0-∞ för daptomycin betydligt högre (medelvärde 42 % högre) än hos normalviktig matchad kontrollgrupp. Informationen om daptomycins säkerhet och effekt hos mycket överviktiga patienter är begränsad och försiktighet rekommenderas därför. För närvarande saknas emellertid belägg för att dosreducering är nödvändig (se avsnitt Farmakokinetik).

Interaktioner

Daptomycin undergår ringa eller ingen metabolism förmedlad av cytokrom P450 (CYP450). Det är osannolikt att daptomycin hämmar eller inducerar nedbrytning av läkemedel som metaboliseras av P450-systemet.

Interaktionsstudier för daptomycin har genomförts med aztreonam, tobramycin, warfarin och probenecid. Daptomycin gav ingen effekt på farmakokinetiken för warfarin eller probenecid och dessa läkemedel påverkade inte heller farmakokinetiken för daptomycin. Daptomycins farmakokinetik påverkades inte signifikant av aztreonam.

Små förändringar i farmakokinetiken för daptomycin och tobramycin observerades vid samtidig administrering av en intravenös infusion under en 30-minuters period med en daptomycin-dos på 2 mg/kg, men dessa förändringar var inte statistiskt signifikanta. Det är okänt om interaktion föreligger mellan daptomycin och tobramycin vid godkända doser av daptomycin. Samtidig användning av Daptomycin Hospira och tobramycin bör ske med försiktighet.

Erfarenhet av samtidig administrering av daptomycin och warfarin är begränsad. Studier har inte genomförts med daptomycin och andra antikoagulantia än warfarin. Hos patienter som får daptomycin och warfarin bör antikoagulant aktivitet monitoreras under de första dagarna efter att Daptomycin Hospira satts in.

Erfarenhet är begränsad beträffande administrering av daptomycin samtidigt med andra läkemedel som kan utlösa myopati (t ex HMG-reduktashämmare). Några fall av märkbar förhöjning av CK och fall av rabdomyolys har dock inträffat hos patienter som har behandlats med ett sådant läkemedel på samma gång som Daptomycin Hospira. Det rekommenderas att andra läkemedel förknippade med myopati om möjligt utsätts tillfälligt under behandlingen med Daptomycin Hospira om inte nyttan med samtidig administrering väger upp riskerna. Om samtidig administrering inte kan undvikas skall CK mätas oftare än en gång i veckan och patienterna skall följas noggrant beträffande tecken och symtom som kan tyda på myopati (se avsnitt Varningar och försiktighet, Biverkningar och Prekliniska uppgifter).

Daptomycin utsöndras huvudsakligen genom njurfiltration och halten i plasma kan därför stiga vid samtidig administrering av läkemedel som minskar sådan filtration (t.ex. NSAID och COX-2-hämmare). Dessutom kan en farmakodynamisk interaktion förekomma under samtidig administrering på grund av additiva njureffekter. Försiktighet skall därför iakttas när daptomycin administreras samtidigt med ett annat läkemedel, som är känt för att reducera njurfiltrationen.

Vid uppföljningsstudier efter att produkten godkänts för försäljning har fall rapporterats av interaktioner mellan daptomycin och vissa reagens som används i analyser av protrombintid/internationell normaliserad kvot (PT/INR). Denna interaktion ledde till skenbar förlängning av PT och förhöjning av INR. Om oförklarliga onormala PT/INR-värden observeras hos patienter, som får daptomycin, skall eventuell interaktion med laboratorieprovet in vitro beaktas. Risken att felaktiga resultat erhålls kan minimeras genom att prov för PT- eller INR-test tas vid tidpunkten för lägsta daptomycinkoncentration i plasma (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Graviditet

Kategori B:1

För daptomycin saknas data från behandling av gravida kvinnor. Djurstudier tyder inte på direkta eller indirekta skadliga effekter vad gäller graviditet, embryonal-/ fosterutveckling, förlossning eller utveckling efter födsel (se avsnitt Prekliniska uppgifter).

Daptomycin skall användas under graviditet endast då det är absolut nödvändigt dvs. endast efter noggrant övervägande av nytta mot förväntad risk.

Amning

Grupp IVb

I en human fallstudie administrerades daptomycin intravenöst i en dos av 500 mg/dag under 28 dagar till en ammande kvinna och på dag 27 insamlades prov av kvinnans bröstmjölk under en 24-timmarsperiod. Den högst uppmätta koncentrationen av daptomycin i bröstmjölken var 0,045 mikrog/ml, vilket är en låg koncentration. Till dess att mer erfarenhet finns, ska amning avbrytas då Daptomycin Hospira administreras till ammande kvinnor.

Trafik

Inga studier har utförts med avseende på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

På basis av rapporterade biverkningar av läkemedlet betraktas det som osannolikt att daptomycin påverkar förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

I kliniska studier behandlades 2 011 patienter med daptomycin. I dessa studier erhöll 1 221 försökspersoner en daglig dos på 4 mg/kg, av vilka 1 108 var patienter och 113 friska försökspersoner; 460 försökspersoner erhöll en daglig dos på 6 mg/kg, av vilka 304 var patienter och 156 friska försökspersoner. Biverkningar (vilka ansvarig prövare i studien bedömde som möjligtvis, sannolikt eller definitivt relaterade till läkemedlet) observerades i liknande frekvens för daptomycin som för jämförelseprodukt.

De mest frekvent rapporterade biverkningarna (frekvens vanlig (≥ 1/100, < 1/10)) är:

svampinfektioner, urinvägsinfektion, candidainfektion, anemi, ångest, sömnlöshet, yrsel, huvudvärk, hypertension, hypotension, gastrointestinal- och buksmärta, illamående, kräkningar, förstoppning, diarré, flatulens, uppblåsthet och buksvullnad, onormala leverfunktionstester (förhöjt alaninaminotransferas (ALAT), aspartataminotransferas (ASAT) eller alkaliskt fosfatas (ALP)), hudutslag, pruritus, smärta i armar och ben, förhöjt kreatinfosfokinas (CK) i serum, reaktioner på infusionsstället, pyrexi, asteni.

Mindre frekvent rapporterade, men mer allvarliga biverkningar inkluderar överkänslighetsreaktioner, eosinofil pneumoni, läkemedelsutslag med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), angioödem och rabdomyolys.

Lista över biverkningar i tabellform

Följande biverkningar rapporterades under behandling och uppföljningsperiod med följande frekvens:

mycket vanliga (≥ 1/10); vanliga (≥ 1/100, < 1/10); mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100); sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000); mycket sällsynta (< 1/10 000); ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data):

Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad.

Tabell 1 Biverkningar från kliniska studier och rapporter efter godkännande för försäljning

Organsystem

Frekvens

Biverkningar

Infektioner och infestationer

Vanliga:

Svampinfektion, urinvägsinfektion, candidainfektion

Mindre vanliga:

Fungemi

Ingen känd frekvens*:

Clostridium difficile -associerad diarré**

Blodet och lymfsystemet

Vanliga:

Anemi

Mindre vanliga:

Trombocytemi, eosinofili, ökning av internationell normaliserad kvot (INR)

Sällsynta:

Förlängd protrombintid (PT)

Immunsystemet

Ingen känd frekvens*:

Överkänslighet**, nämnd i enstaka spontana rapporter, omfattande men var inte begränsad till angioödem, läkemedelsutslag med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), pulmonär eosinofili, vesikobullösa utslag som påverkar slemhinnor och känsla av orofaryngeal svullnad, anafylaxi**, infusionsreaktioner omfattande följande symtom: takykardi, väsande andning, pyrexi, rigor, systemisk rodnad, vertigo, synkope och metallsmak

Metabolism och nutrition

Mindre vanliga:

Minskad aptit, hyperglykemi, elektrolytobalans

Psykiska störningar

Vanliga:

Ångest, sömnlöshet

Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga:

Yrsel, huvudvärk

Mindre vanliga:

Parestesi, smakrubbningar, tremor, ögonirritation

Ingen känd frekvens*:

Perifer neuropati**

Öron och balansorgan

Mindre vanliga:

Vertigo

Hjärtat

Mindre vanliga:

Supraventrikulär takykardi, extrasystole

Blodkärl

Vanliga:

Hypertension, hypotension

Mindre vanliga:

Rodnad

Andningsvägar, bröstkorg och

mediastinum

Ingen känd frekvens*:

Eosinofil pneumoni 1**, hosta

Magtarmkanalen

Vanliga:

Gastrointestinal smärta och buksmärta, illamående, kräkningar, förstoppning, diarré, flatulens, uppblåsthet och buksvullnad

Mindre vanliga:

Dyspepsi, glossit

Lever och gallvägar

Vanliga:

Onormala leverfunktionstester2 (förhöjt alaninaminotransferas (ALAT), aspartataminotransferas (ASAT) eller alkaliskt fosfatas (ALP))

Sällsynta:

Gulsot

Hud och subkutan

vävnad

Vanliga:

Hudutslag, pruritus

Mindre vanliga:

Urtikaria

Ingen känd frekvens*:

Akut generaliserad exantematös pustulos

Muskuloskeletala systemet

och bindväv

Vanliga:

Smärta i armar och ben, förhöjt kreatinfosfokinas (CK)2 i serum, muskelkramper

Mindre vanliga:

Myosit, förhöjt myoglobin, muskulär svaghet, muskelsmärta, artralgi, ökad laktatdehydrogenas (LD) i serum

Rabdomyolys 3**

Ingen känd frekvens*:

Njurar och urinvägar

Mindre vanliga:

Nedsatt njurfunktion, inklusive njursvikt och njurinsufficiens, förhöjt serumkreatinin

Reproduktionsorgan och

bröstkörtel

Mindre vanliga:

Vaginit

Allmänna symtom och/eller

symtom vid administreringsstället

Vanliga:

Reaktioner på infusionsstället, pyrexi, asteni

Mindre vanliga:

Trötthet, smärta

*Baserat på rapporter efter marknadsföring. Eftersom dessa reaktioner har rapporterats frivilligt från en population av okänd storlek är det inte möjligt att beräkna en tillförlitlig frekvens, vilken därför kategoriseras som ingen känd.

**Se avsnitt Varningar och försiktighet.

1 Den exakta incidensen av eosinofil pneumoni associerad med daptomycin är okänd, då rapporteringsfrekvensen av spontana rapporter idag är mycket låg (< 1/10 000).

2 I vissa fall av myopati med förhöjt CK och muskelsymtom uppvisade patienterna även förhöjda transaminaser. Dessa transaminasökningar var sannolikt relaterade till skelettmuskeleffekterna. De flesta transaminasökningar var av toxicitetsgrad 1-3 och gick tillbaka när behandlingen utsattes.

3 När klinisk information om patienterna blev tillgänglig för bedömning, fastställdes att ca 50 % av fallen var patienter med nedsatt njurfunktion sedan tidigare eller patienter som samtidigt behandlades med läkemedel kända för att ge upphov till rabdomyolys.

Säkerhetsdata avseende administrering av daptomycin som en 2-minuters intravenös injektion har erhållits från två farmakokinetiska studier på friska frivilliga. Dessa studieresultat visar att bägge administreringssätten av daptomycin, 2-minuters intravenös injektion respektive 30-minuters intravenös infusion, har en jämförbar säkerhets- och tolerabilitetsprofil. Ingen relevant skillnad förelåg vad gäller lokal tolerabilitet eller biverkningstyp/biverkningsfrekvens.

Överdosering

I fall av överdosering rekommenderas stödbehandling. Daptomycin utsöndras långsamt ur kroppen genom hemodialys (ca 15 % av den administrerade dosen elimineras på 4 timmar) eller genom peritonealdialys (ca 11 % av den administrerade dosen elimineras på 48 timmar).

Farmakodynamik

Verkningsmekanism

Daptomycin är en cyklisk, naturlig lipopeptid som är aktiv endast mot grampositiva bakterier.

Verkningsmekanismen omfattar bindning (i närvaro av kalciumjoner) till bakteriemembran hos både växande och stationära celler, vilket orsakar depolarisering och leder till snabb inhibition av protein-, DNA- och RNA-syntes. Resultatet är bakteriedöd med försumbar cellys.

Farmakokinetiskt/farmakodynamiskt förhållande

Daptomycin uppvisar snabb, koncentrationsberoende, baktericid aktivitet mot grampositiva organismer in vitro och i djurmodeller in vivo . I djurmodeller korrelerar AUC/MIC och Cmax/MIC med effekt och predikterad bakteriedöd in vivo vid enkeldoser motsvarande humana doser om 4 mg/kg och 6 mg/kg en gång dagligen.

Resistensmekanismer

Stammar med nedsatt känslighet för daptomycin har påvisats, speciellt under behandling av patienter med svårbehandlade infektioner och/eller efter långvarig administrering. Behandlingssvikt har särskilt rapporterats hos patienter med infektioner orsakade av Staphylococcus aureus, Enterococcus faecalis eller Enterococcus faecium, inklusive bakteriemiska patienter, och har under behandling associerats med en selektion av organismer med nedsatt känslighet eller resistens mot daptomycin.

Daptomycins resistensmekanismer är inte helt kända.

Brytpunkter

Brytpunkter för minsta hämmande koncentration (MIC), fastställda av EUCAST (European Committe

on Antimicrobial Susceptibility Testing) för stafylokocker och streptokocker (utom S. pneumoniae) är Känslig ≤1 mg/l och Resistent >1 mg/l.

Känslighet

Resistensens utbredning kan variera geografiskt och tidsmässigt för vissa arter och det är önskvärt att ha lokal information till hands i synnerhet vid behandling av svåra infektioner. Vid behov skall expert rådfrågas om lokal resistens är sådan att medlets nytta är ifrågasatt för vissa infektionstyper.

Vanligtvis känsliga arter

Staphylococcus aureus *

Staphylococcus haemolyticus

Koagulasnegativa stafylokocker

Streptococcus agalactiae *

Streptococcus dysgalactiae subsp equisimilis*

Streptococcus pyogenes *

Grupp G streptokocker

Clostridium perfringens

Peptostreptococcus spp

Naturligt resistenta organismer

Gramnegativa organismer

* anger arter mot vilka det anses att aktivitet har visats i kliniska studier i tillfredsställande utsträckning.

Klinisk effekt och säkerhet

I två kliniska prövningar av komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner uppfyllde 36 % av patienterna, som behandlades med daptomycin, kriterierna för systemiskt inflammatoriskt svarssyndrom (SIRS). Den vanligaste typen av behandlad infektion var sårinfektion (38 % av patienterna), medan 21 % hade större abscesser. Dessa begränsningar hos den behandlade patientpopulationen skall beaktas när man bestämmer sig för att använda daptomycin.

I en randomiserad, kontrollerad öppen studie på 235 patienter med Staphylococcus aureus -bakteriemi (dvs. minst en positiv blododling av Staphylococcus aureus innan erhållen första dos) uppfyllde 19 av de 120 patienterna behandlade med daptomycin kriteriet för RIE. Av dessa 19 patienter var 11 infekterade med meticillinkänslig och 8 med meticillinresistent Staphylococcus aureus. Frekvensen lyckade behandlingar för RIE-patienter presenteras i tabellen nedan.

Population

Daptomycin

Jämförelseprodukt

Skillnad i lyckad

behandling

n/N (%)

n/N (%)

Frekvens (95 % KI)

ITT (intention to treat)

population

RIE

8/19 (42,1 %)

7/16 (43,8 %)

−1,6 % (−34,6; 31,3)

PP (per protocol) population

RIE

6/12 (50,0 %)

4/8 (50,0 %)

0,0 % (−44,7; 44,7)

Behandlingssvikt på grund av recidiv eller ihållande Staphylococcus aureus -infektioner observerades hos 19/120 (15,8 %) av patienterna behandlade med daptomycin, 9/53 (16,7 %) av patienterna behandlade med vankomycin och 2/62 (3,2 %) av patienterna behandlade med ett semisyntetiskt antistafylokock-penicillin. Bland dessa sviktande patienter var sex patienter behandlade med daptomycin och en patient behandlad med vankomycin infekterade med Staphylococcus aureus som utvecklade förhöjda MIC-värden av daptomycin under eller efter behandling (se ”Resistensmekanismer” ovan). De flesta patienter som sviktade på grund av ihållande eller recidiverande Staphylococcus aureus- infektioner hade djupt liggande infektioner och erhöll inte nödvändigt kirurgiskt ingrepp.

Farmakokinetik

Daptomycins farmakokinetik är generellt linjär och oberoende av tid vid doser om 4 till 12 mg/kg administrerat som en daglig engångsdos via en 30-minuters intravenös infusion i upp till 14 dagar till friska försökspersoner. Steady-state-koncentrationer uppnås vid den tredje dagliga dosen.

Daptomycin uppvisar dosproportionell farmakokinetik i det godkända terapeutiska dosintervallet 4 till 6 mg/kg även efter administrering av en 2-minuters intravenös injektion. En jämförbar exponering (AUC och Cmax) kunde visas hos friska frivilliga efter administering av daptomycin som en 30-minuters intravenös infusion eller en 2-minuters intravenös injektion.

Djurstudier har visat att daptomycin inte absorberas i signifikant utsträckning efter oral administrering.

Distribution

Distributionsvolymen av daptomycin vid steady-state var ca 0,1 l/kg hos friska, vuxna försökspersoner oberoende av dos. Studier av distributionen i vävnad hos råttor visade att daptomycin endast minimalt förefaller penetrera blod-hjärnbarriären och placentabarriären både efter enkeldos och upprepade doser.

Daptomycin binds reversibelt till humana plasmaproteiner oberoende av koncentration. Hos friska försökspersoner och patienter behandlade med daptomycin var proteinbindningen i genomsnitt omkring 90 % inklusive hos patienter med nedsatt njurfunktion.

Metabolism

I studier in vitro metaboliserades daptomycin ej av humana levermikrosomer. Studier in vitro med humana hepatocyter indikerar att daptomycin inte hämmar eller inducerar aktivitet hos följande humana cytokrom P450-isoformer: (1A2, 2A6, 2C9, 2C19, 2D6, 2E1 och 3A4). Det är osannolikt att daptomycin hämmar eller inducerar nedbrytningen av läkemedel som metaboliseras av P450-systemet.

Efter infusion av 14C-daptomycin hos friska vuxna, var radioaktiviteten i plasma likvärdig med koncentrationen som uppmättes i mikrobiologisk assay. Inaktiva metaboliter observerades i urin, bestämt som skillnaden i de totala radioaktiva koncentrationerna och de mikrobiologiskt aktiva koncentrationerna. I en separat studie upptäcktes inga metaboliter i plasma, dock detekterades mindre mängder av tre oxidativa metaboliter och 1 oidentifierad förening i urin. Plats för metabolism har inte identifierats.

Eliminering

Daptomycin utsöndras huvudsakligen via njurarna. Samtidig administrering av probenecid och daptomycin har ingen effekt på daptomycins farmakokinetik hos människa. Detta tyder på minimal eller ingen aktiv tubulär utsöndring av daptomycin.

Efter intravenös administrering är plasmaclearance av daptomycin cirka 7 till 9 ml/h/kg och njurclearance 4 till 7 ml/h/kg.

Vid en massbalansstudie med radioaktivt märkt substans återfanns 78 % av den administrerade dosen med avseende på total radioaktivitet i urin, medan oförändrat daptomycin i urinen var cirka 50 % av dosen. Omkring 5 % av administrerat radioaktivt märkt substans utsöndrades i feces.

Särskilda patientgrupper

Äldre

Efter administrering av en intravenös enkeldos av daptomycin på 4 mg/kg under en 30-minuters period var genomsnittligt totalclearence av daptomycin ca 35 % lägre medan genomsnittligt AUC 0-∞ var ca 58 % högre hos äldre försökspersoner (≥ 75 år) jämfört med friska, yngre försökspersoner (18-30 år). Det var ingen skillnad i Cmax. Skillnaderna observerades troligen till följd av sådan försämring av njurfunktionen som normalt ses hos äldre patienter.

Det krävs ingen dosjustering enbart efter ålder. Patientens njurstatus skall dock bedömas och dosen minskas vid tecken på svårt nedsatt njurfunktion.

Obesitet

I jämförelse med normalviktiga personer var systemisk exponering för daptomycin, uppmätt som AUC, ca 28 % högre hos måttligt överviktiga patienter (BMI 25-40 kg/m2) och 42 % högre hos mycket överviktiga patienter (BMI > 40 kg/m2). Dosanpassning betraktas dock inte som nödvändig baserat enbart på obesitet.

Kön

Inga kliniskt signifikanta könsrelaterade skillnader i daptomycins farmakokinetik har observerats.

Nedsatt njurfunktion

Efter administrering av en enkeldos daptomycin om 4 mg/kg eller 6 mg/kg intravenöst under en 30-minuters period, till försökspersoner med olika grad av nedsatt njurfunktion, minskade totalclearance (CL) av daptomycin medan systemisk exponering (AUC) ökade i takt med att njurfunktionen (kreatininclearance) försämrades.

Baserat på farmakokinetiska data och modellering var AUC för daptomycin under den första dagen efter administrering av en dos på 6 mg/kg till patienter som genomgår hemodialys eller kontinuerlig ambulant peritonealdialys (CAPD) 2 gånger högre än den observerad hos patienter med normal njurfunktion och som erhöll samma dos. På den andra dagen efter administrering av en dos på 6 mg/kg till patienter som genomgår hemodialys eller kontinuerlig ambulant peritonealdialys (CAPD) var AUC för daptomycin ungefär 1,3 gånger högre än den observerad efter en andra dos på 6 mg/kg till patienter med normal njurfunktion. Det rekommenderas därför att patienter som genomgår hemodialys eller kontinuerlig ambulant peritonealdialys (CAPD) får dapomycin en gång var 48:e timme i dos rekommenderad för den typ av infektion som behandlas (se avsnitt Dosering).

Nedsatt leverfunktion

Daptomycins farmakokinetik förändras inte hos patienter med måttligt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh klass B vid nedsatt leverfunktion) i jämförelse med friska försökspersoner av samma kön, ålder och vikt efter en enkeldos på 4 mg/kg. Dosen behöver därför inte anpassas vid administrering av daptomycin till patienter med måttligt nedsatt leverfunktion. Daptomycins farmakokinetik hos patienter med svårt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh klass C) har inte utvärderats.

Prekliniska uppgifter

Vid studier med kliniskt relevant längd (14-28 dagar) förknippades administrering av daptomycin med minimala till lindriga degenerativa/regenerativa förändringar i skelettmuskulatur hos råtta och hund. De mikroskopiska förändringarna i skelettmuskulaturen var minimala (ungefär 0,05 % av myofibrerna var påverkade) och vid de högre doserna åtföljdes de av förhöjt CK. Ingen fibros eller rabdomyolys observerades. Alla muskeleffekter, inklusive mikroskopiska förändringar, var helt reversibla inom 1-3 månader efter behandlingens slut beroende på studiens längd. Inga funktionella eller patologiska förändringar observerades i glatt- eller hjärtmuskulatur.

Den lägsta nivån för observerbar effekt (LOEL) för myopati hos råtta och hund inträffade vid exponering vid 0,8 till 2,3 gånger den humana behandlingsdosen 6 mg/kg (30-minuters intravenös infusion) hos patienter med normal njurfunktion. Eftersom farmakokinetiken (se avsnitt Farmakokinetik) är jämförbar är säkerhetsmarginalerna för de båda administreringssätten mycket likartade.

En studie på hundar visade att myopati i skelettmuskel reducerades vid administrering en gång dagligen jämfört med uppdelad dosering med samma totala dagliga dos, vilket antyder att de myopatiska effekterna hos djur främst var relaterade till tid mellan doser.

Effekter på perifera nerver observerades vid högre doser än dem som förknippas med effekter på skelettmuskulatur hos adult råtta och hund och var huvudsakligen relaterade till Cmax i plasma. Förändringar i perifera nerver kännetecknades av minimal till lätt axonal degeneration och åtföljdes ofta av funktionsförändringar. Både de mikroskopiska och funktionella effekterna hade helt försvunnit inom 6 månader efter behandlingens slut. Säkerhetsmarginalen för perifer nervpåverkan hos råtta och hund är 8 respektive 6 gånger, baserat på jämförelse av Cmax-värden för icke-observerbara oönskade effekter (NOAEL) med det Cmax som åstadkoms vid dosering med dosen 6 mg/kg som en 30-minuters intravenös infusion en gång dagligen till patienter med normal njurfunktion.

Resultaten från in vitro - och ett antal in vivo -studier, med målsättning att undersöka mekanismen för muskeltoxicitet av daptomycin, tyder på att plasmamembranet på differentierade, spontant kontraherande muskelceller är angreppspunkten för toxicitet. Den specifika komponent på cellytan som är det direkta målet har inte identifierats. Mitokondriell förlust/skada observerades också, men vilken roll eller betydelse detta har för patofysiologin är emellertid okänt. Detta fynd var inte associerat med några effekter på muskelkontraktion.

Icke färdigutvecklade hundar, i motsats till fullvuxna hundar, tycks vara känsligare för skador på perifera nerver än på skelettmuskel. Icke färdigutvecklade hundar utvecklade skador på perifera nerver och spinalnerver vid lägre doser än de som förknippas med toxicitet i skelettmuskulatur.

Hos neonatala hundar orsakade daptomycin uttalade kliniska tecken på muskelryckningar samt försämrad funktion och muskelstelhet i extremiteterna, vilket resulterade i minskad kroppsvikt och nedsatt allmäntillstånd vid doser ≥ 50 mg/kg/dag, vilket föranledde tidig utsättning av behandling i de grupper som erhöll dessa doser. Vid lägre dosnivåer (25 mg/kg/dag) observerades milda och reversibla kliniska tecken på muskelryckningar samt ett fall av muskelstelhet utan någon påverkan på kroppsvikten. Det förelåg ingen histopatologisk korrelation i vävnad i det perifera och centrala nervsystemet eller i skelettmuskulaturen vid någon dosnivå, och mekanismen och klinisk relevans för dessa negativa kliniska fynd är därmed okända.

Reproduktionstoxikologiska prov visade inga tecken på effekter på fertilitet, embryonal-/fosterutveckling eller postnatal utveckling. Daptomycin kan emellertid passera placenta hos dräktig råtta (se avsnitt Farmakokinetik). Utsöndring av daptomycin i mjölk hos digivande djur har inte studerats.

Långtidsstudier av carcinogenicitet har inte utförts på gnagare. Daptomycin befanns inte vara mutagent eller klastogent i en serie tester av genotoxicitet in vivo och in vitro .

Innehåll

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

Daptomycin Hospira 350 mg, pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning

Varje injektionsflaska innehåller 350 mg daptomycin.

En ml ger 50 mg daptomycin efter rekonstituering med 7 ml natriumkloridlösning 9 mg/ml (0,9 %).

Daptomycin Hospira 500 mg, pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning

Varje injektionsflaska innehåller 500 mg daptomycin.

En ml ger 50 mg daptomycin efter rekonstituering med 10 ml natriumkloridlösning 9 mg/ml (0,9 %).

Förteckning över hjälpämnen

Natriumhydroxid (för pH-justering)

Blandbarhet

Daptomycin Hospira är inte fysikaliskt eller kemiskt kompatibelt med lösningar som innehåller glukos. Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns i avsnitt Hållbarhet, förvaring och hantering.

Hantering, hållbarhet och förvaring

Hållbarhet

2 år

Efter beredning: Kemisk och fysikalisk stabilitet hos färdigberedd lösning i injektionsflaskan har visats för 12 timmar vid 25 °C och upp till 48 timmar vid 2–8 °C. Kemisk och fysikalisk stabilitet hos den utspädda lösningen i infusionspåsar har fastställts till 12 timmar vid 25 °C eller 24 timmar vid 2–8 °C.

För en 30-minuters intravenös infusion får den totala förvaringstiden (färdigberedd lösning i injektionsflaska och utspädd lösning i infusionspåse) vid 25 °C inte överskrida 12 timmar (eller 24 timmar vid 2–8 °C).

För en 2-minuters intravenös injektion får förvaringstiden för den färdigberedda lösningen i injektionsflaskan vid 25 °C inte överskrida 12 timmar (eller 48 timmar vid 2–8 °C).

Ur mikrobiologisk synvinkel bör den färdigberedda produkten användas omedelbart. Produkten innehåller inga konserveringsmedel eller bakteriostatiska medel. Om den inte används omedelbart är förvaringstiden före administrering användarens ansvar och ska normalt inte vara mer än 24 timmar vid 2–8 °C, såvida inte upplösning/utspädning har utförts under kontrollerade och validerade aseptiska förhållanden.

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 30 °C.

Särskilda anvisningar för destruktion

Daptomycin Hospira kan administreras intravenöst som en infusion under 30 minuter eller som en injektion under 2 minuter (se avsnitt Dosering och Farmakokinetik). Beredningen av lösningen för infusion kräver ett extra spädningssteg,vilket beskrivs nedan.

Daptomycin Hospira 350 mg, pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning

Daptomycin Hospira givet som 30 -minuters intravenös infusion

En koncentration om 50 mg/ml Daptomycin Hospira infusionsvätska erhålls genom beredning av den frystorkade produkten med 7 ml natriumkloridlösning för injektion 9 mg/ml (0,9 %).

Den rekonstituerade produkten är en klar lösning. Det kan finnas några små bubblor eller skum runt kanten på injektionsflaskan.

För beredning av Daptomycin Hospira som intravenös infusion, följ nedanstående instruktioner:

Aseptisk teknik ska genomgående användas vid rekonstituering av frystorkat Daptomycin Hospira.

För att minimera skumbildning ska injektionsflaskan INTE SKAKAS under eller efter beredning.

  • Ta av snäpp-locket i polypropen så att gummiproppens centrala delar blir synliga. Torka av gummiproppen med en alkoholservett eller annan antiseptisk lösning och låt den torka (gör på samma sätt med injektionsflaskan med natriumkloridlösning, i tillämpliga fall). Efter rengöring, rör inte gummiproppen och låt den inte vidröra någon annan yta. Dra upp 7 ml natriumkloridlösning för injektion 9 mg/ml (0,9 %) i en injektionsspruta med en steril överföringsnål med grovleken 21 gauge eller mindre i diameter eller med en nålfri anordning och injicera sedan LÅNGSAMT genom mittpunkten i gummiproppen och rakt över produkten i injektionsflaskan.

  • Släpp sprutkolven och låt trycket utjämnas innan sprutan tas bort från injektionsflaskan.

  • Fatta tag i injektionsflaskans hals, luta injektionsflaskan och snurra runt innehållet tills produkten är helt rekonstituerad.

  • Före användning ska den rekonstituerade lösningen kontrolleras visuellt för att säkerställa att produkten har lösts upp och att inga partiklar är kvar. Rekonstituerade lösningar med Daptomycin Hospira kan variera i färg från gul till ljust brun.

  • Avlägsna sakta den rekonstituerade vätskan (50 mg daptomycin/ml) från injektionsflaskan med en steril nål med grovleken 21 gauge eller mindre i diameter.

  • Vänd injektionsflaskan upp och ner så att lösningen rinner ner mot gummiproppen. Använd en ny injektionsspruta och för in nålen i den upp och nervända flaskan. Fortsätt hålla flaskan upp och ner och dra upp lösningen i sprutan medan nålen hålls längst ner i lösningen. Innan nålen tas ur, dra ut kolven så långt det går så att all lösning dras upp från den upp och nervända injektionsflaskan.

  • Byt till en ny nål inför den intravenösa infusionen.

  • Avlägsna luft, stora bubblor och eventuellt överskott av lösning så att korrekt dos erhålls.

  • För över den rekonstituerade lösningen till en infusionspåse med natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) (vanlig volym 50 ml).

  • Den rekonstituerade och utspädda lösningen ska därefter infunderas intravenöst under 30 minuter enligt anvisning i avsnitt Dosering.

Följande har visats vara kompatibla vid tillsats till infusionslösningar som innehåller Daptomycin Hospira: aztreonam, ceftazidim, ceftriaxon, gentamicin, flukonazol, levofloxacin, dopamin, heparin och lidokain.

Daptomycin Hospira givet som 2-minuters intravenös infusion

Använd inte vatten för rekonstituering av Daptomycin Hospira för intravenös injektion. Daptomycin Hospira ska enbart rekonstitueras med natriumkloridlösning 9 mg/ml (0,9 %).

En koncentration om 50 mg/ml Daptomycin Hospira injektionsvätska erhålls genom beredning av den frystorkade produkten med 7 ml natriumkloridlösning för injektion 9 mg/ml (0,9 %).

Den rekonstituerade produkten är en klar lösning. Det kan finnas några små bubblor eller skum runt kanten på injektionsflaskan.

För beredningav Daptomycin Hospira som intravenös injektion, följ nedanstående instruktioner:

Aseptisk teknik ska genomgående användas vid rekonstituering av frystorkat Daptomycin Hospira.

För att minimera skumbildning ska injektionsflaskan INTE SKAKAS under eller efter beredning.

  • Ta av snäpp-locket i polypropen så att gummiproppens centrala delar blir synliga. Torka av gummiproppen med en alkoholservett eller annan antiseptisk lösning och låt den torka (gör på samma sätt med injektionsflaskan med natriumkloridlösning, i tillämpliga fall). Efter rengöring, rör inte gummiproppen och låt den inte vidröra någon annan yta. Dra upp 7 ml natriumkloridlösning för injektion 9 mg/ml (0,9 %) i en injektionsspruta med en steril överföringsnål med grovleken 21 gauge eller mindre i diameter eller med en nålfri anordning och injicera sedan LÅNGSAMT genom mittpunkten i gummiproppen och rakt över produkten i injektionsflaskan.

  • Släpp sprutkolven och låt trycket utjämnas innan sprutan tas bort från injektionsflaskan.

  • Fatta tag i injektionsflaskans hals, luta injektionsflaskan och snurra runt innehållet tills produkten är helt rekonstituerad.

  • Före användning ska den rekonstituerade lösningen kontrolleras visuellt för att säkerställa att produkten har lösts upp och att inga partiklar är kvar. Rekonstituerade lösningar med Daptomycin Hospira kan variera i färg från gul till ljust brun.

  • Avlägsna sakta den rekonstituerade vätskan (50 mg daptomycin/ml) från injektionsflaskan med en steril med grovleken 21 gauge eller mindre i diameter.

  • Vänd injektionsflaskan upp och ner så att lösningen rinner ner mot gummiproppen. Använd en ny injektionsspruta och för in nålen i den upp och nervända flaskan. Fortsätt hålla flaskan upp och ner och dra upp lösningen i sprutan medan nålen hålls längst ner i lösningen. Innan nålen tas ur, dra ut kolven så långt det går så att all lösning dras upp från den upp och nervända injektionsflaskan.

  • Byt till en ny nål inför den intravenösa injektionen.

  • Avlägsna luft, stora bubblor och eventuellt överskott av lösning så att korrekt dos erhålls.

  • Den rekonstituerade lösningen ska därefter administreras som en långsam intravenös injektion under 2 minuter enligt anvisning i avsnitt Dosering.

Injektionsflaskor med Daptomycin Hospira är endast avsedda för engångsbruk.

Ur mikrobiologisk synpunkt bör produkten användas omedelbart efter rekonstituering (se avsnitt 6.3).

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Daptomycin Hospira 500 mg, pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning

Daptomycin Hospira givet som 30-minuters intravenös infusion

En koncentration om 50 mg/ml Daptomycin Hospira infusionsvätska erhålls genom beredning av den frystorkade produkten med 10 ml natriumkloridlösning för injektion 9 mg/ml (0,9 %).

Den rekonstituerade produkten är en klar lösning. Det kan finnas några små bubblor eller skum runt kanten på injektionsflaskan.

För beredning av Daptomycin Hospira som intravenös infusion, följ nedanstående instruktioner:

Aseptisk teknik ska genomgående användas vid rekonstituering av frystorkat Daptomycin Hospira. För att minimera skumbildning ska injektionsflaskan INTE SKAKAS under eller efter beredning.

  • Ta av snäpp-locket i polypropen så att gummiproppens centrala delar blir synliga. Torka av gummiproppen med en alkoholservett eller annan antiseptisk lösning och låt den torka (gör på samma sätt med injektionsflaskan med natriumkloridlösning, i tillämpliga fall). Efter rengöring, rör inte gummiproppen och låt den inte vidröra någon annan yta. Dra upp 10 ml natriumkloridlösning för injektion 9 mg/ml (0,9 %) i en injektionsspruta med en steril överföringsnål med grovleken 21 gauge eller mindre i diameter eller med en nålfri anordning och injicera sedan LÅNGSAMT genom mittpunkten i gummiproppen och rakt över produkten i injektionsflaskan.

  • Släpp sprutkolven och låt trycket utjämnas innan sprutan tas bort från injektionsflaskan.

  • Fatta tag i injektionsflaskans hals, luta injektionsflaskan och snurra runt innehållet tills produkten är helt rekonstituerad.

  • Före användning ska den rekonstituerade lösningen kontrolleras visuellt för att säkerställa att produkten har lösts upp och att inga partiklar är kvar. Rekonstituerade lösningar med Daptomycin Hospira kan variera i färg från gul till ljust brun.

  • Avlägsna sakta den rekonstituerade vätskan (50 mg daptomycin/ml) från injektionsflaskan med en steril nål med grovleken 21 gauge eller mindre i diameter.

  • Vänd injektionsflaskan upp och ner så att lösningen rinner ner mot gummiproppen. Använd en ny injektionsspruta och för in nålen i den upp och nervända flaskan. Fortsätt hålla flaskan upp och ner och dra upp lösningen i sprutan medan nålen hålls längst ner i lösningen. Innan nålen tas ur, dra ut kolven så långt det går så att all lösning dras upp från den upp och nervända injektionsflaskan.

  • Byt till en ny nål inför den intravenösa infusionen.

  • Avlägsna luft, stora bubblor och eventuellt överskott av lösning så att korrekt dos erhålls.

  • För över den rekonstituerade lösningen till en infusionspåse med natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) (vanlig volym 50 ml).

  • Den rekonstituerade och utspädda lösningen ska därefter infunderas intravenöst under 30 minuter enligt anvisning i avsnitt Dosering.

Följande har visats vara kompatibla vid tillsats till infusionslösningar som innehåller Daptomycin Hospira: aztreonam, ceftazidim, ceftriaxon, gentamicin, flukonazol, levofloxacin, dopamin, heparin och lidokain.

Daptomycin Hospira givet som 2-minuters intravenös infusion

Använd inte vatten för rekonstituering av Daptomycin Hospira för intravenös injektion. Daptomycin Hospira ska enbart rekonstitueras med natriumkloridlösning 9 mg/ml (0,9 %).

En koncentration om 50 mg/ml Daptomycin Hospira injektionsvätska erhålls genom beredning av den frystorkade produkten med 10 ml natriumkloridlösning för injektion 9 mg/ml (0,9 %).

Den rekonstituerade produkten är en klar lösning. Det kan finnas några små bubblor eller skum runt kanten på injektionsflaskan.

För beredningav Daptomycin Hospira som intravenös injektion, 

följ nedanstående instruktioner:

Aseptisk teknik ska genomgående användas vid rekonstituering av frystorkat Daptomycin Hospira. För att minimera skumbildning ska injektionsflaskan INTE SKAKAS under eller efter beredning.

  • Ta av snäpp-locket i polypropen så att gummiproppens centrala delar blir synliga. Torka av gummiproppen med en alkoholservett eller annan antiseptisk lösning och låt den torka (gör på samma sätt med injektionsflaskan med natriumkloridlösning, i tillämpliga fall). Efter rengöring, rör inte gummiproppen och låt den inte vidröra någon annan yta. Dra upp 10 ml natriumkloridlösning för injektion 9 mg/ml (0,9 %) i en injektionsspruta med en steril överföringsnål med grovleken 21 gauge eller mindre i diameter eller med en nålfri anordning och injicera sedan LÅNGSAMT genom mittpunkten i gummiproppen och rakt över produkten i injektionsflaskan.

  • Släpp sprutkolven och låt trycket utjämnas innan sprutan tas bort från injektionsflaskan.

  • Fatta tag i injektionsflaskans hals, luta injektionsflaskanflaskan och snurra runt innehållet tills produkten är helt rekonstituerad.

  • Före användning ska den rekonstituerade lösningen kontrolleras visuellt för att säkerställa att produkten har lösts upp och att inga partiklar är kvar. Rekonstituerade lösningar med Daptomycin Hospira kan variera i färg från gul till ljust brun.

  • Avlägsna sakta den rekonstituerade vätskan (50 mg daptomycin/ml) från injektionsflaskan med en steril med grovleken 21 gauge eller mindre i diameter.

  • Vänd injektionsflaskan upp och ner så att lösningen rinner ner mot gummiproppen. Använd en ny injektionsspruta och för in nålen i den upp och nervända flaskan. Fortsätt hålla flaskan upp och ner och dra upp lösningen i sprutan medan nålen hålls längst ner i lösningen. Innan nålen tas ur, dra ut kolven så långt det går så att all lösning dras upp från den upp och nervända injektionsflaskan.

  • Byt till en ny nål inför den intravenösa injektionen.

  • Avlägsna luft, stora bubblor och eventuellt överskott av lösning så att korrekt dos erhålls.

  • Den rekonstituerade lösningen ska därefter administreras som en långsam intravenös injektion under 2 minuter enligt anvisning i avsnitt Dosering.

Injektionsflaskor med Daptomycin Hospira är endast avsedda för engångsbruk.

Ur mikrobiologisk synpunkt bör produkten användas omedelbart efter rekonstituering (se avsnitt 6.3).

Ur mikrobiologisk synvinkel ska produkten användas omedelbart efter beredningen (se avsnitt 6.3).

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Förpackningsinformation

Daptomycin Hospira
Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning 350 mg Gul till ljust brun frystorkad kaka eller pulver.
glasfl. (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning 500 mg Svagt gul till ljust brun frystorkad kaka eller pulver.
glasfl. (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej