Regeringen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att uppdatera, förvalta och tillgängliggöra Läkemedelsboken. Arbetet beräknas vara klart i början av 2024. Texterna i Läkemedelsboken kommer att uppdateras och tillgängliggöras successivt när den nya webbplatsen har byggts. Innehållet på denna webbplats uppdateras därför inte.

Cyklofosfamid Ebb

Ebb Medical (Parallelimport POL)

Pulver till injektionsvätska, lösning (Vitt pulver. Efter beredning: klar vätska.)

Tillhandahålls ej

Cytostatiska/cytotoxiska medel

Aktiv substans: Cyklofosfamid
ATC-kod: L01AA01
Förmån: Ingen förpackning har förmån
Recept: Receptbelagt
Försäkring: Oklart om läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen. Sök mer information på www.lakemedelsforsakringen.se

Genvägar till rubriker:

Information

Texten är baserad på produktresumé: 2016-06-02

Indikationer

Non-Hodgkins lymfom. Hodgkins sjukdom. Kronisk lymfatisk leukemi, akut leukemi. Myelom, makroglobulinemi.

Ovarialcancer, bröstcancer, småcellig lungcancer, neuroblastom, seminom.

Som immunosuppresiv behandling vid Wegeners granulomatos, Goodpastures syndrom och cirkulerande antikoagulans (faktor VIII antikroppar). I särskilda fall vid bl a reumatoid artrit, nefrotiskt syndrom SLE, autoimmun hemolytisk anemi och idiopatisk trombocytopenisk purpura.

Kontraindikationer

Känd överkänslighet mot cyklofosfamid.
Kraftigt nedsatt benmärgsfunktion (speciellt hos patienter som tidigare har behandlats med cytostatika och/eller strålterapi).
Pågående cystit.
Interkurrenta infektioner.
Obstruktion i nedre urinvägarna.
Amning skall avbrytas under behandling med cyklofosfamid.

Dosering

Cyklofosfamid skall bara administreras av läkare med erfarenhet av detta läkemedel. Initialt ges cyklfosfamid vanligen intravenöst.

Dosering

Doseringen skall individualiseras.

Doser och behandlingens längd och/eller intervall är beroende av den terapeutiska indikationen, schema för kombinationsterapi, patientens allmäntillstånd och organfunktion samt resultat från laboratorieprover (i synnerhet blodvärden).

Man kan särskilja olika doseringstyper såsom

  • Daglig terapi med låga doser, 2-6 mg/kg kroppsvikt motsvarande 120-240 mg/m2. Behandlingen skall fortsätta antingen till remission eller tills leukocytantalet sjunker under 2x109/l, då uppehåll görs i 3-5 dagar. Så snart antalet leukocyter stigit till 3-4x109/l, bör behandligen återupptas.

  • Stötdosterapi med moderata doser, 10-15 mg/kg, motsvarande 400-600 mg/m2 intravenöst varje vecka. När uttalad leukopeni (under 2x109/l) inträffar, skall intervallen mellan två injektioner förlängas, tills antalet leukocyter har stigit till 3-4x109/l.

  • Stötdosterapi med höga doser, 20-40 mg/kg intravenöst, motsvarande 800-1600 mg/m2 med 10-20 dagars intervall. Intervallens längd beror främst på leukocytvärdet. När detta har stigit till 3-4x109/l, kan nästa injektion ges.

  • Stötdosterapi med massiva doser, 60-80 mg/kg intravenöst, motsvarande 2400-3200 mg/m2 var 3-4 vecka. Denna doseringstyp rekommenderas vid en del solida tumörer. Riklig vätsketillförsel, eventuellt parenteral, rekommenderas för att undvika hemorragisk cystit (se avsnitt Biverkningar).

Barn: De rekommenderade doserna i mg/kg gäller också för barn, t ex enligt typ 1.

Immunosuppresiv behandling: Vuxna: I regel används doser på 100-200 mg/dag. Barn: Ca 3 mg/kg kroppsvikt.

Behandlingskontroll
Följande bör regelbundet kontrolleras:
Leukocyter. Kontroll initialt var 3-7 dag, vid långtidsbehandling och stabil blodbild eventuellt varannan vecka. Kontroll göres alltid före ny stötdos.
Urinsediment.
Glukosmetabolismen hos diabetiker.
Störd lever- och njurfunktion före behandlingen kräver också regelbunden kontroll.
Vid mikro- eller makrohematuri avbrytes behandlingen.
För att minska risken för cystit och urinvägstoxicitet bör under administrering eller direkt efteråt, tillfredsställande mängder vätska ges oralt eller genom infusion, eventuellt med diuretika för att stimulera diures. Det är viktigt att försäkra sig om att patienten tömmer blåsan regelbundet.
Cystit kan även förebyggas om behandlingen kombineras med mesna (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Parenteral administrering

Intravenös administrering ges företrädesvis som infusion.

För att reducera sannolikheten för biverkningar som beror på infusionshastigheten (t ex ansiktssvullnad, huvudvärk, nästäppa, brännande känsla i hårbotten) skall cyklofosfamid infunderas mycket långsamt.

Nedsatt njurfunktion

Dosen kan behöva justeras till patienter med nedsatt njurfunktion (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Cyklofosfamid och dess metaboliter är dialyserbara, dock kan det vara skillnader i clearence beroende på vilket dialyssystem som används.

Nedsatt leverfunktion

Dosen kan behöva justeras till patienter med nedsatt leverfunktion (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Varningar och försiktighet

Både män och kvinnor bör använda preventivmedel under och minst 6–12 månader efter behandling.
Försiktighet iakttages vid ikteriska tillstånd, utbredda skelettmetastaser, samtidig strålbehandling, kraftigt nedsatt njur- och leverfunktion, hjärtsjukdom i anamnesen, kakexi samt benmärgsskador (agranulocytos, myeloftis).

Varningar

Myelosuppression, immunsuppression, infektioner

    • Den immunsuppressiva effekten av cyklofosfamid kan minska effekten av vaccination. Användning av levande vacciner kan leda till vaccininducerad infektion.

    • Cyklofosfamid bör inte ges till patienter där antalet leukocyter ligger under 2x109/l och/eller antalet trombocyter ligger under 50x109/l.

    Urinvägar och njurtoxicitet

      • Innan behandlingen inleds måste eventuella urinvägsobstruktioner uteslutas eller korrigeras. Se avsnitt Kontraindikationer.

      • Advekvat behandling med mesna och/eller riklig vätsketillförsel för att framkalla diures kan markant reducera blåstoxiciteten. Det är viktigt att försäkra sig om att patienter tömmer blåsan regelbundet.

      • Tidigare eller samtidig strålbehandling kan öka risken för cyklofosfamid-inducerad hemorragisk cystit, liksom behandling med busulfan.

      • Urotoxicitet kan uppträda efter korttids- eller långtidsbehandling med cyklofosfamid. Även efter engångsdoser av har hemorragisk cystit rapporterats.

      • Hemorragisk cystit, pyelit, uretrit och hematuri har rapporterats med cyklofosfamidbehandling. Sårbildning/nekros i blåsan, fibros/kontraktur och sekundär cancer kan utvecklas.

      • Hyponatremi, associerat med ökad total vätskevolym i kroppen, akut vattenförgiftning och ett syndrom som liknar SIADH (syndrome of inappropriate secretion of antidiuretic hormone) har rapporterats i samband med administrering av cyklofosfamid. Fall med dödlig utgång har rapporterats. Stor försiktighet vid samtidig behandling med indometacin rekommenderas eftersom ett fall av allvarlig akut övervätskning finns rapporterat.

      Kardiotoxicitet, användning hos patienetr med hjärtsjukdomar

        • Riskfaktorer är exempelvis höga doser av cyklofosfamid, hög ålder hos patienten, tidigare strålbehandling av hjärttrakten och/eller tidigare eller samtidig behandling med andra kardiotoxiska substanser.

        • Akut hjärttoxicitet har rapporterats vid engångsdos på mindre än 20 mg/kg cyklofosfamid.

        • Myokardit och myoperikardit, som kan följas av signifikant perikardiell effusion och hjärttamponad har rapporterats vid cyklofosfamidbehandling och har resulterat i svår, ibland dödlig kongestiv hjärtsvikt.

        • Efter behandling med regimer innehållande cyklofosfamid har supraventrikulära arrytmier och ventrikulära arrytmier rapporterats hos patienter med och utan andra tecken på kardiotoxicitet.

        Lungtoxicitet

        Pneumonit och lungfibros har rapporterats under och efter behandling med cyklofosfamid. Pneumonit kan t. o. m utvecklas flera år efter behandling med cyklofosfamid. Akut lungtoxicitet har rapporterats efter en engångsdos av cyklofosfamid. Pulmonell veno-ocklusiv sjukdom och andra former av pulmonell toxicitet har också rapporterats.

        Sekundära maligniteter

          • Det finns en ökad risk för urinvägscancer, lymfom, thyroideacancer, sarkom och andra tumörer. Det finns även en risk för myelodysplastiskt syndrom som kan utvecklas till akut leukemi. Se avsnitt Biverkningar.

          • Risken för blåscancer kan signifikant minskas genom att förebygga hemorragisk cystit.

          Veno-ocklusiv leversjukdom

            • Veno-ocklusiv leversjukdom (VOD) har rapporterats hos patienter som fått cyklofosfamid. Cytostatikabehandling som innehåller cyklofosfamid vid förberedelse till benmärgstransplantation, kombinerat med helkroppsbestrålning, busulfan eller andra ämnen har identifierats som en viktig riskfaktor för utveckling av VOD (se avsnitt Farmakodynamik). Det kliniska syndromet utvecklas vanligtvis 1-2 veckor efter transplantation Emellertid har VOD även rapporterats utvecklas gradvis hos patienter som får långvarig immunsuppressiv lågdosbehandling med cyklofosfamid.

            Fall av cyklofosfamidassocierad VOD med dödlig utgång har rapporterats.

            • Riskfaktorer för utveckling av VOD hos patienter som får högdos cytostatikabehandling inkluderar:

            - tidigare störningar i leverfunktionen

            - tidigare strålbehandling av buken

            - lågt värde på Karnofskys skattningsskala

            Anafylaktiska reaktioner, korsöverkänslighet med andra alkylerande ämnen

              • Anafylaktiska reaktioner, även med dödlig utgång, har rapporterats i samband med cyklofosfamid.

              • Möjlig korsöverkänslighet med andra alkylerande ämnen har rapporterats.

              Påverkan på sårläkning

                • Cyklofosfamid kan påverka normal sårläkning.

                Försiktighet

                Alkohol

                Alkoholkonsumtion kan öka förekomsten av cyklofosfamidinducerat illamående och kräkningar.

                Extravasal administrering

                Den cytostatiska effekten av cyklofosfamid inträder efter aktivering, som huvudsakligen äger rum i levern. Risken för vävnadsskada efter extravasal administration är därför liten.

                Vid extravasal administration av cyklofosfamid skall infusionen stoppas omedelbart, extravaskulär cyklofosfamidlösning aspireras med kanylen och andra lämpliga åtgärder vidtagas.

                Nedsatt njurfunktion

                Hos patienter med nedsatt njurfunktion, särskilt vid allvarlig sådan, kan nedsatt utsöndring från njurarna resultera i ökade plasmanivåer av cyklofosfamid och dess metaboliter. Detta kan medföra ökad toxicitet och ska beaktas vid val av dos.

                Nedsatt leverfunktion

                Allvarligt nedsatt leverfunktion kan associeras med nedsatt aktivering av cyklofosfamid. Effekten av cyklofosfamid kan påverkas vilket bör beaktas vid dosering och vid utvärdering av behandlingen.



                Interaktioner

                Interaktioner som påverkar farmakokinetiken hos cyklofosfamid och dess metaboliter. Cyklofosfamid aktiveras och metaboliseras vidare via CYP450. Samtidig administrering av ämnen som inducerar eller hämmar CYP450 kan leda till interaktioner.

                Reducerad aktivering av cyklofosfamid kan påverka effekten av behandlingen med cyklofosfamid. Exempel på substanser som kan hämma aktiveringen av cyklofosfamid är: amiodaron, aprepitant, bupropion, busulfan, ciprofloxacin, flukonazol, itrakonazol, ketokonazol, klaritromycin, posakonazol, prasugrel, sulfonamider, telitromycin, tiotepa, vorikonazol.

                En ökning i koncentration av cytotoxiska metaboliter kan inträffa med inducerare av humana hepatiska och extrahepatiska mikrosomala enzymer (t.ex. CYP450). Exempel på sådana inducerare är rifampicin, fenobarbital, karbamazepin, fenytoin, johannesört och kortikosteroider. Risken för induktion av CYP450 måste utvärderas vid förbehandling eller samtidig behandling med kända inducerare.

                Följande substanser kan också öka koncentrationen av toxiska metaboliter, eventuellt genom hämmad nedbrytning eller minskad njurutsöndring: allopurinol, cimetidin, hydroklortiazider.

                HIV-proteashämmare: Samtidig användning av proteashämmare kan öka koncentrationen av cytotoxiska metaboliter. Användning av proteashämmarbaserade behandlingsregimer har associerats med en högre förekomst av infektioner och neutropeni hos patienter som får cyklofosfamid, doxorubicin och etoposid (CDE) än vid användning av en NNRTI-baserad regim.

                Interaktioner som påverkar farmakokinetiken för andra läkemedel

                Ciklosporin: Lägre serumkoncentrationer av ciklosporin har observerats hos patienter som fått en kombination av cyklofosfamid och ciklosporin, jämfört med de som enbart fått ciklosporin. Denna interaktion kan leda till en ökad förekomst av graft-versus-host reaktion.

                Digoxin, β-acetyldigoxin: Det har förekommit rapporter om att cytotoxisk behandling, inklusive cyklofosfamid, försämrar intestinal absorption av digoxin och β-digoxintabletter.

                Verapamil: Det har förekommit rapporter om att cytotoxisk behandling, inklusive cyklofosfamid, försämrar intestinal absorption av verapamil.

                Farmakodynamiska interaktioner (se avsnitt Biverkningar).

                Både ökad och minskad effekt av warfarin har rapporterats hos patienter som får warfarin och cyklofosfamid.

                Förlängning av neuromuskulär blockad har rapporterats hos patienter som fått samtidig användning av depolariserande muskelrelaxantia (t ex suxameton). Kombinationen bör undvikas.

                Användning av levande vacciner till immunosupprimerade patienter bör undvikas då det kan leda till vaccin-inducerad infektion.

                Följande läkemedel kan potentiera de toxiska effekterna av cyklofosfamid: Antracykliner, cytarabin, trastuzumab (kardiologisk toxicitet), ACE-hämmare, natalizumab, paklitaxel, zidovudin (hematologisk toxicitet), azatioprin (levertoxicitet), amfotericin B (njurtoxicitet), amiodarone, G-CSF, GM-CSF (lungtoxicitet), tamoxifen (tromboemboliska effekter).

                Strålbehandling av hjärtregionen kan öka risken för hjärttoxicitet av cyklofosfamid.

                Graviditet

                Kategori D

                Graviditet: Cyklofosfamid kan orsaka abort, embryotoxicitet, fosterdöd, eller teratogenicitet om det ges till gravida kvinnor. Under graviditet, speciellt under den första trimestern, skall cytostatika ges endast på strikt indikation och sedan moderns behov vägts mot riskerna för fostret.

                Amning

                Grupp III

                Cyklofosfamid passerar över i modersmjölk i sådana mängder att risk för påverkan på barnet föreligger även med terapeutiska doser. Amning skall avbrytas under behandling med Sendoxan (se Kontraindikationer).

                Trafik

                Patienter som behandlas med cyklofosfamid kan uppleva biverkningar (som t ex yrsel, dimsyn, nedsatt syn) vilka kan påverka förmågan att köra bil och använda maskiner. Beslutet att köra bil eller använda maskiner skall tas på individuell basis.

                Biverkningar

                Listan över biverkningar av cyklofosfamid i detta dokument är baserat på data som inhämtats efter marknadsföring (se nedan).

                De biverkningar som rapporterats oftast efter marknadsföring inkluderar: neutropeni, alopeci, illamående, kräkningar och diarré.

                ADR-frekvens baseras på följande skala: Mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1000), mycket sällsynta (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgänglig data).

                Biverkningar

                Organklass

                (SOC)

                Föredragen MedDRA- term

                Frekvens

                INFEKTIONER OCH INFESTATIONER

                Sepsis* inklusive septisk chock*

                Ingen känd frekvens

                Pneumoni*

                Ingen känd frekvens

                Infektioner**

                Ingen känd frekvens

                NEOPLASIER, BENIGNA, MALIGNA OCH OSPECIFICERADE (SAMT CYSTOR OCH POLYPER))

                Sekundära maligniteter****

                Sällsynta

                Myelodysplastiskt syndrom

                Ingen känd frekvens

                Leukemi

                Ingen känd frekvens

                Blåscancer

                Ingen känd frekvens

                Thyroidcancer

                Ingen känd frekvens

                Sarkom

                Ingen känd frekvens

                Lymfom (Non-Hodgkin’s lymfom)

                Ingen känd frekvens

                Urinvägs­cancer

                Ingen känd frekvens

                Njurcells­carcinom

                Ingen känd frekvens

                Njur­bäcken­cancer

                Ingen känd frekvens

                Carcinogen effekt hos avkomma

                Ingen känd frekvens

                Tumörlyssyndrom

                Ingen känd frekvens

                BLODET OCH LYMFSYSTEMET

                Myelosuppression (manifesterad som benmärgssvikt)

                Ingen känd frekvens

                Leukopeni (vilket kan leda till sekundärinfektion och feber)

                Vanliga

                Trombocytopeni*****

                Vanliga

                Anemi

                Vanliga

                Neutropeni

                Vanliga

                Agranulocytos

                Sällsynta

                Pancytopeni

                Ingen känd frekvens

                Lymfopeni

                Ingen känd frekvens

                Disseminerad intravaskulär

                koagulation (DIC)

                Ingen känd frekvens

                Hemolytiskt uremiskt syndrom (med trombotisk mikroangiopati)

                Ingen känd frekvens

                IMMUNSYSTEMET

                Anafylaktisk chock

                Sällsynta

                Anafylaktoid reaktion*

                Sällsynta

                Immunsuppression

                Ingen känd frekvens

                Överkänslighetsreaktion

                Ingen känd frekvens

                ENDOKRINA SYSTEMET

                SIADH (Syndrome of inadequate ADH secretion)

                Sällsynta

                Vattenförgiftning

                Ingen känd frekvens

                METABOLISM OCH NUTRITION

                Hyponatremi

                Sällsynta

                Vätskeretention

                Sällsynta

                Anorexi

                Sällsynta

                Blodglukosförändringar (ökning, minskning)

                Ingen känd frekvens

                PSYKISKA STÖRNINGAR

                Förvirring

                Ingen känd frekvens

                CENTRALA OCH PERIFERA NERVSYSTEMET

                Yrsel

                Sällsynta

                Encefalopati

                Ingen känd frekvens

                Kramper

                Ingen känd frekvens

                Neurotoxicitet

                Ingen känd frekvens

                Reversibelt posteriort leukoencefalopatisyndrom

                Ingen känd frekvens

                Myelopati

                Ingen känd frekvens

                Perifer neuropati

                Ingen känd frekvens

                Polyneuropati

                Ingen känd frekvens

                Neuralgi

                Ingen känd frekvens

                Dysestesi, hypoestesi, parestesi

                Ingen känd frekvens

                Tremor

                Ingen känd frekvens

                Dysgeusi, hypogeusi

                Ingen känd frekvens

                Parosmi

                Ingen känd frekvens

                ÖGON

                Konjunktivit

                Vanliga

                Dimsyn

                Sällsynta

                Synnedsättning

                Ingen känd frekvens

                Ökat tårflöde

                Ingen känd frekvens

                ÖRON OCH BALANS­ORGAN

                Dövhet

                Ingen känd frekvens

                Nedsatt hörsel

                Ingen känd frekvens

                Tinnitus

                Ingen känd frekvens

                HJÄRTAT

                Kardiotoxiska effekter

                Sällsynta

                Hjärtstopp

                Ingen känd frekvens

                Kardiogen chock

                Ingen känd frekvens

                Arytmier

                Ingen känd frekvens

                Ventrikulär arytmi

                Ingen känd frekvens

                Ventrikulär fibrillation

                Ingen känd frekvens

                Ventrikulär takykardi

                Ingen känd frekvens

                Supraventrikulär arytmi

                Ingen känd frekvens

                Förmaksflimmer

                Ingen känd frekvens

                Takykardi

                Ingen känd frekvens

                Bradykardi

                Ingen känd frekvens

                Perikardiell effusion (inklusive hjärttamponad)

                Ingen känd frekvens

                Myokardiell blödning

                Ingen känd frekvens

                Myokardiell infarkt

                Ingen känd frekvens

                Hjärtsvikt*

                Ingen känd frekvens

                Vänsterkammarsvikt

                Ingen känd frekvens

                Reducerad ejektionsfraktion

                Ingen känd frekvens

                Kardiomyopati

                Ingen känd frekvens

                Myokardit

                Ingen känd frekvens

                Perikardit

                Ingen känd frekvens

                Förlängd QT vid EKG

                Ingen känd frekvens

                Palpitation

                Ingen känd frekvens

                BLODKÄRL

                Pulmonär embolism

                Ingen känd frekvens

                Ventrombos

                Ingen känd frekvens

                Vaskulit

                Ingen känd frekvens

                Perifer ischemi

                Ingen känd frekvens

                Hypertension

                Ingen känd frekvens

                Hypotension

                Ingen känd frekvens

                Blodvallningar

                Ingen känd frekvens

                ANDNINGSVÄGAR, BRÖSTKORG OCH MEDIASTINUM

                Interstitiell pulmonell fibros

                Sällsynta

                Rinit

                Sällsynta

                Pulmonär veno-ocklusiv sjukdom

                Ingen känd frekvens

                Akut andnödssyndrom (ARDS)

                Ingen känd frekvens

                Lungsvikt*

                Ingen känd frekvens

                Obliterativ bronkiolit

                Ingen känd frekvens

                Pneumonit

                Ingen känd frekvens

                Allergisk alveolit

                Ingen känd frekvens

                Organiserad pneumoni

                Ingen känd frekvens

                Pulmonell hypertension

                Ingen känd frekvens

                Pleural effusion

                Ingen känd frekvens

                Pulmonärt ödem

                Ingen känd frekvens

                Bronkospasm

                Ingen känd frekvens

                Hypoxi

                Ingen känd frekvens

                Dyspné

                Ingen känd frekvens

                Hosta

                Ingen känd frekvens

                Nästäppa

                Ingen känd frekvens

                Nasalt obehag

                Ingen känd frekvens

                Rinorré

                Ingen känd frekvens

                Nysning

                Ingen känd frekvens

                Orofaryngeal smärta

                Ingen känd frekvens

                MAGTARMKANALEN

                Illamående

                Vanliga

                Kräkning

                Vanliga

                Diarré

                Vanliga

                Förstoppning

                Vanliga

                Buksmärta

                Vanliga

                Hemorragisk kolit

                Sällsynta

                Mukosit

                Sällsynta

                Akut pankreatit

                Sällsynta

                Sår i munslemhinna

                Sällsynta

                Gastrointestinal blödning

                Ingen känd frekvens

                Kolit

                Ingen känd frekvens

                Enterit

                Ingen känd frekvens

                Inflammation i blindtarmen

                Ingen känd frekvens

                Inflammation i öronspottkörteln

                Ingen känd frekvens

                Bukobehag

                Ingen känd frekvens

                LEVER OCH GALLVÄGAR

                Leverpåverkan

                Vanliga

                Veno-ocklusiv leversjukdom

                Ingen känd frekvens

                Hepatit

                Ingen känd frekvens

                Kolestatisk hepatit

                Ingen känd frekvens

                Cytolytisk hepatit

                Ingen känd frekvens

                Kolestas

                Ingen känd frekvens

                Hepatototoxicitet med leversvikt

                Ingen känd frekvens

                Hepatisk encefalopati

                Ingen känd frekvens

                Ascites

                Ingen känd frekvens

                Hepatomegali

                Ingen känd frekvens

                Gulsot

                Ingen känd frekvens

                Ökat bilirubin i blod

                Ingen känd frekvens

                Ökning av leverenzymer (ASAT, ALAT, ALP, gamma-GT)

                Ingen känd frekvens

                HUD OCH SUBKUTAN VÄVNAD

                Alopeci

                Vanliga

                Exantem

                Vanliga

                Urtikaria

                Vanliga

                Hud- och nagelförändringar (missfärgning av handflator, naglar, fotsulor)

                Sällsynta

                Toxisk epidermal nekrolys

                Mycket sällsynta

                Stevens-Johnsons syndrom

                Mycket sällsynta

                Erythema multiforme

                Ingen känd frekvens

                Palmar-plantar erythrodysestesi- syndrom

                Ingen känd frekvens

                ”Radiation recall”-dermatit

                Ingen känd frekvens

                Dermatit

                Ingen känd frekvens

                Pruritus (inklusive inflammatorisk klåda)

                Ingen känd frekvens

                Erytem

                Ingen känd frekvens

                Blåsor

                Ingen känd frekvens

                Ansiktssvullnad

                Ingen känd frekvens

                Hyperhidros

                Ingen känd frekvens

                MUSKULOSKELETALA SYSTEMET OCH BINDVÄV

                Rabdomyolys

                Ingen känd frekvens

                Sklerodermi

                Ingen känd frekvens

                Kramp

                Ingen känd frekvens

                Myalgi

                Ingen känd frekvens

                Artralgi

                Ingen känd frekvens

                NJURAR OCH URINVÄGAR

                Steril hemorragisk cystit förekommer hos ca 10 % av patienterna vid högdos- eller långtidsanvändning

                Vanliga

                Tubulär nekros

                Sällsynta

                Hemorragisk uretrit

                Sällsynta

                Fibros i urinblåsan

                Sällsynta

                Atypiska epitelceller från urinblåsan

                Sällsynta

                Renala lesioner

                Sällsynta

                Njursvikt/nedsatt njurfunktion

                Ingen känd frekvens

                Rubbningar i njurtubuli

                Ingen känd frekvens

                Toxisk nefropati

                Ingen känd frekvens

                Pyelit

                Ingen känd frekvens

                Nekros i blåsan

                Ingen känd frekvens

                Ulcerös cystit

                Ingen känd frekvens

                Blåskontraktur

                Ingen känd frekvens

                Hematuri

                Ingen känd frekvens

                Nefrogen diabetes insipidus

                Ingen känd frekvens

                Ökat blodkreatinin

                Ingen känd frekvens

                Stegring av urea i blodet

                Ingen känd frekvens

                GRAVIDITET, PUERPERIUM OCH PERINATALPERIOD

                För tidig födsel

                Ingen känd frekvens

                REPRODUKTIONSORGAN OCH BRÖSTKÖRTEL

                Amenorré*****

                Sällsynta

                Azoospermi/aspermi*****

                Sällsynta

                Oligomenorré*****

                Ingen känd frekvens

                Infertilitet

                Ingen känd frekvens

                Ovariesvikt/sjukdom

                Ingen känd frekvens

                Ovulationsstörning

                Ingen känd frekvens

                Testikulär atrofi

                Ingen känd frekvens

                Oligospermi*****

                Ingen känd frekvens

                Minskad östrogenhalt i blod

                Ingen känd frekvens

                Ökad gonadotropinhalt i blod

                Ingen känd frekvens

                MEDFÖDDA OCH/ELLER GENETISKA STÖRNINGAR

                Intrauterin död

                Ingen känd frekvens

                Missbildning av foster

                Ingen känd frekvens

                Tillväxthämning av foster

                Ingen känd frekvens

                Fostertoxicitet (inklusive myelosuppression och gastroenterit)

                Ingen känd frekvens

                ALLMÄNNA SYMTOM OCH/ELLER SYMTOM VID ADMINISTRERINGSSTÄLLET

                Feber

                Sällsynta

                Huvudvärk

                Sällsynta

                Lokala reaktioner vid injektions-/infusionsstället

                Sällsynta

                Inflammation

                Sällsynta

                Trombos

                Ingen känd frekvens

                Nekros

                Ingen känd frekvens

                Flebit

                Ingen känd frekvens

                Multiorgansvikt

                Ingen känd frekvens

                Generell fysisk försämring

                Ingen känd frekvens

                Influensalik sjukdom

                Ingen känd frekvens

                Ödem

                Ingen känd frekvens

                Bröstsmärta

                Ingen känd frekvens

                Asteni

                Ingen känd frekvens

                Smärta

                Ingen känd frekvens

                Frossbrytningar

                Ingen känd frekvens

                Trötthet

                Ingen känd frekvens

                Sjukdomskänsla

                Ingen känd frekvens

                UNDERSÖKNINGAR

                Ökning av laktatdehydrogenas i blod

                Ingen känd frekvens

                Ökning av C-reaktivt protein

                Ingen känd frekvens

                Vanliga
                (≥1/100, <1/10)

                Sällsynta
                (≥1/10 000, <1/1 000)

                Mycket sällsynta
                (<1/10 000)

                *inklusive dödsfall

                **inklusive andra bakteriella, fungala, virala, protozoiska och parasitiska infektioner; reaktivering av latenta infektioner, inklusive viral hepatit, tuberkulos, JC virus med progressiv multifokal leukoencefalopati (inklusive dödsfall), Pneumocystis jiroveci, herpes zoster, Strongyloides

                ***inklusive akut myeloid leukemi, akut promyelocytisk leukemi

                **** inklusive även progression av underliggande maligniteter (inklusive dödsfall)

                ***** persistent

                Överdosering

                Symtom

                Allvarliga konsekvenser av överdosering kan vara myelosuppression, urotoxicitet, kardiotoxicitet (inklusive hjärtsvikt), veno-ocklusiv leversjukdom och stomatit.

                Behandling

                Patienter som får en överdos ska övervakas noggrant för utveckling av toxicitet, och särskilt hemototoxicitet.

                Det finns ingen känd antidot för cyklofosfamid.

                Cyklofosfamid och dess metaboliter är dialyserbara. Snabb hemodialys är därför indicerad vid behandling av avsiktlig eller oavsiktlig överdos eller intoxikation.

                En överdosering ska hanteras med stödjande behandling, såsom lämplig standardbehandling för samtidig infektion, myelosuppression eller annan toxicitet om tillämpligt.

                Profylaktisk behandling med mesna mot cystit kan hjälpa för att förebygga eller begränsa urotoxiska effekter av cyklofosfamidöverdos.

                Farmakodynamik


                Cyklofosfamid är ett cytostatikum som tillhör oxafosforingruppen och är kemiskt besläktad med kvävesenapsgas. Det är en inaktiv kiral prodrug som kräver bioaktivering av cytokrom P450 (CYP) för att utöva sina cytotoxiska egenskaper. Den primära metaboliten 4-hydroxicyklofosfamid bildas framför allt i levern, och står i jämvikt med aldofosfamid med öppen ringstruktur. Denna intermediär bryts spontant ner till akrolein och fosforamidsenapsgas. Den senare anses reagera med DNA. Denna alkylering resulterar i brott och sammankopplingar av DNA-strängar och i DNA-protein tvärbindningar. I cellcykeln blir passagen genom G2-fasen fördröjd. Den cytotoxiska effekten är inte specifik för cellcykelfasen, utan är specifik för cellcykeln.
                Korsresistens, speciellt med strukturlika cytostatika, såsom ifosfamid och andra alkylerande substanser, kan inte uteslutas.
                Sendoxan hämmar humoral- och cellförmedlad immunitet och används av denna anledning för att hindra avstötning vid organtransplantationer. Cyklofosfamid aktiveras genom levermetabolism, och bör därför ges oralt eller intravenöst.

                Farmakokinetik

                Cyklofosfamid är en prodrug som aktiveras in vivo av cytokrom P450 enzymer. Medelvärdet för cyklofosfamids halveringstid i plasma är 7 timmar hos vuxna och 4 timmar hos barn. Cyklofosfamid och dess metaboliter utsöndras huvudsakligen renalt. Högst 20% av dosen utsöndras oförändrad i urin.

                Prekliniska uppgifter

                Den akuta toxiciteten är i jämförelse med andra cytostatika låg. Vid kronisk administration till försöksdjur uppträder leverskador. Cyklofosfamid tillhör gruppen alkylerare kända för mutagena, teratogena och cancerogena effekter.

                Innehåll

                Visa innehåll

                Blandbarhet

                Inga kända inkompatibiliteter.

                Hantering, hållbarhet och förvaring


                Färdigberedd lösning är hållbar i 12 timmar vid förvaring i rumstemperatur (15 °C-25 °C) eller 24 timmar i kylskåp (2 °C-8 oC), men bör av mikrobiologiska skäl användas omedelbart efter färdigställandet.

                Förvaras vid högst 25 °C.

                Vid hantering av Sendoxan ska Arbetarskyddsstyrelsens gällande föreskrifter om ”Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt” följas.