Nexium

2care4 (Parallelimport GRC)

Enterogranulat till oral suspension i dospåse 10 mg

Syrahämmande medel - protonpumphämmare

Aktiv substans: Esomeprazol
ATC-kod: A02BC05
Förmån: Förmån med begränsning
Recept: Receptbelagt
Försäkring: Oklart om läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen. Sök mer information på www.lakemedelsforsakringen.se

Genvägar till rubriker:

Information

Texten är baserad på produktresumé: 2017-06-22.

Förmånsbegränsningar

Subventioneras endast vid gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) hos barn.

Indikationer

Nexium oral suspension är primärt indicerad för:

Pediatrisk population

Barn i åldern 1–11 år

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD)

  • behandling av endoskopiskt verifierad erosiv refluxesofagit

  • symtomatisk behandling av gastroesofageal refluxsjukdom (GERD)

Barn över 4 års ålder

I kombination med antibiotika vid behandling av duodenalsår orsakade av Helicobacter pylori

Vuxna och ungdomar från 12 års ålder
För indikationer hos patienter från 12 års ålder refereras till produktresumé Nexium enterotabletter.

Nexium oral suspension kan också användas av patienter som har svårt att svälja dispergerade Nexium enterotabletter.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen, mot substituerade benzimidazoler eller mot något hjälpämne som anges i Innehåll.

Esomeprazol ska inte användas samtidigt med nelfinavir (se Interaktioner).

Dosering

Pediatrisk population

Barn 1-11 år med kroppsvikt ≥ 10 kg

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD)

  • Behandling av endoskopiskt verifierad erosiv refluxesofagit

  • Kroppsvikt ≥ 10 kg - < 20 kg: 10 mg 1 gång dagligen i 8 veckor

    Kroppsvikt ≥ 20 kg: 10 mg eller 20 mg 1 gång dagligen i 8 veckor

  • Symtomatisk behandling av gastroesofageal refluxsjukdom (GERD)

  • 10 mg 1 gång dagligen i upp till 8 veckor.

    Doser över 1 mg/kg/dag har inte studerats.

    Barn över 4 års ålder

    Behandling av duodenalsår orsakade av Helicobacter pylori: Vid val av lämplig kombinationsbehandling ska hänsyn tas till officiella nationella, regionala och lokala riktlinjer för bakterieresistens, behandlingstid (vanligen 7 dagar, men ibland upp till 14 dagar) och lämplig användning av antibakteriella medel. Behandlingen ska övervakas av en specialist.

    Doseringsrekommendationen är:

    Vikt

    Dosering

    <30 kg

    Kombination med två antibiotika: Nexium 10 mg, amoxicillin 25 mg/kg kroppsvikt och klaritromycin 7,5 mg/kg kroppsvikt administreras samtidigt två gånger dagligen i en vecka.

    30–40 kg

    Kombination med två antibiotika: Nexium 20 mg, amoxicillin 750 mg och klaritromycin 7,5 mg/kg kroppsvikt administreras samtidigt två gånger dagligen i en vecka.

    >40 kg

    Kombination med två antibiotika: Nexium 20 mg, amoxicillin 1 g och klaritromycin 500 mg administreras samtidigt två gånger dagligen i en vecka.

    Barn under 1 år

    Erfarenhet av behandling med esomeprazol hos spädbarn <1 år är begränsad och behandling rekommenderas därför inte (se Farmakodynamik).

    Vuxna och barn från 12 års ålder
    Information om dosering för patienter från 12 års ålder finns i produkt­resumén för Nexium enterotablett.

    Speciella populationer

    Nedsatt njurfunktion: Dosjustering är inte nödvändig för patienter med nedsatt njurfunktion. Eftersom erfarenheten med esomeprazol är begränsad vid behandling av patienter med starkt nedsatt njurfunktion, bör sådana patienter behandlas med försiktighet (se Farmakokinetik).

    Nedsatt leverfunktion: Dosjustering är inte nödvändig för patienter med mild till måttlig ned­sättning av leverfunktionen. För patienter ≥ 12 år med gravt nedsatt lever­funktion bör en maximal dos på 20 mg inte överskridas. För barn 1-11 år med gravt nedsatt leverfunktion, bör en maximal dos på 10 mg inte överskridas (se Farmakokinetik).

    Äldre: Dosjustering är inte nödvändig hos äldre patienter.

    Administreringssätt

    För en 10 mg dos ska innehållet från 1 dospåse blandas i ett glas med 15 ml vatten. För en 20 mg dos ska innehållet från 2 dospåsar blandas i ett glas med 30 ml vatten. Använd inte kolsyrat vatten.

    Rör om tills granulatet lösts upp och låt blandningen stå i ett par minuter tills en suspension har bildats. Rör om igen och drick upp vätskan inom 30 minuter. Granulatkornen får inte tuggas eller krossas. Skölj efter med 15 ml vatten för att få med alla kornen.

    För iordningställande och administreringsanvisningar till patienter med ventrikelsond se Hållbarhet, förvaring och hantering.

    Varningar och försiktighet

    Om patienten uppvisar något alarmsymtom (t ex markant oavsiktlig viktminskning, upprepade kräkningar, dysfagi, hematemes eller melena) samt om ventrikelsår misstänks eller diagnostiserats skall malignitet uteslutas, eftersom behandling med Nexium kan lindra symtomen och därmed fördröja diagnosen.

    Långtidsbehandling
    Patienter som långtidsbehandlas (särskilt de som behandlas mer än ett år), skall följas upp regelbundet. Långtidsbehandling är indicerat för vuxna och ungdomar (12 år och äldre, se Indikationer)

    Vid-behovsbehandling

    Patienter, som ordinerats vid-behovsdosering, skall uppmanas ta kontakt med sin läkare om symtomens karaktär förändras. Vid-behovsdosering till barn har inte studerats och rekommenderas därför inte till denna patientgrupp.

    Eradikering av Helicobacter pylori
    Vid behandling med esomeprazol för eradikering av Helicobacter pylori skall interaktioner med alla läkemedel, som ingår i trippelbehandlingen, beaktas. Klaritromycin är en potent hämmare av CYP3A4 och därför bör kontraindikationer och interaktioner för klaritromycin beaktas när trippelterapi används till patienter, som samtidigt tar andra läkemedel som metaboliseras via CYP3A4, såsom cisaprid.

    Gastrointestinala infektioner
    Behandling med protonpumpshämmare kan leda till en något ökad risk för gastrointestinala infektioner, såsom Salmonella och Campylobacter (se Farmakodynamik).

    Absorption av vitamin B12
    Esomeprazol kan, liksom alla syrehämmande läkemedel, minska absorption av vitamin B12 (cyanokobalamin) på grund av hypo- eller aklorhydri. Detta bör beaktas hos patienter med minskade kroppsdepåer eller riskfaktorer för minskad absorption av vitamin B12 vid långtidsbehandling.

    Hypomagnesemi
    Allvarlig hypomagnesemi har rapporterats hos patienter som behandlats med protonpumpshämmare såsom esomeprazol. Patienterna hade behandlats under minst tre månader och i de flesta fall under ett år. Allvarliga tecken på hypomagnesemi såsom utmattning, tetani, delirium, kramper, yrsel och ventrikulär arrytmi kan förekomma, men symtomen kan komma smygande och kan därför förbises. De flesta patienter med hypomagnesemi, förbättrades efter substitutionsbehandling med magnesium och genom att avbryta behandlingen med protonpumpshämmare.

    När patienter förväntas behandlas med protonpumpshämmare under längre tid eller när patienter tar protonpumpshämmare i kombination med digoxin eller andra läkemedel som kan orsaka hypomagnesemi (t ex diuretika) bör magnesiumnivåerna mätas innan behandling med protonpumpshämmare påbörjas och följas under behandlingen.

    Risk för frakturer
    Protonpumpshämmare, särskilt om de används i höga doser och under längre tid (över 1 år) kan leda till en något ökad risk för höft-, handleds- och kotfrakturer, framför allt hos äldre eller hos patienter med andra kända riskfaktorer. Observationella studier tyder på att protonpumpshämmare kan öka den totala risken för frakturer med 10-40 %. Denna ökning kan delvis bero på andra riskfaktorer. Patienter med risk för osteoporos ska behandlas enligt gällande kliniska riktlinjer och ett adekvat intag av vitamin D och kalcium ska tillgodoses.

    Subakut kutan lupus erythematosus (SCLE)

    Protonpumpshämmare är förknippade med mycket sällsynta fall av SCLE. Om lesioner uppstår, särskilt på solexponerade hudområden, och om dessa åtföljs av artralgi, ska patienten söka vård snarast och läkaren ska överväga att sätta ut Nexium. SCLE efter föregående behandling med en protonpumpshämmare kan öka risken för SCLE med andra protonpumpshämmare.

    Kombination med andra läkemedel
    Samtidig administrering av esomeprazol och atazanavir rekommenderas inte (se Interaktioner). Om kombinationen av atazanavir med en protonpumpshämmare bedöms oundviklig rekommenderas noggrann klinisk övervakning i kombination med en ökning av dosen atazanavir till 400 mg med 100 mg ritonavir; esomeprazol 20 mg ska inte överskridas.

    Esomeprazol är en CYP2C19-hämmare. När behandling med esomeprazol påbörjas eller avslutas ska risken för interaktioner med läkemedel som metaboliseras via CYP2C19 beaktas. En interaktion mellan klopidogrel och esomeprazol har observerats (se Interaktiner). Den kliniska relevansen av denna interaktion är oviss. För säkerhets skull ska samtidig användning av esomeprazol och klopidogrel undvikas.

    Vid förskrivning av vid-behovsbehandling skall inverkan av interaktioner med andra läkemedel beaktas, eftersom plasmakoncentrationen av esomeprazol då kan fluktuera (se Interaktioner).

    Sackaros och glukos
    Nexium innehåller sackaros och glukos. Patienter med sällsynta, ärftliga problem som fruktosintolerans, malabsorption av glukos-galaktos eller brist på enzymet sackaras-isomaltas, bör inte ta Nexium.

    Interferens i laboratorietester
    Ökad kromogranin A(CgA)-nivå kan störa undersökningar för neuro­endokrina tumörer. För att undvika denna störning ska behandling med esomeprazol avbrytas minst 5 dagar före CgA-mätningar (se Farmakodynamik). Om nivåerna av CgA och gastrin inte har återgått till referensintervallet efter den första mätningen ska mätningarna upprepas 14 dagar efter att behandlingen med protonpumpshämmare avbröts.

    Interaktioner

    Effekter av esomeprazol på andra läkemedels farmakokinetik

    Proteashämmare: Omeprazol har rapporterats interagera med några proteashämmare. Den kliniska betydelsen och mekanismerna bakom dessa rapporterade interaktioner är inte alltid kända. Ökat pH i magen under omeprazolbehandling kan förändra absorptionen av proteashämmarna. Andra möjliga interaktions­mekanismer är via hämning av CYP 2C19. För atazanavir och nelfinavir har minskade serum­nivåer rapporterats när de givits tillsammans med omeprazol och samtidig administrering rekommenderas inte. Samtidig administrering av omeprazol (40 mg 1 gång dagligen) och atazanavir 300 mg/ritonavir 100 mg till friska frivilliga resulterade i en påtaglig minskning i total exponering av atazanavir (cirka 75 % minskning i AUC, Cmax och Cmin). En ökning av atazanavirdosen till 400 mg kompenserade inte för omeprazols inverkan på exponeringen av atazanavir. Samtidig administrering av omeprazol (20 mg 1 gång dagligen) med atazanavir 400 mg/ritonavir 100 mg till friska frivilliga resulterade i cirka 30 % minskad exponering av atazanavir jämfört med exponeringen som observerats med atazanavir 300 mg/ritonavir 100 mg 1 gång dagligen utan omeprazol 20 mg 1 gång dagligen. Samtidig administrering av omeprazol (40 mg 1 gång dagligen) reducerade mean nelvinavir AUC, Cmax och Cmin med 36–39 % och mean AUC, Cmax och Cmin för den farmakologiskt aktiva metaboliten M8 minskade med 75–92 %. På grund av liknande farmakodynamiska effekter och farmakokinetiska egenskaper av omeprazol och esomeprazol rekommenderas inte samtidig administrering av esomeprazol och atazanavir (se Varningar och försiktighet) och samtidig administrering av esomeprazol och nelfinavir är kontraindicerat (se Kontraindikationer).

    För saquinavir (med samtidig ritonavir) har ökade serumnivåer (80–100 %) rapporterats vid samtidig omeprazolbehandling (40 mg 1 gång dagligen). Behandling med omeprazol 20 mg 1 gång dagligen hade ingen effekt på exponeringen av darunavir (med samtidig ritonavir) och amprenavir (med samtidig ritonavir). Behandling med esomeprazol 20 mg 1 gång dagligen hade ingen effekt på exponeringen av amprenavir (med och utan samtidig ritonvir). Behandling med omeprazol 40 mg 1 gång dagligen hade ingen effekt på exponeringen av lopinavir (med samtidig ritonavir).

    Metotrexat: När metotrexat ges tillsammans med någon protonpumpshämmare har metotrexatnivåerna ökat hos vissa patienter. Vid administrering av höga doser metotrexat kan ett tillfälligt uppehåll i esomeprazolbehandlingen behöva övervägas.

    Takrolimus: Samtidig administrering av esomeprazol har rapporterats öka serumnivåerna av takrolimus. Förstärkt övervakning av takrolimuskoncentrationerna liksom njurfunktionen (kreatininclearance) bör ske, och doseringen av takrolimus justeras vid behov.

    Läkemedel med pH-beroende absorption: Minskad intragastrisk surhetsgrad under behandling med esomeprazol och andra protonpumpshämmare kan minska eller öka absorptionen av läkemedel med absortption beroende på gastrisk pH. Liksom med andra läkemedel som minskar den intragastriska surhetsgraden kan absorptionen av ketokonazol, itrakonazol och erlotinib minska och absorption av digoxin kan öka vid behandling med esomeprazol. Samtidig behandling av friska försökspersoner med esomeprazol (20 mg dagligen) och digoxin ökade biotillgängligheten av digoxin med 10 % (upp till 30 % hos två av tio försökspersoner). Digoxintoxicitet har sällan rapporterats. Försiktighet ska dock iakttas när esomeprazol ges i höga doser till äldre patienter. Den terapeutiska läkemedelsmonitoreringen av digoxin ska då utökas.

    Läkemedel som metaboliseras av CYP2C19: Esomeprazol hämmar CYP2C19, som är det viktigaste enzymet i metabolismen av esomeprazol. När esomeprazol kombineras med andra läke­medel, som också metaboliseras via CYP2C19, t ex diazepam, citalopram, imipramin, klomipramin, fenytoin, kan plasmakoncentrationen av dessa läkemedel öka och en dossänkning kan behövas. Detta skall särskilt be­aktas, när esomeprazol förskrivs som vid-behovsbehandling.

    Diazepam: Samtidig administrering av 30 mg esomeprazol och diazepam ledde till en 45 % minskning av clearance av diazepam.

    Fenytoin:

    Samtidig administrering av 40 mg esomeprazol och fenytoin resulterade i en 13 % ökning av lägsta plasmanivå av fenytoin hos patienter med epilepsi. Plasma­koncentrationerna av fenytoin bör därför kontrolleras när behandling med esomeprazol påbörjas eller sätts ut.

    Vorikonazol: Omeprazol (40 mg dagligen) ökade Cmax och AUC τ för vorikonazol (ett CYP219 substrat) med 15 % respektive 41 %.

    Cisaprid: Samtidig administrering av 40 mg esomeprazol och cisaprid till friska försökspersoner resulterade i en 32 % ökning av ytan under plasmakoncentrationskurvan (AUC) och en 31 % förlängning av halveringstiden men ingen signifikant ökning av maximal plasmanivå av cisaprid. Det något förlängda QT-intervallet, som observerats när cisaprid gavs i monoterapi, förlängdes inte ytterligare, när cisaprid gavs i kombination med esomeprazol.

    Cilostazol: Omeprazol så väl som esomeprazol fungerar som hämmare av CYP2C19. Given i doserna 40 mg till friska försökspersoner i en cross-over studie ökade omeprazol Cmax och AUC för cilostazol med respektive 18 % och 26 %, och en av dess aktiva metaboliter med respektive 29 % och 69 %.

    Warfarin: Samtidig administrering av 40 mg esomeprazol till patienter, som behandlades med warfarin, visade i en klinisk studie att koagulationstiden låg innan­för terapeutiskt riktområde. Under klinisk användning har dock en­staka fall av klinisk relevant förhöjning av INR rapporterats vid samtidig användning av esomeprazol och warfarin. Kontroll av koagulationstiden rekommenderas när behandling med esomeprazol påbörjas eller sätts ut vid samtidig behandling med warfarin eller andra kumarinderivat.

    Klopidogrel: Resultat från studier på friska försökspersoner har visat en farmako­kinetisk/farmakodynamisk interaktion mellan klopidogrel (300 mg laddningsdos/75 mg daglig underhållsdos) och esomeprazol (40 mg p.o. dagligen), vilket resulterade i minskad exponering för klopidogrels aktiva metabolit med i genomsnitt 40 %, och minskad maximal hämning av (ADP-inducerad) trombocytaggregation med i genomsnitt 14 %.

    När klopidogrel gavs tillsammans med en fast kombinations­dos av esomeprazol (20 mg) och acetylsalicylsyra (81 mg) i en studie på friska försökspersoner minskades exponering för klopidogrels aktiva metabolit med nästan 40 % jämfört med enbart klopidogrel. Den maximala hämningen av (ADP-inducerad) trombocytaggregation hos dessa försökspersoner var dock densamma i båda grupperna.

    Det har rapporterats motstridiga data både från observations­studier och kliniska studier avseende de kliniska konsekvenserna av en farmakokinetisk/ farmakodynamisk interaktion med esomeprazol när det gäller större kardiovaskulära händelser. För säkerhets skull ska samtidig användning av klopidogrel undvikas.

    Undersökta läkemedel utan kliniskt relevant interaktion
    Amoxicillin och kinidin:
    Inga kliniskt relevanta interaktioner med amoxicillin eller kinidin har identifierats.

    Naproxen eller rofecoxib: Studier som utvärderade samtidig administrering av esomeprazol och antingen naproxen eller rofecoxib identifierade inte några kliniskt relevanta farmakokinetiska interaktioner under korttidsbehandling.

    Andra läkemedels effekter på esomeprazols farmakokinetik

    Läkemedel som hämmar CYP2C19 och/eller CYP3A4: Esomeprazol metaboliseras via CYP2C19 och CYP3A4. Samtidig administrering av esomeprazol och en CYP3A4 hämmare, klaritromycin (500 mg 2 gånger dagligen) resulterade i att exponeringen (AUC) av esomeprazol dubblerades. Samtidig administrering av esomeprazol och en kombinerad hämmare av CYP2C19 och CYP3A4 kan resultera i mer än en fördubbling av esomeprazol exponeringen, CYP2C19- och CYP3A4-hämmaren vorikonazol ökade AUC τ för omeprazol med 280 %. Dos­justering av esomeprazol är vanligtvis inte nödvändig i något av fallen. Dos­justering av esomeprazol bör dock övervägas för patienter med väsentligt nedsatt leverfunktion och vid långtidsbehandling. Långtidsbehandling är indicerat för vuxna och ungdomar (12 år och äldre, se Indikationer).

    Läkemedel som inducerar CYP2C19 och/eller CYP3A4:

    Läkemedel som är kända för att inducera CYP2C19 eller CYP3A4 eller båda (såsom rifampicin och johannesört) kan leda till sänkt esomeprazol nivå i serum genom att öka metabolismen av esomeprazol.

    Pediatrisk population
    Interaktionsstudier har endast utförts på vuxna.

    Graviditet

    Kategori B:1

    Kliniska data beträffande användning av Nexium under graviditet är otillräckliga. Epidemiologiska data från ett större antal graviditeter som exponerats för racematet omeprazol tyder inte på missbildningar eller fostertoxicitet. Djurstudier med esomeprazol tyder inte på några direkta eller indirekta ogynnsamma effekter avseende embryonal/fetal utveckling. Djurstudier med racematet tyder inte på några direkta eller indirekta ogynnsamma effekter, avseende dräktighet, förlossning eller postnatal utveckling. Försiktighet bör iakttas när Nexium förskrives till gravida kvinnor. En måttlig mängd data från gravida kvinnor (mellan 300 och 1 000 graviditeter) tyder inte på någon missbildnings- eller foster/neonatal toxicitet av esomeprazol. Djurstudier visar inga direkta eller indirekta skadliga reproduktionstoxikologiska effekter (se Prekliniska uppgifter).

    Amning

    Grupp IVa

    Det är inte känt om esomeprazol utsöndras i human bröstmjölk. Det finns otillräcklig information angående effekterna av esomeprazol hos nyfödda/spädbarn. Esomeprazol ska inte användas under amningsperioden.

    Trafik

    Esomeprazol har mindre effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Biverkningar såsom yrsel (mindre vanlig) och synstörningar (sällsynta) har förekommit (se Biverkningar). Om patienterna påverkas ska de inte köra bil eller använda maskiner.

    Biverkningar

    Sammanfattning av säkerhetsprofilen

    Huvudvärk, buksmärtor, diarré och illamående är bland de biverkningar som oftast har rapporterats i kliniska prövningar (och även vid användning efter godkännande för försäljning). Dessutom är säkerhetsprofilen likartad för olika formuleringar, behandlingsindikationer, åldersgrupper och patientpopulationer. Inga dosrelaterade biverkningar har identifierats.

    Tabell över biverkningar

    Följande misstänkta eller identifierade biverkningar har rapporterats i det kliniska prövningsprogrammet och i klinisk användning. Ingen av dessa har befunnits vara dosrelaterade:

    Biverkningarna klassificeras efter frekvens: mycket vanliga ≥ 1/10; vanliga ≥ 1/100, < 1/10; mindre vanliga ≥ 1/1 000, < 1/100; sällsynta ≥ 1/10 000, < 1/1 000; mycket sällsynta < 1/10 000; ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

    Organsystem

    Frekvens

    Biverkningar

    Blodet och lymfsystemet

    Sällsynta

    Leukopeni, trombocytopeni

    Mycket sällsynta

    Agranulocytos, pancytopeni

    Immunsystemet

    Sällsynta

    Överkänslighetsreaktioner såsom feber, angioödem och anafylaktisk reaktion

    Metabolism och nutrition

    Mindre vanliga

    Perifert ödem

    Sällsynta

    Hyponatremi

    Ingen känd frekvens

    Hypomagnesemi (se Varningar och försiktighet); svår hypomagnesemi kan korrelera med hypokalcemi. Hypomagnesemi kan också associeras med hypokalemi.

    Psykiska störningar

    Mindre vanliga

    Sömnlöshet

    Sällsynta

    Agitation, förvirring, depression

    Mycket sällsynta

    Aggression, hallucinationer

    Centrala och perifera nervsystemet

    Vanliga

    Huvudvärk

    Mindre vanliga

    Dåsighet, parestesier, sömnighet

    Sällsynta

    Smakförändringar

    Ögon

    Sällsynta

    Dimsyn

    Öron och balansorgan

    Mindre vanliga

    Yrsel

    Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

    Sällsynta

    Bronkospasm

    Mag-tarmkanalen

    Vanliga

    Buksmärtor, förstoppning, diarré, gasbildning, illamående/kräkning, funduskörtelpolyper (godartade)

    Mindre vanliga

    Muntorrhet

    Sällsynta

    Stomatit, gastrointestinal candidiasis

    Ingen känd frekvens

    Mikroskopisk kolit

    Lever och gallvägar

    Mindre vanliga

    Förhöjning av leverenzymer

    Sällsynta

    Hepatit med eller utan gulsot

    Mycket sällsynta

    Leversvikt, encefalopati hos leversjuka patienter

    Hud och subkutan vävnad

    Mindre vanliga

    Dermatit, klåda, hudutslag, nässelutslag

    Sällsynta

    Håravfall, fotosensitivitet

    Mycket sällsynta

    Erytema multiforme, Stevens-Johnsons syndrom, toxisk epidermal nekrolys (TEN)

    Ingen känd frekvens

    Subakut kutan lupus erythematosus (se Varningar och försiktighet)

    Muskuloskeletala systemet och bindväv

    Mindre vanliga

    Höft-, handleds- eller kotfrakturer (se Varningar och försiktighet)

    Sällsynta

    Artralgi, myalgi

    Mycket sällsynta

    Muskelsvaghet

    Njurar och urinvägar

    Mycket sällsynta

    Interstitiell nefrit, i somliga patienter kan njursvikt förekomma samtidigt

    Reproduktionsorgan och bröstkörtel

    Mycket sällsynta

    Gynekomasti

    Allmänna symtom

    Sällsynta

    Allmän sjukdomskänsla, ökad svettning

    Överdosering

    Erfarenhet av avsiktlig överdosering är mycket begränsad. Symtom som beskrivs i samband med 280 mg är gastrointestinala symtom och matthet. Singeldoser på 80 mg har tolererats väl. Ingen specifik antidot är känd. Esomeprazol är i hög grad proteinbundet och därför svårt att eliminera med dialys. Som vid all annan överdosering skall behandlingen vara symtomatisk och allmänt stödjande åtgärder skall vidtas.

    Farmakodynamik

    Esomeprazol, S-isomeren av omeprazol, hämmar syrasekretionen i ventrikeln genom en målstyrd verkningsmekanism och hämmar specifikt syrapumpen i parietalcellen. Både R- och S-isomeren har likartad farmakodynamisk aktivitet.

    Verkningsmekanism
    Esomeprazol är en svag bas som koncentreras och omvandlas till aktiv form i den mycket sura miljön i parietalcellens sekretoriska kanaler, där den hämmar enzymet H+K+-ATPas, dvs det sista steget i syrasekretionsprocessen och ger en hämning av såväl basal som stimulerad syrasekretion.

    Farmakodynamisk effekt
    Peroral dosering med esomeprazol 20 mg och 40 mg ger hämning av syra­sekretionen inom en timme. Vid upprepad administrering med 20 mg esomeprazol 1 gång dagligen under 5 dagar minskas den maximala syra­produktionen efter pentagastrin­stimulering med i genom­snitt 90%, uppmätt 6-7 timmar efter dosering på dag 5.

    Efter peroral dosering med 20 mg och 40 mg esomeprazol i 5 dagar hos patienter med symtomatisk GERD bibehålles intragastriskt pH över 4 under i genomsnitt 13 respektive 17 timmar av en 24 timmars period. Andelen patienter, hos vilka ett intragastriskt pH över 4 bibehålls i minst 8, 12 respektive 16 timmar är för esomeprazol 20 mg 76 %, 54 % respektive 24 %. Motsvarande för esomeprazol 40 mg är 97 %, 92 % respektive 56 %.

    Ett samband mellan syrasekretionshämning och exponering kan ses om AUC används som surrogatparameter.

    Läkning av refluxesofagit uppnås för ca 78 % av patienterna inom 4 veckor med esomeprazol 40 mg och för ca 93 % efter 8 veckor.

    Under behandling med sekretionshämmande läkemedel ökar gastrin i serum som svar på den minskade syrasekretionen. Dessutom ökar CgA på grund av en sänkt gastrisk surhetsgrad. Den ökade CgA‑nivån kan störa undersökningar för neuroendokrina tumörer. Tillgängliga publicerade data tyder på att behandlingen med protonpumpshämmare ska avbrytas mellan 5 dagar och 2 veckor före CgA-mätningar. Detta gör det möjligt för CgA-nivåerna, som kan vara falskt förhöjda efter PPI-behandling, att återgå till referensintervallet.

    Ett ökat antal ECL-celler, möjligen relaterat till de ökade serumgastrin­nivåerna, har observerats hos både barn och vuxna under långtids­behandling med esomeprazol. Fynden anses vara utan klinisk betydelse.

    Vid långtidsbehandling med syrasekretionshämmande läkemedel har en något ökad frekvens av glandulära cystor i ventrikeln rapporterats. Dessa förändringar är fysiologiska och en konsekvens av uttalad hämning av syra­sekretionen. De är godartade och synes vara reversibla.

    Minskad surhetsgrad i magen oavsett orsak, inklusive användning av protonpumpshämmare, ökar frekvensen av magbakterier som normalt finns i mage-tarm. Behandling med protonpumpshämmare kan leda till en något ökad risk för gastrointestinala infektioner, såsom Salmonella och Campylobacter samt , hos patienter inlagda på sjukhus, möjligen också Clostridium difficile.

    Pediatrisk population

    Pediatrisk GERD – 1 till 11 år
    I en multicenterstudie med parallella studiegrupper, behandlades 109 pediatriska patienter (1-11 år) med endoskopiskt verifierad GERD med Nexium en gång dagligen i upp till 8 veckor för att utvärdera säkerhet och tolerabilitet. Dosering i förhållande till patientens vikt var som följer:

    Vikt <20 kg: behandling med esomeprazol 5 mg eller 10 mg en gång dagligen.

    Vikt ≥20 kg: behandling med esomeprazol 10 mg eller 20 mg en gång dagligen.

    Patienterna undersöktes endoskopiskt med avseende på förekomst av erosiv esofagit.

    Femtiotre patienter hade erosiv esofagit vid studiestart. 45 patienter följdes upp med endoskopi. Hos 43 (93,3 %) av dessa var den erosiva esofagiten läkt (88,9 %) eller förbättrat (4,4 %) efter 8 veckors behandling

    GERD – 0 till 11 månaders ålder
    I en placebokontrollerad studie (98 patienter, 1-11 månaders ålder) utvärderades effekt och säkerhet hos patienter med tecken och symtom på GERD. Esomeprazol 1 mg/kg gavs dagligen i 2 veckor (öppen fas) och 80 patienter inkluderades för ytterligare 4 veckor (dubbelblind utsättningsfas). Det var ingen signifikant skillnad mellan esomeprazol och placebo för primära effektmåttet; avbrytande av behandlingen på grund av förvärring av symtom.

    I en placebokontrollerad studie (52 patienter, <1 månads ålder) utvärderades effekt och säkerhet hos patienter med symtom på GERD. Esomeprazol 0,5 mg/kg gavs en gång dagligen under minst 10 dagar. Det var ingen signifikant skillnad mellan esomeprazol och placebo avseende primära effektmåttet; förändring av antalet förekomster av symtom på GERD jämfört med antalet förekomster av symtom på GERD vid randomisering.

    Resultat från pediatriska studier visar vidare att 0,5 mg/kg och 1,0 mg/kg esomeprazol för spädbarn som är <1 månad respektive 1 till 11 månader gamla minskade medelprocentandelen av tiden med intraesofagealt pH < 4. Säkerhetsprofilen liknade den som gäller för vuxna.

    I en studie fick pediatriska patienter med GERD (i åldern <1-17 år) långtidsbehandling med protonpumpshämmare. 61% av barnen utvecklade lägre grader av ECL-cellshyperplasi utan känd klinisk relevans och utan utveckling av atrofisk gastrit eller karcinoida tumörer.

    Farmakokinetik

    Absorption
    Esomeprazol är instabilt i sur miljö och administreras därför peroralt som magsaftresistenta granulatkorn. Inversion till R-isomeren in vivo , är negligerbar. Absorptionen av esomeprazol är snabb, och maximala plasma­nivåer uppnås cirka 1-2 timmar efter dos. Den absoluta biotillgängligheten är 64% efter en singeldos av 40 mg och ökar till 89 % efter upprepad dosering en gång dagligen. Motsvarande siffror för 20 mg är 50 respektive 68 %.

    Samtidigt intag av föda både minskar och fördröjer absorption av esomeprazol men har ingen signifikant inverkan på esomeprazols effekt på intragastriskt pH.

    Distribution
    Distributionsvolymen vid steady state hos friska försökspersoner är cirka 0,22 l/kg kroppsvikt. Esomeprazol är proteinbundet till 97 %.

    Metabolism
    Esomeprazol metaboliseras fullständigt via cytokrom P450 systemet (CYP). Huvuddelen av dess metabolism är beroende av det polymorfa isoenzymet CYP2 C19, som katalyserar bildningen av hydroxi- och desmetyl-metaboliterna av esomeprazol. Den återstående delen är beroende av ett annat isoenzym, CYP 3A4, vilket bildar esomeprazolsulfon, huvud­metaboliten i plasma.

    Eliminering
    De farmakokinetiska parametrarna nedan gäller huvudsakligen individer med ett fungerande CYP2 C19 enzym, s k snabba metaboliserare.

    Total plasmaclearance är cirka 17 l/timme efter en singeldos och cirka 9 l/timme efter upprepad dosering. Eliminationshalveringstiden i plasma är cirka 80 minuter efter upprepad dosering 1 gång dagligen. Vid dosering 1 gång dagligen elimineras esomeprazol fullständigt från plasma mellan dostillfällena utan tendens till ackumulering.

    Esomeprazols huvudmetaboliter har ingen effekt på syrasekretionen. Närmare 80% av en peroral dos av esomeprazol utsöndras som metaboliter i urinen, resterande i faeces. Mindre än 1% av modersubstansen återfinns i urin.

    Linjäritet/icke-linjäritet
    Esomeprazols farmakokinetik har studerats vid doser på upp till 40 mg b.i.d. Ytan under plasmakoncentration-tidskurvan (AUC) ökar efter upprepad dosering av esomeprazol. Denna ökning är dosberoende och resulterar i en mer än dosproportionell ökning i AUC efter upprepad dosering. Detta tids- och dosberoende orsakas av en reduktion av såväl första-passage metabolism som systemisk clearance av esomeprazol, sannolikt orsakad av en hämning av CYP2 C19 av esomeprazol och/eller dess sulfonmetabolit.

    Speciella patientgrupper

    Långsamma metaboliserare
    Ungefär 2,9 ±1,5 %av populationen saknar ett fungerande CYP2 C19 enzym och kallas långsamma metaboliserare. Hos dessa katalyseras metabolismen av esomeprazol förmodligen huvudsakligen via CYP 3A4. Efter upprepad dosering med 40 mg esomeprazol 1 gång dagligen var medel­värdet för ytan under plasmakoncentration-tidskurvan ca 100 % högre hos långsamma metaboliserare än hos individer, som har ett fungerande CYP2 C19 enzym (snabba metaboliserare). Maximal plasma­koncentration ökade med ca 60 %. Dessa fynd föranleder ingen dosjustering av esomeprazol.

    Kön
    Efter en singeldos på 40 mg esomeprazol är medelvärdet av ytan under plasmakoncentration-tidskurvan ca 30 % högre hos kvinnor än hos män. Ingen könsskillnad ses efter upprepad dosering. Dessa fynd föranleder ingen dosjustering av esomeprazol.

    Nedsatt leverfunktion
    Metabolismen av esomeprazol hos patienter med lätt till måttligt nedsatt leverfunktion kan försämras. Metabolismen minskas hos patienter med gravt nedsatt leverfunktion, vilket resulterar i en fördubbling av ytan under plasmakoncentration-tidskurvan för esomeprazol. Därför bör en maximal dos av 20 mg inte överskridas till patienter med gravt nedsatt leverfunktion. Esomeprazol eller dess huvudmetaboliter visar ingen tendens att ackumulera vid dosering en gång dagligen.

    Nedsatt njurfunktion
    Patienter med nedsatt njurfunktion har inte studerats i kliniska prövningar.

    Eftersom njurarna svarar för utsöndringen av esomeprazols metaboliter men inte för eliminationen av modersubstansen, kan en förändring av esomeprazols metabolism inte förväntas hos patienter med nedsatt njur­funktion.

    Äldre
    Metabolismen av esomeprazol ändras inte signifikant hos äldre personer (71-80 år gamla).

    Pediatrisk population:

    Ungdomar 12-18 år
    Efter upprepad dosering av 20 och 40 mg esomeprazol till ungdomar 12-18 år, var totalexponeringen (AUC) och tid till maximal plasma­koncentration (tmax) likvärdiga mellan ungdomar och vuxna.

    Barn 1-11 år
    Efter upprepad dosering av 10 mg esomeprazol, var total­exponeringen (AUC) likvärdig hos samtliga 1-11-åriga och även likvärdig den total­exponering som setts med 20 mg dosen i gruppen ungdomar och vuxna.

    Efter upprepad dosering av 20 mg esomeprazol, var totalexponeringen (AUC) högre i gruppen 6-11 år jämfört med gruppen ungdomar och vuxna.

    Prekliniska uppgifter

    Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet, gentoxicitet, karcinogenicitet, reproduktionseffekter och effekter på utveckling visade inte några särskilda risker för människa. Biverkningar som inte observerades i kliniska studier, men som sågs hos djur vid exponeringsnivåer motsvarande kliniska exponeringsnivåer, och med möjlig relevans för klinisk användning, var följande: Karcinogenstudier på råtta med racematet har orsakat ECL-cellshyperplasi och karcinoider i ventrikeln. Dessa effekter i magsäcken hos råtta orsakas av uttalad hypergastrinemi under lång tid, sekundärt till minskad syraproduktion, och ses hos råtta vid lång tids administrering av syrasekretionshämmare. Inga nya eller oväntade toxicitetsreaktioner som inte setts hos vuxna djur observerades hos juvenila råttor och hundar efter administrering av esomeprasol i upp till 3 månader.

    Innehåll

    Visa innehåll

    Miljöpåverkan

    Esomeprazol

    Miljörisk: Användning av esomeprazol har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan.

    Nedbrytning: Esomeprazol bryts ned långsamt i miljön.

    Bioackumulering: Esomeprazol har låg potential att bioackumuleras.

    Hantering, hållbarhet och förvaring

    Används inom 30 minuter efter beredning. Dospåsar av av laminat i tre lager (polyetylentereftalat (PET), aluminium och low density polyeten (LDPE)) skyddar granulatet mot fukt.

    Liknande preparat inom:

    Esomeprazol