Regeringen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att uppdatera, förvalta och tillgängliggöra Läkemedelsboken. Arbetet beräknas vara klart i början av 2024. Texterna i Läkemedelsboken kommer att uppdateras och tillgängliggöras successivt när den nya webbplatsen har byggts. Innehållet på denna webbplats uppdateras därför inte.

Buprenorphine Bluefish

Bluefish Pharma

Resoriblett, sublingual 2 mg (Ovala, bikonvexa, vita tabletter med ”2” präglat på en sida)

Substitutionsbehandling vid opioidberoende

Iakttag största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel.
Beroendeframkallande medel.
Aktiv substans: Buprenorfin
ATC-kod: N07BC01
Förmån: Alla förpackningar har förmån
Recept: Receptbelagt - Särskild receptblankett krävs
Försäkring: Läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen

Genvägar till rubriker:

Information

Texten är baserad på produktresumé: 2018-11-09.

Indikationer

Substitutionsbehandling vid opioidberoende i samband med medicinsk, social och psykologisk behandling.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

Svår respiratorisk insufficiens.

Svår leverinsufficiens.

Akut alkoholism eller delirium tremens.

Dosering

Dosering

Vuxna:

Behandling med Buprenorphine Bluefish sublinguala resoribletter är avsedd för användning hos vuxna som har samtyckt till behandling av sitt opioidmissbruk.

Behandlingen måste ske under överinseende av en läkare med erfarenhet av behandling av opiatberoende/missbruk.

När behandling med Buprenorphine Bluefish inleds ska läkaren vara medveten om den partiella agonistprofilen hos buprenorfin. Buprenorfin binder till μ- och κ-opioidreceptorerna och kan utlösa abstinenssymptom hos opioidberoende patienter.

Induktionsbehandling

Den initiala dagliga engångsdosen är från 0,8 till 4 mg.

Opioidberoende drogmissbrukare som inte har genomgått abstinens: en dos Buprenorphine Bluefish sublinguala resoribletter ges minst 6 timmar efter den senaste användningen av opioiden, eller vid första tecken på abstinens.

Patienter som får metadon: Innan behandling med Buprenorphine Bluefish inleds ska metadondosen minskas till maximalt 30 mg/dag. Buprenorphine Bluefish kan utlösa abstinenssymtom hos patienter som regelbundet tar metadon.

Dosjustering och underhåll:

Dosen Buprenorphine Bluefish ska ökas successivt baserat på klinisk effekt hos den individuella patienten. 16 mg dagligen är ofta tillräckligt. Den maximala dagliga dosen ska inte överskrida 24 mg.

Daglig utdelning av buprenorfin rekommenderas, särskilt vid behandlingsstart. När stabilisering har uppnåtts kan patienter som anses vara pålitliga få tabletter som räcker för flera dagars behandling. Lokala krav och rekommendationer när det gäller dispensering bör dock följas.

Dosreduktion och avslutande av behandling:

När en tillfredsställande period med stabilisering har uppnåtts, kan doseringen gradvis minskas till en lägre underhållsdos.

När det bedöms lämpligt kan behandlingen sättas ut. Resoribletternas styrkor på 0,4 mg, 2 mg och 8 mg gör det möjligt med nedtitrering av dosen. Patienterna ska övervakas efter avslutad buprenorfinbehandling på grund av risken för återfall.

Äldre:

Samma dos som för vuxna.

Pediatrisk population:

Buprenorphine Bluefish rekommenderas inte till barn under 18 år beroende på otillräcklig erfarenhet.

För ytterligare information, se nationella riktlinjer för buprenorfinbehandling.

Administreringssätt

Buprenorphine Bluefish administreras sublingualt. Läkaren måste upplysa patienten om att den sublinguala vägen är den enda effektiva och säkra administreringsvägen för detta läkemedel. Resoribletten ska ligga under tungan till dess den lösts upp, vilket vanligen tar 5-10 minuter.

Resoribletten får inte sväljas, krossas eller tuggas.

Varningar och försiktighet

Varningar

Buprenorphine Bluefish sublinguala resoribletter rekommenderas enbart för behandling av opioidberoende. Nationella riktlinjer vad gäller dispensering ska följas. Utsättning av behandlingen kan orsaka abstinensbesvär, som kan vara fördröjda.

Läkaren ska beakta risken för missbruk och felaktig användning (t ex iv-administrering), särskilt i början av behandlingen.

Diversion:

Med diversion avses introduktionen av Buprenorphine Bluefish på den illegala marknaden antingen av patienter eller av personer som har erhållit läkemedlet genom stöld från patienter eller apotek. Diversion kan leda till att nya missbrukare använder Buprenorphine Bluefish som den primära missbrukardrogen med risk för överdosering, spridning av blodburna virusinfektioner, andningsdepression och leverskada.

Påskyndad abstinens:

När behandling med buprenorfin inleds måste läkaren vara medveten om den partiella agonistiska profilen för buprenorfin och att den kan påskynda abstinens hos opioidberoende patienter, särskilt om den ges kortare tid än 6 timmar efter senaste användningen av heroin eller andra kortverkande opioider eller om den ges kortare tid än 24 timmar efter senaste dosen av metadon.

Omvänt kan abstinenssymptom även ha samband med suboptimal dosering.

På grund av avsaknad av data för ungdomar (15-<18 år) ska Buprenorphine Bluefish användas med stor försiktighet till denna åldersgrupp.

Andningsdepression:

Några dödsfall på grund av andningsdepression har rapporterats, i synnerhet vid användning i kombination med bensodiazepiner (se avsnitt Interaktioner), eller när buprenorfin inte använts enligt ordination.

Risker vid samtidig användning av sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner eller besläktade läkemedel:

Samtidig användning av Buprenorphine Bluefish och sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner eller besläktade läkemedel kan medföra sedering, andningsdepression, koma och död. På grund av dessa risker ska samtidig förskrivning av dessa sedativa läkemedel vara förbehållen patienter för vilka alternativ behandling inte är möjlig. Om ett beslut tas att förskriva Buprenorphine Bluefish tillsammans med sedativa läkemedel, ska den lägsta effektiva dosen användas och behandlingslängden ska vara så kort som möjlig. Patienterna ska följas noggrant för signaler och symtom på andningsdepression och sedering. I detta avseende rekommenderas det starkt att informera patienter och deras vårdgivare att vara uppmärksamma på dessa symtom (se avsnitt Interaktioner).

Hepatit, leverpåverkan:

Svåra fall av akut leverskada har rapporterats i samband med missbruk, särskilt vid iv administrering.

Dessa leverskador har främst observerats vid höga doser, och kan vara ett resultat av mitokondrietoxicitet.

Preexistrerande eller förvärvad mitrokondrienedbrytning (genetisk sjukdom, virusinfektion särskilt kronisk hepatit C, alkoholmissbruk, anorexi, andra mitokondrietoxiner som acetylsalicylsyra, isoniazid, valproat, amiodaron, antiretrovirala nukleosidanaloger etc.) kan öka förekomsten av sådana leverskador.

Dessa bidragande faktorer bör beaktas så väl innan Buprenorphine Bluefish förskrivs somunder uppföljning av behandlingen.

När leverpåverkan misstänks måste ytterligare biologisk och etiologisk utvärdering göras.

Beroende på resultaten kan avbrytande av behandlingen ske med försiktighet för att undvika abstinenssymtom och förhindra återgång till missbruk.

Om behandlingen fortsätter, ska leverfunktionen följas noggrant. Allvarliga fall av akut leverskada har även rapporterats i samband med felaktig användning, framför allt vid intravenös administrering. Dessa leverskador har i huvudsak observerats vid höga doser och kan förvärras av virala infektioner, särskilt kronisk hepatit C, alkoholmissbruk, anorexi och samtidig användning av andra potentiellt hepatotoxiska substanser.

Opioidabstinenssymtom kan uppkomma om buprenorfin administeras till opioidberoende patienter kortare tid än 6 timmar efter senaste användningen av opioider (se avsnitt Dosering).

Såsom med andra opioider ska försiktighet iakttas hos patienter som får buprenorfin och har:

  • en huvudskada eller ökat intrakraniellt tryck.

  • hypotension

  • prostatahypertrofi eller uretralstenos.

  • Eftersom buprenorfin är en opioid kan smärta som ett symtom på sjukdom maskeras.

    Buprenorfin kan orsaka dåsighet, som kan förvärras vid samtidig användning av andra centralt verkande medel som alkohol, lugnande medel och hypnotika (se avsnitt Interaktioner).

    Ortostatisk hypotension kan inträffa.

    Djurstudier, såväl som klinisk erfarenhet, har visat att buprenorfin kan orsaka beroende.

    Det är därför viktigt att följa instruktionerna för induktionsbehandling, dosjustering och patientövervakning (se avsnitt Dosering).

    Försiktighet vid användning

    Buprenorphine Bluefish ska användas med försiktighet till patienter med:

  • Astma eller respiratorisk insufficiens (fall av andningsdepression har rapporterats med buprenorfin).

  • Njurinsufficiens (30 % av administrerad dos elimineras den renala vägen. Den renala elimineringen kan därför vara förlängd om njurfunktionen är påverkad).

  • Leverinsufficiens (levermetabolismen av buprenorfin kan vara förändrad).

  • Hämmare av CYP3A4 (se avsnitt Interaktioner) kan öka koncentrationen av buprenorfin. Det rekommenderas att dosen av Buprenorphine Bluefish justeras noggrant hos patienter som redan behandlas med hämmare av CYP3A4, eftersom en reducerad dos kan vara tillräcklig till dessa patienter.

    Buprenorphine Bluefish innehåller laktos. Patienter med något av följande ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

    Interaktioner

    Farmakodynamiska interaktioner

    Följande kombinationer rekommenderas inte:

    Alkohol:

    Alkohol ökar den sedativa effekten av buprenorfin vilket försämrar förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

    Buprenorphine Bluefish ska inte intas med alkoholhaltiga drycker eller läkemedel som innehåller alkohol.

    Följande kombinationer ska användas med försiktighet:

    Sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner eller liknande läkemedel:

    Samtidig användning av opioider med sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner eller besläktade läkemedel ökar risken för sedering, andningsdepression, koma och död på grund av additiv CNS-dämpande effekt. Dosen och behandlingslängden vid samtidig användning ska begränsas (se avsnitt Varningar och försiktighet). Risken för missbruk ska beaktas (se avsnitt Varningar och försiktighet).

    Andra centralt verkande sederande substanser:

    Andra opioidderivat (analgetika och hostdämpande medel som morfin, dextropropoxifen, kodein, dextrometorfan och noskapin), vissa antidepressiva, sedativa H1-receptorantagonister, barbiturater, anxiolytika utöver bensodiazepiner, neuroleptika, klonidin och relaterade substanser:

    Dessa kombinationer förstärker hämningen av det centrala nervsystemet och kan därför medföra en nedsatt förmåga att framföra fordon och använda maskiner.

    MAO-hämmare (monoaminoxidashämmare):

    En möjlig ökning av effekten av opioider, baserat på erfarenhet av morfin.

    Farmakokinetiska interaktioner

    CYP3A4-hämmare:

    En interaktionsstudie med buprenorfin och ketokonazol (en potent hämmare av CYP3A4) resulterade i ökat Cmax och AUC för buprenorfin (70 % respektive 50 %) och i mindre utsträckning för norbuprenorfin. Patienter som får Buprenorphine Bluefish ska noggrant övervakas och kan kräva dosreducering om potenta hämmare av CYP3A4 (t.ex. proteashämmare såsom ritonavir, nelfinavir och indinavir eller svampmedel som ketokonazol eller itrakonazol) ges samtidigt.

    CYP3A4-inducerare:

    Interaktionen mellan buprenorfin och inducerare av CYP3A4 har inte studerats. Det rekommenderas därför att patienter som får Buprenorphine Bluefish ska övervakas noggrant om enzyminducerare (som fenobarbital, karbamazepin, fenytoin, rifampicin) ges samtidigt.

    Effekter av buprenorfin på andra läkemedel

    Buprenorfin har visat sig hämma CYP2D6 och CYP3A4 in vitro . Risken för hämning vid terapeutiska koncentrationer förefaller låg, men kan inte uteslutas. När buprenorfin (främst i högdos) kombineras med läkemedel som är CYP2D6- eller CYP3A4-substrat kan plasmanivåerna av dessa läkemedel öka och dosberoende biverkningar uppträda. Buprenorfin hämmar inte CYP2C19 in vitro . Effekten på andra läkemedelsmetaboliserande enzymer har inte studerats.

    Graviditet

    Kategori C

    Det finns otillräckliga data från användning av buprenorfin hos gravida kvinnor.

    Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska uppgifter ).

    Under de tre sista månaderna av graviditeten, kan kronisk användning av buprenorfin, oberoende av dos, orsaka abstinenssymtom hos det nyfödda barnet. Buprenorfin bör inte användas under andra och tredje trimestern av graviditeten. Om man i slutet av graviditeten behandlar med höga doser vid några tillfällen eller om kontinuerlig behandling är nödvändig, bör det nyfödda barnet behöva övervakas för att förebygga risken för andningsdepression eller abstinenssymtom.

    Amning

    Grupp IVb

    Buprenorfin utsöndras i bröstmjölk. Vid höga doser kan buprenorfin hämma mjölkproduktionen. Buprenorfin ska därför inte användas av opioidberoende kvinnor under amningsperioden.

    Trafik

    Innan stabilisering är uppnådd och opioidtolerans fullt utvecklad kan Buprenorphine Bluefish påtagligt påverka förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

    Buprenorphine Bluefish kan orsaka dåsighet, särskilt vid intag tillsammans med andra centralt verkande substanser som alkohol. Försiktighet ska därför iakttas om fordon och maskiner ska användas (se avsnitt Varningar och försiktighet).

    Biverkningar

    Förekomst av biverkningar beror på patientens toleransnivå, vilken är högre hos missbrukare än hos allmänheten.

    Följande frekvenser används för att definiera biverkningar: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000) mycket sällsynta (<1/10 000), eller ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

    Organklass

    Vanliga
    (≥1/100, <1/10)

    Sällsynta
    (≥1/10 000, <1/1000)

    Immunsystemet

    Angioödem, anafylaktisk chock.

    Psykiska störningar

    Hallucinationer

    Centrala och perifera nervsystemet

    Huvudvärk, fall av svimning, yrsel.

    Blodkärl

    Ortostatisk hypotoni

    Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

    Andningsdepression*, bronkialspasm.

    Magtarmkanalen

    Förstoppning, illamående, kräkning.

    Lever och gallvägar

    Levernekros, hepatit**.

    Njurar och urinvägar

    Urinretention.

    Allmänna symtom och/eller symtom vid administrerings-stället

    Sömnlöshet, dåsighet, asteni, svettning.

    *Se avsnitt Varningar och försiktighet och Interaktioner.

    ** Se avsnitt Varningar och försiktighet.

    Hos patienter med hög grad av beroende kan buprenorfin inledningsvis ge antagonistiska effekter liknande effekter av naloxon.

    Vid intravenöst missbruk har lokala reaktioner, ibland septiska, samt potentiellt allvarlig akut hepatit rapporterats (se avsnitt Varningar och försiktighet).

    Spontant missfall har rapporterats för buprenorfin. Det är inte möjligt att fastställa ett orsakssamband, då fallen i regel omfattar andra läkemedel eller riskfaktorer för spontant missfall (se avsnitt Graviditet).

    Ett neonatalt abstinenssyndrom har rapporterats bland nyfödda, vars mödrar erhållit buprenorfin under graviditeten. Syndromet kan vara mildare och mer långvarigt än motsvarande syndrom från kortverkande μ-opioidagonister. Syndromets natur kan variera beroende på moderns missbruksproblem (se avsnitt Graviditet).

    Överdosering

    Buprenorfin förefaller ha en bred säkerhetsmariginal på grund av dess partiella opioidagonist-egenskaper.

    I händelse av oavsiktlig överdosering ska patientens kardiella och respiratoriska status övervakas noggrant och lämplig understödjande behandling sättas in. Det symtom som främst kräver behandling är andningsdepression, vilket kan leda till andningsstillestånd och död.

    Om patienten kräks måste åtgärder vidtas för att undvika aspiration av uppkastningen.

    Behandling: Symtomatisk behandling av andningsdepression och allmänna intensivvårdsåtgärder ska sättas in.

    Öppna luftvägar och andningshjälp eller ventilationskontroll måste säkerställas.

    Patienten ska förflyttas till en avdelning med fullständiga resurser för återupplivning.

    Användning av en opioidantagonist (t.ex. naloxon) rekommenderas trots den måttliga effekt den kan ha för att häva andningssymtomen orsakade av buprenorfin, eftersom buprenorfin binds starkt till receptorn för morfin.

    Rekommenderad dosering av naloxon i dessa fall är 2-8 mg, vilken upprepas i lämpliga intervall.

    Om en opioidantagonist används (t.ex. naloxon) ska den långa verkningstiden för buprenorfin tas i beaktande.

    Farmakodynamik

    Buprenorfin är en partiell opioidagonist/antagonist som binds vid μ- och κ-receptorer i hjärnan. Den långsamma reversibla kopplingen till μ-receptorer anses vara förklaringen till det reducerade drogbehovet hos den missbrukande personen.

    Buprenorfin har ett brett terapeutiskt index på grund av dess partiella agonistiska/antagonistiska effekt, vilket begränsar den suppressiva effekten till särskilt hjärt- och lungfunktionen.

    Farmakokinetik

    Absorption

    Vid peroralt intag genomgår buprenorfin en avsevärd första passage metabolism med N-dealkylering och glukuronkonjugering i tunntarmen. Peroral användning av detta läkemedel är därför olämplig.

    Maximala plasmakoncentrationsvärden uppnås 90 minuter efter sublingual administrering och det maximala dos-koncentrationsförhållandet är linjärt mellan 2 mg och 16 mg.

    Distribution

    Absorptionen av buprenorfin följs av en snabb distributionsfas och en halveringstid på 2 till 5 timmar.

    Biotransformering

    Buprenorfin metaboliseras genom 14-N-dealkylering och glukuronkonjugering av modermolekylen och den dealkylerade metaboliten.

    N-dealkylbuprenorfin är en μ-agonist med egen aktivitet. Norbuprenorfin bidrar till den totala farmakologiska effekten men det är oklart i vilken utsträckning.

    Eliminering

    Elimineringen av buprenorfin är bi- eller triexponentiell, med en lång terminal elimineringsfas på 32 timmar, delvis beroende på reabsorption av buprenorfin efter intestinal hydrolys av det konjugerade derivatet och delvis beroende på molekylens höggradigt lipofila egenskaper.

    Buprenorfin elimineras huvudsakligen i feces genom gallvägsutsöndring av de glukuronkonjugerade metaboliterna (70 %) medan resten (30 %) elimineras via urinen.

    Prekliniska uppgifter

    Den potentiella risken för människa är okänd. Prekliniska data visade inte några särskilda risker för människa baserat på konventionella studier av upprepad-dos-toxicitet, gentoxicitet och karcinogenicitet. Studier i råttor och kaniner har visat fostertoxicitet inklusive postimplantations förlust. Dessutom resulterade maternell, peroral administrering i höga doser under dräktighet och laktation i en måttlig fördröjning i utveckling av vissa neurologiska funktioner (”surface righting reflex” och reaktion vid oväntade yttre stimuli) hos neonatala råttor.

    Innehåll

    Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

    0,4 mg sublinguala resoribletter:

    Varje resoriblett innehåller buprenorfinhydroklorid motsvarande 0,4 mg buprenorfin.

    2 mg sublinguala resoribletter:

    Varje resoriblett innehåller buprenorfinhydroklorid motsvarande 2 mg buprenorfin.

    8 mg sublinguala resoribletter:

    Varje resoriblett innehåller buprenorfinhydroklorid motsvarande 8 mg buprenorfin.

    Hjälpämnen med känd effekt:

    0,4 mg sublinguala resoribletter: Laktos 19 mg.

    2 mg sublinguala resoribletter: Laktos 48 mg.

    8 mg sublinguala resoribletter: Laktos 191 mg.

    Förteckning över hjälpämnen

    Laktosmonohydrat

    Mannitol (E421)

    Majsstärkelse

    Vattenfri citronsyra (E330)

    Natriumcitrat (E331)

    Povidon (E1201)

    Magnesiumstearat (E470b)

    Talk (E553b) (endast i 0,4 mg sublinguala resoribletter)

    Kolloidal vattenfri kiseldioxid (endast i 0,4 mg sublinguala resoribletter)

    Blandbarhet

    Ej relevant.

    Hantering, hållbarhet och förvaring

    Hållbarhet

    3 år

    Särskilda förvaringsanvisningar

    Inga särskilda förvaringsanvisningar.

    Särskilda anvisningar för destruktion

    Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

    Egenskaper hos läkemedelsformen

    0,4 mg sublinguala resoribletter: Runda, bikonvexa, vita tabletter

    2 mg sublinguala resoribletter: Ovala, bikonvexa, vita tabletter med ”2” präglat på en sida.

    8 mg sublinguala resoribletter: Ovala, bikonvexa, vita tabletter med ”8” präglat på en sida.

    Förpackningsinformation

    Buprenorphine Bluefish
    Resoriblett, sublingual 0,4 mg Runda, bikonvexa, vita tabletter

    Resoriblett, sublingual 2 mg Ovala, bikonvexa, vita tabletter med ”2” präglat på en sida
    7 tablett(er) blister, 86:69, F
    Resoriblett, sublingual 8 mg Ovala, bikonvexa, vita tabletter med ”8” präglat på en sida
    7 tablett(er) blister, tillhandahålls för närvarande ej
    28 tablett(er) blister, tillhandahålls för närvarande ej

    Liknande preparat inom:

    Buprenorfin