Pantoprazol Actavis

Teva

Pulver till injektionsvätska, lösning 40 mg (Vit eller nästan vit, enhetlig porös kaka)

Protonpumpshämmare

Aktiv substans: Pantoprazol
ATC-kod: A02BC02
Förmån: Ingen förpackning har förmån
Recept: Receptbelagt
Försäkring: Läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen

Genvägar till rubriker:

Information

Texten är baserad på produktresumé: 2017-05-12.

Indikationer

- Refluxesofagit

- Ventrikelsår och duodenalsår

- Zollinger-Ellisons syndrom och andra tillstånd med patologisk hög syrasekretion.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen, substituerade bensimidazolföreningar eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

Dosering

Detta läkemedel ska administreras av vårdpersonal under lämplig medicinsk övervakning.

Intravenös administrering av pantoprazol rekommenderas endast om oral administrering inte är lämplig. Det finns data tillgängliga för intravenös användning i upp till 7 dagar. Så snart oral behandling är möjlig ska intravenös behandling med pantoprazol sättas ut och ersättas med 40 mg pantoprazol oralt.

Dosering

Ventrikelsår, duodenalsår och refluxesofagit

Rekommenderad intravenös dos är en injektionsflaska pantoprazol (40 mg) per dag.

Zollinger-Ellisons syndrom och andra tillstånd med patologisk hög syrasekretion

För långtidsbehandling av Zollinger-Ellisons syndrom och andra tillstånd med patologisk hög syrasekretion ska patienter starta behandlingen med en daglig dos av 80 mg pantoprazol intravenöst. Därefter kan dosen titreras upp eller ner efter behov i enlighet med resultaten från mätningar av magsyrautsöndringen. Vid doser över 80 mg per dag ska dosen delas och ges två gånger dagligen. En tillfällig dosökning till över 160 mg pantoprazol är möjlig men ska inte administreras längre än vad som krävs för att uppnå tillräcklig syrakontroll.

Vid tillfällen då snabb syrakontroll krävs, är för de flesta patienter en startdos på 2 x 80 mg pantoprazol iv tillräcklig för att uppnå en sänkning av syrautsöndringen till de uppsatta målnivåerna (<10 mEq/h) inom en timme.

Särskilda patientgrupper

Pediatrisk population

Erfarenheten från användning på barn är begränsad. Pantoprazol intravenöst ska därför inte ges till barn under 18 års ålder förrän ytterligare data finns tillgängliga.

Patienter med nedsatt leverfunktion

En daglig dos på 20 mg pantoprazol (halv injektionsflaska med 40 mg pantoprazol) ska inte överskridas hos patienter med svårt nedsatt leverfunktion (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Patienter med nedsatt njurfunktion

Dosjusteringar är inte nödvändiga för patienter med nedsatt njurfunktion.

Äldre

Dosjusteringar är inte nödvändiga för äldre patienter.

Administreringssätt

En lösning färdig för användning bereds i 10 ml natriumkloridlösning 9 mg/ml (0,9 %) för injektion.

För beredningsinstruktioner se avsnitt Hantering, hållbarhet och förvaring. Den beredda lösningen kan administreras direkt eller efter blandning med 100 ml 9 mg/ml (0,9 %) natriumkloridlösning för injektion eller 50 mg/ml glukoslösning för injektion (5 %).

Efter beredningen måste lösningen användas inom 12 timmar (se avsnitt Hantering, hållbarhet och förvaring).

Läkemedlet ska administreras intravenöst under 2 till 15 minuter.

Varningar och försiktighet

I händelse av varningssymtom

Om det förekommer varningssymtom (t ex betydande oavsiktlig viktnedgång, återkommande kräkningar, sväljsvårigheter, blodkräkningar, anemi eller blodfärgad avföring) och då magsår misstänks eller föreligger ska maligna tumörsjukdomar uteslutas, eftersom behandling med pantoprazol kan lindra symtomen och försena diagnosen.

Ytterligare undersökningar ska övervägas om symtomen kvarstår trots lämplig behandling.

Nedsatt leverfunktion

Patienter med svårt nedsatt leverfunktion ska övervakas under behandlingen. Om levervärdena stiger ska behandlingen sättas ut (se även avsnitt Dosering).

Samadministrering med atazanavir

Samadministrering av atazanavir och protonpumpshämmare rekommenderas inte (se avsnitt Interaktioner). Om kombinationen av atazanavir och en protonpumpshämmare anses helt nödvändig, rekommenderas noggrann klinisk övervakning (t ex virusbelastning) tillsammans med en ökning av dosen atazanavir till 400 mg med 100 mg ritonavir. Pantoprazoldosen ska inte överstiga 20 mg per dag.

Gastrointestinala infektioner orsakade av bakterier

Pantoprazol, liksom alla protonpumpshämmare (PPI), kan förväntas öka den normala bakteriefloran i övre mag-tarmkanalen. Behandling med pantoprazol kan leda till en något ökad risk för gastrointestinala infektioner orsakade av bakterier (t ex Salmonella, Campylobacter och C. difficile).

Subakut kutan lupus erythematosus (SCLE)

Protonpumpshämmare är förknippade med mycket sällsynta fall av SCLE. Om lesioner uppstår, särskilt på solexponerade hudområden, och om dessa åtföljs av artralgi, ska patienten söka vård snarast och läkaren ska överväga att sätta ut pantoprazol. SCLE efter föregående behandling med en protonpumpshämmare kan öka risken för SCLE med andra protonpumpshämmare.

Interferens med laboratorietester

Ökad kromogranin A (CgA)-nivå kan störa undersökningar för neuroendokrina tumörer. För att undvika denna störning ska behandling med Pantoprazol Actavis avbrytas minst fem dagar före CgA-mätningar (se avsnitt Farmakodynamik). Om nivåerna av CgA och gastrin inte har återgått till referensintervallet efter den första mätningen ska mätningarna upprepas 14 dagar efter att behandlingen med protonpumpshämmare avbröts.

Natrium

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dos, dvs. det är näst intill ”natriumfritt”.

Interaktioner

Effekten av pantoprazol på andra läkemedels absorption

På grund av omfattande och långvarig hämning av magsyrautsöndringen kan pantoprazol reducera absorptionen av läkemedel vars biotillgänglighet är beroende av pH i magen, t ex vissa azolbaserade svampmedel, såsom ketokonazol, itrakonazol, posakonazol och andra läkemedel såsom erlotinib.

HIV-läkemedel (atazanavir)

Samtidig administrering av atazanavir eller andra HIV-läkemedel vars absorption är pH-beroende med protonpumpshämmare kan leda till en betydande minskning av dessa HIV-läkemedels biotillgänglighet och skulle därför kunna påverka deras effekt. Samadministrering av protonpumpshämmare med atazanavir rekommenderas därför inte (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Antikoagulantia av kumarintyp (fenprokumon eller warfarin)

Även om ingen interaktion har observerats vid samtidig administrering med fenprokumon eller warfarin i kliniska farmakokinetiska studier, har vid samtidig administrering ett fåtal enskilda fall av förändrade INR-värden rapporterats från perioden efter marknadsintroduktionen. Patienter som behandlas med antikoagulantia av kumarintyp (t ex fenprokumon eller warfarin) bör därför övervakas med avseende på protrombintid/INR efter inledningen, avslutningen eller under oregelbunden användning av pantoprazol.

Metotrexat

Samtidig användning av hög dos metotrexat (t ex 300 mg) och protonpumpshämmare har rapporterats öka metotrexatnivåerna hos vissa patienter. Därför kan tillfälligt utsättande av pantoprazol behöva övervägas när höga metotrexatdoser används, exempelvis vid behandling av cancer och psoriasis.

Andra interaktionsstudier

Pantoprazol metaboliseras i hög grad i levern via cytokrom P450-enzymsystemet. Metaboliseringen sker huvudsakligen via demetylering medelst CYP2C19. Andra metaboliseringsvägar inkluderar oxidation medelst CYP3A4. Interaktionsstudier med läkemedel som också metaboliseras via dessa reaktionsvägar, såsom karbamazepin, diazepam, glibenklamid, nifedipin och ett p-piller innehållande levonorgestrel och etinylöstradiol, påvisade inte några kliniskt signifikanta interaktioner.

Resultat från en lång rad interaktionsstudier visar att pantoprazol inte påverkar metabolismen av aktiva substanser som metaboliseras av CYP1A2 (såsom koffein, teofyllin), CYP2C9 (såsom piroxikam, diklofenak, naproxen), CYP2D6 (såsom metoprolol), CYP2E1 (såsom etanol) eller påverkar p-glykoproteinrelaterad absorption (av digoxin).

Det förekom inte några interaktioner vid samtidig administrering av syrabindande medel.

Det har utförts interaktionsstudier där pantoprazol administreras samtidigt med olika antibiotikum (klaritromycin, metronidazol, amoxicillin). Inga kliniskt relevanta interaktioner påvisades i dessa studier.

Graviditet

Kategori B:3

Det finns inte tillräckliga data från användning av pantoprazol i gravida kvinnor. Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska uppgifter). Den potentiella risken för människor är okänd. Pantoprazol ska användas under graviditet endast då det är absolut nödvändigt.

Amning

Grupp IVb

Djurstudier har visat att pantoprazol utsöndras i bröstmjölk. Det finns rapporter om utsöndring i bröstmjölk hos människa. I varje enskilt fall måste det beslutas om amningen kan fortsättas eller ska avbrytas eller om behandlingen med pantoprazol ska fortgå eller sättas ut, där nyttan av amning för barnet vägs mot nyttan av pantoprazol­behandlingen för modern.

Trafik

Biverkningar som yrsel och synstörningar kan förekomma (se avsnitt Biverkningar). Patienter som drabbas av detta ska inte framföra fordon eller använda maskiner.

Biverkningar

Ungefär 5 % av patienterna kan förväntas drabbas av biverkningar (ADR). De vanligast rapporterade ADR är diarré och huvudvärk som båda förekommer hos ungefär 1 % av patienterna.

Tabellen nedan anger biverkningarna som rapporterats med pantoprazol ordnade under följande frekvensklassificering: mycket vanliga (≥ 1/10); vanliga (≥ 1/100 till < 1/10); mindre vanliga (≥ 1/1 000 till < 1/100); sällsynta (≥ 1/10 000 till < 1/1 000); mycket sällsynta (< 1/10 000); ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data). För de biverkningar som rapporterats från tiden efter marknadsintroduktionen är det inte alltid möjligt att ange en biverkningsfrekvens och de anges därför ha "ingen känd frekvens".

Inom varje frekvensområde anges biverkningarna efter fallande allvarlighetsgrad.

Tabell 1. Allvarliga biverkningar med pantoprazol under kliniska prövningar och hittillsvarande marknadsföring

Frekvens

System/organklass

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Mycket sällsynta

Ingen känd frekvens

Blodet och lymfsystemet

Agranulocytos

Trombo-cytopeni, leukopeni, pancytopeni

Immunsystemet

Överkänslighet (inkl. anafylaktiska reaktioner och allergisk chock)

Metabolism och nutrition

Hyperlipidemi och förhöjda fettnivåer (triglycerider, kolesterol), vikt-förändringar

Hyponatremi, hypo-magnesemi, hypokalcemi förenat med hypo-magnesemi, hypokalemi

Psykiska

störningar

Sömnstörningar

Depression (samt alla försämringar av detta tillstånd)

Desorientering (samt alla försämringar av detta tillstånd)

Hallucination, förvirring (i synnerhet hos pre-disponerade patienter, såväl som förvärrade symtom i de fall tillståndet redan föreligger)

Centrala och perifera nervsystemet

Huvudvärk,

yrsel

Smakförändringar

Parestesi

Ögon

Synstörningar/dimsyn

Magtarmkanalen

Funduskörtelpolyper (godartade)

Diarré,

illa­mående/

kräkningar, uppkördhet och gasbildning,

förstoppning,

muntorrhet,

smärtor och obehag i buken

Lever och gallvägar

Förhöjda leverenzymer (transaminaser, γ-GT)

Förhöjt bilirubin

Hepatocellulär skada, ikterus, leversvikt

Hud och subkutan vävnad

Utslag/exantem/

eruption, klåda

Urtikaria, angioödem

Stevens-Johnsons syndrom,

Lyells syndrom,

erythema multiforme,

ljus-känslighet,

Subakut kutan lupus erythematosus (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Muskulo­skeletala systemet och bindväv

Artralgi, myalgi

Muskel-spasmer på grund av elektrolyt-rubbningar

Njurar och urinvägar

Interstitiell nefrit (med möjlig utveckling till njursvikt)

Reproduktions-organ och bröstkörtel

Gynekomasti

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Tromboflebit vid injektions­stället

Asteni, trötthet och sjukdoms-känsla

Förhöjd kropps-temperatur,

perifert ödem

Överdosering

Det finns inga kända symtom på överdosering hos människor.

Systemisk exponering på upp till 240 mg administrerat intravenöst under 2 minuter tolererades väl. Eftersom pantoprazol i hög grad är proteinbundet är det svårt att dialysera.

I händelse av en överdos med kliniska tecken på förgiftning kan, förutom symtomatisk och understödjande behandling, inga särskilda behandlingsrekommendationer ges.

Farmakodynamik

Verkningsmekanism

Pantoprazol är en substituerad bensimidazol som hämmar utsöndringen av saltsyra i magen genom en specifik blockad av parietalcellernas protonpumpar.

Pantoprazol omvandlas till sin aktiva form i den sura miljön i parietalcellerna, där den hämmar H+/K+-ATPas- enzymet, d v s det sista steget i saltsyraproduktionen i magen. Hämningen är dosberoende och påverkar både den basala och den stimulerade syrautsöndringen. De flesta patienter är symtomfria inom 2 veckor. Liksom andra protonpumpshämmare och H2-receptorhämmare sänker behandling med pantoprazol surhetsgraden i magsäcken, vilket i sin tur leder till en ökning av gastrin som är proportionell mot minskningen i surhetsgraden. Gastrinökningen är reversibel. Eftersom pantoprazol binds till enzymet nedströms om cellreceptorn, kan det hämma saltsyrautsöndringen oberoende av andra substansers stimulering av receptorn (acetylkolin, histamin, gastrin). Effekten är densamma oavsett om produkten ges oralt eller intravenöst.

Farmakodynamisk effekt

Fastevärden för gastrin ökar vid pantoprazolbehandling. Vid korttidsanvändning överskrider de i de flesta fall inte de övre gränsvärdena för vad som är normalt. Under långtidsbehandling fördubblas gastrinnivåerna i de flesta fall. Endast i mycket sällsynta fall är ökningen mycket stor. Som en följd av detta observeras en lindrig till måttlig ökning i antalet specifika endokrina celler (ECL) i magen hos ett fåtal långtidsbehandlade patienter (okomplicerad till adenomatoid hyperplasi). Men enligt de studier som hittills utförts har inte den bildning av karcinoida prekursorer (atypisk hyperplasi) eller gastriska karcinoider som observeras vid djurstudier (se avsnitt Prekliniska uppgifter) observerats hos människa.

Det kan inte uteslutas att långtidsbehandling med pantoprazol under mer än ett år kan påverka endokrina sköldkörtelparametrar i enlighet med de djurstudier som utförts.

Under behandling med sekretionshämmande läkemedel ökar gastrin i serum som svar på den minskade syrasekretionen. Dessutom ökar CgA på grund av en sänkt gastrisk surhetsgrad. Den ökade CgA-nivån kan störa undersökningar för neuroendokrina tumörer.

Tillgängliga publicerade data tyder på att behandling med protonpumpshämmare ska avbrytas mellan 5 dagar och 2 veckor före CgA-mätningar. Detta gör det möjligt för CgA-nivåerna, som kan vara falskt förhöjda efter PPI-behandling, att återgå till referensintervallet.

Farmakokinetik

Generell farmakokinetik

Farmakokinetiken är densamma efter en engångsdos som vid upprepad administrering. I dosintervallet 10 till 80 mg är pantoprazols plasmakinetik linjär efter både oral och intravenös administrering.

Distribution

Pantoprazols proteinbindningsgrad i plasma är omkring 98 %. Distributionsvolymen är cirka 0,15 l/kg.

Metabolism

Substansen metaboliseras nästan uteslutande i levern. Metaboliseringen sker huvudsakligen via demetylering medelst CYP2C19 med efterföljande sulfatkonjugation. Andra metaboliseringsvägar inkluderar oxidation medelst CYP3A4.

Eliminering

Den terminala halveringstiden är omkring 1 timme och clearance är omkring 0,1 l/h/kg. Det har förekommit ett fåtal fall med fördröjd elimination. Eftersom pantoprazol binder specifikt parietalcellernas protonpumpar korrelerar inte halveringstiden i eliminationsfasen med den mycket längre verkningstiden (hämning av syrautsöndring).

Huvuddelen av pantoprazols metaboliter utsöndras via njuren (omkring 80 %) och resten via feces. Huvudmetaboliten i både serum och urin är desmetylpantoprazol konjugerat med sulfat. Huvudmetabolitens halveringstid (omkring 1,5 timme) är inte mycket längre än pantoprazols.

Egenskaper i särskilda patientgrupper

Ungefär 3 % av den europeiska befolkningen saknar ett funktionellt CYP2C19-enzym och kallas därför ”långsamma metaboliserare”. Hos dessa individer katalyseras troligen metabolismen av pantoprazol till största delen av CYP3A4. Efter en engångsdos av 40 mg pantoprazol var plasma-AUC i genomsnitt 6 gånger högre hos långsamma metaboliserare än hos individer som har ett funktionellt CYP2C19-enzym (”extensiva metaboliserare”). De genomsnittliga topplasmakoncentrationerna ökade med omkring 60 %. Dessa fynd har ingen betydelse för doseringen av pantoprazol.

Dosreduktion är inte rekommenderad då pantoprazol ges till patienter med nedsatt njurfunktion (inklusive dialyspatienter). Liksom hos friska personer är pantoprazols halveringstid kort. Endast mycket små mängder pantoprazol dialyseras. Även om huvudmetaboliten har en måttligt fördröjd halveringstid (2-3 timmar) är utsöndringen ändå snabb och någon ackumulering sker därför inte.

Hos patienter med levercirros (klass A och B enligt Child) ökar halveringstiden till mellan 7 och 9 timmar och AUC-värdena ökar med en faktor på 5 till 7. Trots detta ökar den maximala serumkoncentrationen endast med en faktor på 1,5 jämfört med hos friska personer.

En lätt ökning av AUC och Cmax ses hos äldre försökspersoner jämfört med yngre, men även detta saknar klinisk relevans.

Pediatrisk population

Efter administrering av intravenösa engångsdoser på 0,8 eller 1,6 mg/kg pantoprazol till barn mellan 2 och 16 år observerades inget signifikant samband mellan pantoprazolclearance och ålder eller vikt. AUC och distributionsvolym överensstämde med data från vuxna.

Prekliniska uppgifter

Gängse prekliniska studier avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet och gentoxicitet visade inte några särskilda risker för människa.

I den tvååriga karcinogenicitetsstudien på råttor observerades neuroendokrina neoplasier. Dessutom observerades skivepitelcellspapillom i övre magsäcken hos råtta. Mekanismen där substituerade bensimidazoler ger upphov till gastriska karcinoider har undersökts noga och man har kommit fram till att det är en sekundär reaktion till de massivt förhöjda gastrinnivåerna i serum som uppträder hos råttor under kronisk högdosbehandling. I de tvååriga studierna i gnagare observerades ett ökat antal levertumörer i råttor och möss (honor). Detta anses bero på pantoprazols höga grad av levermetabolism.

En liten ökning av neoplastiska förändringar observerades i sköldkörteln i den grupp råttor som fick den högsta dosen (200 mg/kg). Förekomsten av dessa neoplasier är associerad med pantoprazolinducerade förändringar i tyroxin­nedbrytningen i levern hos råttor. Eftersom den terapeutiska dosen hos människor är låg förväntas inga skadliga sköldkörteleffekter.

I reproduktionsstudier på djur observerades tecken på fostertoxicitet vid doser över 5 mg/kg. Inga belägg för försämrad fertilitet eller teratogenicitet har påvisats i olika undersökningar.

Placentapassage har undersökts hos råttor och visats öka med dräktighetens framskridande. Koncentrationen av pantoprazol i fostret ökar därför kort före födseln.

Innehåll

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

Varje injektionsflaska innehåller 40 mg pantoprazol (i form av natriumseskvihydrat).

Hjälpämnen med känd effekt:

Varje injektionsflaska innehåller 5,0 mg natriumcitratdihydrat och natriumhydroxid q.s.

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per injektionsflaska, dvs. det är näst intill ”natriumfritt”.

Förteckning över hjälpämnen

Mannitol

Natriumcitratdihydrat

Natriumhydroxid (för pH-justering)

Blandbarhet

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel, förutom de som nämns under avsnitt Hantering, hållbarhet och förvaring.

Miljöpåverkan

Pantoprazol

Miljörisk: Användning av pantoprazol har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan.

Nedbrytning: Pantoprazol är potentiellt persistent.

Bioackumulering: Pantoprazol har låg potential att bioackumuleras.

Hantering, hållbarhet och förvaring

Hållbarhet

I oöppnad förpackning: 2 år

Efter rekonstituering, eller rekonstituering och spädning, har kemisk och fysisk stabilitet i lösningen påvisats för 12 timmar vid 25 ºC. Förvaras i skydd från kyla efter rekonstituering, eller rekonstituering och spädning av läkemedlet.

Ur ett mikrobiologiskt perspektiv ska produkten användas omedelbart. Om den inte används omedelbart är förvaringstiden och förvaringsförhållandena användarens ansvar.

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 25 °C. Förvara injektionsflaskan i ytterförpackningen. Ljuskänsligt.

Särskilda anvisningar för destruktion

En intravenös lösning färdig för användning bereds genom att injicera 10 ml natriumkloridlösning för injektion 9 mg/ml (0,9 %) i injektionsflaskan som innehåller det frystorkade pulvret. Den rekonstituerade lösningen ska vara klar och färglös. Denna lösning kan administreras direkt eller efter blandning med 100 ml natriumkloridlösning för injektion 9 mg/ml (0,9 %) eller 50 mg/ml (5 %) glukoslösning för injektion. För spädningen ska glas- eller plastkärl användas.

Pantoprazol Actavis 40 mg pulver för injektionsvätska ska inte beredas eller blandas med andra lösningsmedel än de som angivits.

För att undvika risk för utstansning av gummipartiklar när kanylen trycks genom gummiproppen, bör en kanyl med en utvändig diameter på mindre eller lika med 0,8 mm användas vid beredning av lösningen.

Detta läkemedel ska administreras intravenöst under 2–15 minuter.

Injektionsflaskans innehåll är endast avsett för engångsbruk. Alla eventuella produktrester i behållaren samt produkter som uppvisar synbara förändringar (t ex om den är grumlig eller innehåller utfällningar) måste kasseras i enlighet med lokala anvisningar.

Förpackningsinformation

Pantoprazol Actavis
Pulver till injektionsvätska, lösning 40 mg Vit eller nästan vit, enhetlig porös kaka
1 styck injektionsflaska (fri prissättning), EF

Liknande preparat inom:

Pantoprazol