Oxycodone Depot Teva

Teva

Depottablett 10 mg (brun-röd, bikonvex, avlång, med en brytskåra på båda sidorna)

Tillhandahålls ej

Narkotiskt analgetikum

Iakttag största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel.
Beroendeframkallande medel.
Aktiv substans: Oxikodon
ATC-kod: N02AA05
Förmån: Ingen förpackning har förmån
Recept: Receptbelagt - Särskild receptblankett krävs
Försäkring: Läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen

Genvägar till rubriker:

Information

Texten är baserad på produktresumé: 2015-04-09.

Indikationer

Svår smärta där endast opioider ger tillräcklig analgetisk effekt.

Kontraindikationer

  • Överkänslighet mot oxikodonhydroklorid eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll. Oxikodon får inte användas i någon situation där opioider är kontraindicerade.

  • Allvarlig andningsdepression med hypoxi och/eller hyperkapni.

  • Allvarlig kronisk obstruktiv lungsjukdom.

  • Cor pulmonale.

  • Svår bronkialastma.

  • Paralytisk ileus.

  • Akut buk, fördröjd ventrikeltömning.

  • Dosering

    Doseringen beror på smärtans intensitet och på patientens individuella svar på behandlingen. Följande riktlinjer för doseringen gäller:

    Vuxna och ungdomar äldre än 12 år

    Initialdosen för opioidnaiva patienter är vanligtvis 10 mg oxikodonhydroklorid administrerat med 12 timmars intervaller. För en del patienter är en initialdos om 5 mg lämplig för att minimera förekomsten av biverkningar.

    Patienter som redan tar opioider kan med hänsyn till sin erfarenhet av tidigare opioidbehandling påbörja behandlingen med högre doser.

    För doser som inte är praktiskt genomförbara med denna styrka kan andra styrkor användas.

    I kontrollerade kliniska prövningar har det observerats att 10–13 mg oxikodonhydroklorid motsvarar cirka 20 mg morfinsulfat, båda med beredningsformen depottabletter.

    Eftersom det finns individuella skillnader i känsligheten för olika opioider rekommenderas det att patienter startar försiktigt med Oxycodone Depot Teva depottabletter efter byte från andra opioider, med 50–75 procent av den beräknade oxikodondosen.

    En del patienter som tar Oxycodone Depot Teva depottabletter efter ett fastställt schema behöver snabbverkande smärtstillande medel som akutmedicin mot genombrottssmärta. Oxycodone Depot Teva depottabletter är inte avsedda för behandling av akut smärta och/eller genombrottssmärta. En dos akutmedicin ska motsvara en sjättedel av den ekvianalgetiska dygnsdosen av Oxycodone Depot Teva depottabletter. Om akutmedicinen används fler än två gånger dagligen tyder det på att dosen av Oxycodone Depot Teva depottabletter behöver höjas. Dosen bör inte höjas oftare än en gång varje eller varannan dag tills en stabil dos två gånger dagligen uppnås.

    Efter en dosökning från 10 mg till 20 mg var 12:e timme ska dosjusteringar göras i steg om ungefär en tredjedel av den dagliga dosen. Målet är en patientspecifik dos två gånger dagligen som ger adekvat smärtlindring med tolerabla biverkningar och så lite akutmedicin som möjligt så länge smärtbehandlingen behövs.

    För de flesta patienter är jämn distribution (samma dos morgon och kväll) enligt ett fastställt schema (var 12:e timme) lämplig. För en del patienter kan det vara fördelaktigt att fördela doserna ojämnt. I allmänhet bör den lägsta effektiva analgetiska dosen väljas. För behandling av icke-malign smärta är det vanligtvis tillräckligt med en daglig dos om 40 mg, men högre doser kan behövas. Patienter med cancerrelaterad smärta kan behöva doser om 80 till 120 mg som i individuella fall kan ökas till upp till 400 mg. Om ännu högre doser behövs ska dosen bestämmas individuellt och effekten vägas mot toleransen och risken för biverkningar.

    Administreringssätt
    Oral användning.

    Oxycodone Depot Teva depottabletter bör tas två gånger dagligen enligt ett fastställt schema och fastställd dosering.

    Depottabletterna kan tas tillsammans med eller oberoende av måltider med tillräcklig mängd vätska. Oxycodone Depot Teva depottabletter ska sväljas och får inte tuggas.

    Behandlingens längd
    Oxycodone Depot Teva depottabletter ska inte tas längre än nödvändigt. Om långtidsbehandling på grund av sjukdomens art och svårighetsgrad är nödvändig behövs noggrann och regelbunden övervakning för att avgöra om och i vilken utsträckning behandlingen ska fortsätta. Om opioidbehandling inte längre är motiverad kan det vara tillrådligt att trappa ner den dagliga dosen successivt för att förebygga utsättningssymtom.

    Avslutande av behandlingen

    När en patient inte längre behöver behandling med oxikodon kan det vara tillrådligt att trappa ner dosen gradvis för att förhindra utsättningssymtom.

    Pediatrisk population
    Oxycodone Depot Teva depottabletter rekommenderas inte till barn under 12 år.

    Äldre patienter
    Äldre patienter utan kliniska tecken på nedsatt lever- och/eller njurfunktion kräver vanligtvis inga dosjusteringar.

    Patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion

    Doseringsstarten bör följa ett konservativt tillvägagångssätt hos dessa patienter. Den rekommenderade startdosen för vuxna bör minskas med 50 % (till exempel en total daglig dos på 10 mg oralt till opioidnaiva patienter) och varje patient ska titreras till adekvat smärtkontroll enligt deras kliniska situation.

    Riskpatienter
    Riskpatienter, till exempel patienter med låg kroppsvikt eller långsam metabolism av läkemedel, ska initialt ges halva den rekommenderade dosen för vuxna om de är opioidnaiva. Därför kanske inte den lägsta rekommenderade dosen i produktresumén, dvs. 10 mg, är lämplig som startdos. Dostitrering ska utföras enligt den individuella kliniska situationen.

    Varningar och försiktighet

    Försiktighet bör iakttas hos

  • äldre eller försvagade patienter,

  • patienter med gravt nedsatt lung-, lever- eller njurfunktion,

  • myxödem, hypotyreoidism,

  • Addisons sjukdom (binjureinsufficiens),

  • toxisk psykos (t.ex. alkohol),

  • alkoholism, delirium tremens,

  • känt opioidberoende,

  • prostatahypertrofi,

  • pankreatit,

  • sjukdomar i gallvägarna, gallvägs- eller uretärkolik,

  • obstruktiv och inflammatorisk tarmsjukdom,

  • tillstånd med förhöjt hjärntryck, så som huvudskada

  • störningar i regleringen av cirkulationen,

  • hypotoni

  • hypovolemi

  • epilepsi eller benägenhet för krampanfall och hos

  • patienter som tar MAO-hämmare.

  • Kirurgiska ingrepp
    Som med alla opioidberedningar bör oxikodonprodukter användas med försiktighet efter bukkirurgi eftersom opioider är kända för att försämra tarmmotiliteten och ska inte användas förrän läkaren är försäkrad om att tarmfunktionen är normal. Oxycodone Depot Teva rekommenderas inte för preoperativ användning eller inom de första 12-24 timmarna postoperativt.

    Nedsatt leverfunktion
    Patienter med gravt nedsatt leverfunktion bör övervakas noga.

    Andnings- och hjärtdepression
    Andningsdepression är den mest väsentliga risken med opioider och uppträder med största sannolikt hos äldre eller försvagade patienter. Den andningsdepressiva effekten av oxikodon kan leda till ökade koldioxidhalter i blodet och därmed också i cerebrospinalvätskan. Opioider kan orsaka allvarliga blodtrycksfall hos predisponerade patienter.

    Tolerans och beroende
    Patienten kan utveckla tolerans mot läkemedlet vid kronisk användning och kräva successivt högre doser för att upprätthålla smärtkontroll. Långvarig användning av produkten kan leda till fysiskt beroende och utsättningssymtom kan uppträda om behandlingen avslutas abrupt. När en patient inte längre behöver behandling med oxikodon, kan det vara tillrådligt att trappa ner dosen gradvis för att förhindra utsättningssymtom. Utsättningssymtom kan inkludera gäspningar, mydriasis, ökat tårflöde, rinnsnuva, tremor, hyperhidros, ångest, agitation, konvulsioner och sömnlöshet.

    Hyperalgesi som inte svarar på ytterligare dosökning av oxikodon kan i mycket sällsynta fall förekomma, särskilt vid höga doser. En minskning av oxikodondosen eller byte till en alternativ opioid kan krävas.

    Oxycodone Depot Teva depottabletter har en primär beroendepotential. Oxikodon har en missbruksprofil som liknar den för andra starka opioidagonister. Oxikodon kan eftersökas och missbrukas av personer med latenta eller manifesta missbrukstillstånd. Det finns potential för utveckling av psykologiskt beroende (missbruk) till opioidanalgetika, inklusive oxikodon. När de används enligt föreskrifterna hos patienter med kronisk smärta är risken att utveckla fysiskt eller psykiskt beroende avsevärt lägre eller behöver bedömas separat. Data saknas för den verkliga förekomsten av psykiskt beroende hos patienter med kronisk smärta. Till patienter med anamnes på alkohol- och drogmissbruk måste läkemedlet ordineras med särskild försiktighet.

    Missbruk
    Vid missbruk genom parenteral venös injektion kan tablettens innehållsämnen (särskilt talk) leda till nekros i lokal vävnad, lunggranulom eller andra allvarliga, eventuellt dödliga händelser. För att undvika skada på tabletternas kontrollerade frisättningsegenskaper får depottabletterna inte tuggas eller krossas. Administrering av tuggade eller krossade tabletter leder till snabb frisättning och absorption av en potentiellt dödlig dos av oxikodon (se avsnitt Överdosering).

    Alkohol
    Samtidig användning av alkohol och Oxycodone Depot Teva depottabletter kan ge ökad risk för biverkningar av Oxycodone Depot Teva depottabletter; samtidig användning ska undvikas.

    Pediatrisk population
    Oxycodone Depot Teva depottabletter har inte studerats på barn under 12 år. Tabletternas säkerhet och effekt har inte fastställts och användning till barn under 12 år rekommenderas därför inte.

    Hjälpämnen
    Detta läkemedel innehåller sackaros. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: fruktosintolerans, glukosgalaktosmalabsorption eller sukras-isomaltasbrist.

    Interaktioner

    Det kan finnas en ökad CNS-dämpande effekt vid samtidig behandling med läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet, t.ex. andra opioider, sedativa, hypnotika, antidepressiva, fentiaziner, neuroleptika, anestetika, muskelavslappnande medel, antihistaminer, antiemetika.

    MAO-hämmare är kända för att interagera med narkotiska analgetika. MAO-hämmare orsakar CNS-excitation eller CNS-depression förknippad med hypertensiv eller hypotensiv kris (se avsnitt Varningar och försiktighet). Oxikodon bör användas med försiktighet till patienter som får MAO-hämmare eller som har fått MAO-hämmare under de senaste två veckorna (se avsnitt Varningar och försiktighet).

    Alkohol kan förstärka de farmakodynamiska effekterna av Oxycodone Teva och samtidig användning bör undvikas.

    Antikolinergika (t.ex. neuroleptika, antihistaminer, antiemetika, parkinsonläkemedel) kan öka de antikolinerga biverkningarna av oxikodon (så som förstoppning, muntorrhet och urineringssvårigheter).

    Oxikodon metaboliseras huvudsakligen av CYP3A4 med bidrag från CYP2D6. Aktiviteten i dessa metaboliseringsvägar kan inhiberas eller induceras av olika läkemedel eller kost som administreras samtidigt.

    CYP3A4-hämmare såsom makrolidantibiotika (t.ex. klaritromycin, erytromycin och telitromycin), azol-antimykotika (t.ex. ketokonazol, vorikonazol, itrakonazol och posakonazol), proteashämmare (t.ex. boceprevir, ritonavir, indinavir, nelfinavir och saquinavir), cimetidin och grapefruktjuice kan orsaka en minskad clearance av oxikodon som skulle kunna leda till en ökning av plasmakoncentrationen av oxikodon. Oxikodondosen kan därför behöva justeras med hänsyn till detta.

    Några specifika exempel ges nedan:

    • Itrakonazol, en potent CYP3A4-hämmare, som administrerades oralt med 200 mg under fem dagar, ökade AUC för oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC cirka 2,4 gånger högre (intervall 1,5 - 3,4).

    • Vorikonazol, en CYP3A4-hämmare, som administrerades med 200 mg två gånger dagligen under fyra dagar (400 mg gavs de två första doserna), ökade AUC för oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC cirka 3,6 gånger högre (intervall 2,7 - 5,6).

    • Telitromycin, en CYP3A4-hämmare, som administrerades oralt med 800 mg under fyra dagar, ökade AUC för oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC cirka 1,8 gånger högre (intervall 1,3 - 2,3).

    • Grapefruktjuice, en CYP3A4-hämmare, som administrerades med 200 ml tre gånger om dagen under fem dagar, ökade AUC för oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC cirka 1,7 gånger högre (intervall 1,1 - 2,1).

    CYP3A4-inducerare såsom rifampicin, karbamazepin, fenytoin och johannesört kan inducera metabolismen av oxikodon och orsaka en ökad clearance av oxikodon vilket kan orsaka en minskning av plasmakoncentrationerna av oxikodon. Dosen av oxikodon kan behöva justeras med hänsyn till detta.

    Några specifika exempel ges nedan:

    • Johannesört, en CYP3A4-inducerare, som administrerades med 300 mg tre gånger dagligen under femton dagar, minskade AUC för oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC cirka 50% lägre (intervall 37-57%).

    • Rifampicin, en CYP3A4-inducerare, som administrerades med 600 mg en gång dagligen under sju dagar, minskade AUC för oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC cirka 86% lägre.

    Läkemedel som hämmar CYP2D6-aktivitet, såsom paroxetin och kinidin, kan orsaka minskad clearance av oxikodon, vilket skulle kunna leda till en ökning av plasmakoncentrationerna av oxikodon.

    Effekten av andra relevanta isoenzymhämmare på oxikodons metabolism är inte känd. Hänsyn bör tas till potentiella interaktioner.

    Kliniskt relevanta förändringar i INR-värdet (International Normalized Ratio) i båda riktningarna har observerats hos individer som har använt kumarinantikoagulanter tillsammans med Oxycodone Depot Teva depottabletter.

    Studier saknas på effekten av oxikodon på CYP-katalyserad metabolism av andra läkemedel.

    Graviditet

    Kategori C

    Användning av detta läkemedel ska undvikas så långt som möjligt för patienter som är gravida.

    Det finns begränsad mängd data från användning av oxikodon i gravida kvinnor. Nyfödda barn till mödrar som fått opioider under de sista 3 till 4 veckorna före förlossningen ska övervakas för andningsdepression. Utsättningssymtom kan ses hos nyfödda till mödrar som behandlas med oxikodon.

    Amning

    Grupp III

    Användning av detta läkemedel ska undvikas så långt som möjligt för patienter som ammar.

    Oxikodon kan utsöndras i bröstmjölk och kan orsaka andningsdepression hos den nyfödda. Därför bör oxikodon inte användas under amning.

    Trafik

    Oxikodon kan försämra förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

    Vid stabil behandling är det inte nödvändigt med ett generellt förbud mot bilkörning. Den behandlande läkaren måste bedöma situationen individuellt.

    Biverkningar

    Oxikodon kan orsaka andningsdepression, mios, bronkospasm och spasmer i glatt muskulatur och kan dämpa hostreflexen.

    De vanligast rapporterade biverkningarna är illamående och förstoppning, som förekommer hos cirka 25-30% av patienterna.

    I likhet med andra opioider är andningsdepression den allvarligaste biverkningen.

    De biverkningar som anses åtminstone eventuellt relaterade till behandlingen anges nedan enligt organsystem och absolut frekvens. Frekvenserna definieras som:

    Mycket vanliga

    (≥1/10)

    Vanliga

    (≥1/100 och <1/10)

    Mindre vanliga

    (≥1/1 000 och <1/100)

    Sällsynta

    (≥1/10 000 och <1/1 000)

    Mycket sällsynta

    (<1/10 000)

    Ingen känd frekvens

    (kan inte beräknas från tillgängliga data)

    Infektioner och infestationer:

    Sällsynta:

    herpes simplex

    Blodet och lymfsystemet

    Sällsynta:

    lymfadenopati.

    Immunsystemet

    Mindre vanliga:

    överkänslighet

    Ingen känd frekvens:

    anafylaktiska reaktioner

    Endokrina systemet

    Mindre vanliga:

    inadekvat ADH-sekretion (SIADH).

    Metabolism och nutrition

    Vanliga:

    förlust av aptiten till anorexi.

    Mindre vanliga:

    dehydrering.

    Sällsynta:

    ökad aptit.

    Psykiska störningar

    Vanliga:

    olika psykiska störningar inklusive ändrad sinnestämning (t.ex. ångest, depression), ändrat aktivitetstillstånd (oftast suppression ibland med letargi, ibland ökning med nervositet och sömnlöshet) och ändrad kognitiv prestationsförmåga (abnorma tankar, förvirring).

    Mindre vanliga:

    ändrad perception så som depersonalisering, hallucinationer, minskad libido, agitation; affektlabilitet; euforisk sinnesstämning; narkotikaberoende (se avsnitt Varningar och försiktighet).

    Ingen känd frekvens:

    Aggression

    Centrala och perifera nervsystemet

    Mycket vanliga:

    sedering, som sträcker sig från somnolens till grumling av medvetandet, yrsel, huvudvärk.

    Vanliga:

    tremor.

    Mindre vanliga:

    både ökad och minskad muskeltonus, ofrivilliga muskelryckningar, krampanfall, speciellt hos patienter med epilepsi eller patienter med tendens till krampanfall, hypestesi, talrubbningar; synkope; parestesi, koordinationsstörningar, dysguesi; amnesi.

    Ingen känd frekvens:

    hyperalgesi

    Ögon

    Mindre vanliga:

    störd lakrimation, mios, synnedsättning.

    Öron och balansorgan

    Mindre vanliga:

    hyperakusi, vertigo

    Hjärtat

    Mindre vanliga:

    supraventrikulär takykardi, palpitationer (i samband med utsättningssyndrom).

    Blodkärl

    Mindre vanliga:

    vasodilatation

    Sällsynta:

    hypotoni, ortostatisk hypotoni

    Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

    Vanliga:

    dyspné, bronkospasm.

    Mindre vanliga:

    andningsdepression, ökad hosta, faryngit, rinit, röstförändringar.

    Magtarmkanalen

    Mycket vanliga:

    förstoppning, illamående, kräkningar.

    Vanliga:

    muntorrhet, störningar i magtarmkanalen så som buksmärtor, diarré, dyspepsi.

    Mindre vanliga:

    Munsår, gingivit, stomatit, flatulens, eruktation, dysfagi, ileus.

    Sällsynta:

    tandköttsblödning, tjärliknande avföring, missfärgade och skadade tänder.

    Ingen känd frekvens:

    karies

    Lever och gallvägar

    Mindre vanliga:

    förhöjda leverenzymer

    Ingen känd frekvens:

    kolestas, gallvägskolik

    Hud och subkutan vävnad

    Mycket vanliga:

    klåda.

    Vanliga:

    hudsymtom så som utslag, i sällsynta fall ökad ljuskänslighet, i enstaka fall exfolitaiv dermatit, hyperhidros

    Mindre vanliga

    torr hud.

    Sällsynta:

    urtikaria

    Muskuloskeletala systemet och bindväv

    Sällsynta:

    muskelspasmer

    Njurar och urinvägar

    Vanliga:

    ökat urineringsbehov.

    Mindre vanliga:

    urinretention

    Sällsynta:

    hematuri.

    Reproduktionsorgan och bröstkörtel

    Mindre vanliga:

    erektil dysfunktion.

    Ingen känd frekvens:

    amenorré.

    Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

    Vanliga:

    asteniska tillstånd.

    Mindre vanliga:

    frossa, smärta (t.ex. bröstsmärta), ödem, perifert ödem, migrän, utsättningssymtom, läkemedelstolerans, malaise, törst.

    Sällsynta:

    viktförändringar (ökning eller minskning); celluliter.

    Skador, förgiftningar och behandlingskomplikationer

    Mindre vanliga:

    olycksrelaterade skador

    Överdosering

    Symtom
    Mios, andningsdepression, somnolens, reducerad tonus i skelettmuskulaturen och blodtrycksfall. I svåra fall kan cirkulationskollaps, stupor, koma, bradykardi och icke-kardiogent lungödem förekomma. Missbruk av höga doser av starka opioider så som oxikodon kan leda till döden.

    Behandling
    Primär uppmärksamhet ska ges till att upprätta fria luftvägar och insättning av assisterad eller kontrollerad ventilering.

    I överdoseringsfall kan intravenös administrering av en opiatantagonist (t.ex. 0,4–2 mg naloxon intravenöst) vara befogad. Administrering av engångsdoser måste upprepas beroende på den kliniska situationen i intervall om 2 till 3 minuter. Intravenös infusion av 2 mg naloxon i 500 ml isoton natriumkloridlösning eller 5 % glukoslösning (motsvarande 0,004 mg naloxon/ml) kan ges. Infusionshastigheten bör justeras efter tidigare bolusinjektioner och patientens svar.

    Ventrikelsköljning kan övervägas. Aktivt kol (50 g för vuxna, 10–15 g för barn) kan, under förutsättning att luftvägarna kan hållas fria, övervägas om högst en timme har gått sedan en stor mängd har intagits. Det kan vara befogat att anta att sen administrering av aktivt kol kan vara fördelaktigt när det gäller preparat med fördröjd frisättning, men det finns emellertid inga bevis till stöd för detta.

    För att påskynda passagen kan det vara bra att ge ett lämpligt laxermedel (t.ex. en PEG-baserad lösning).

    Understödjande åtgärder (konstgjord andning, syretillförsel, administrering av vasopressorer och infusionsbehandling) ska vid behov vidtas vid behandling av en åtföljande cirkulationschock. Vid hjärtstillestånd eller hjärtarytmier kan hjärtmassage eller defibrillering vara indicerat. Vid behov, assisterad ventilation samt underhåll av vätske- och elektrolytbalans.

    Farmakodynamik

    Oxikodon visar en affinitet för kappa-, my- och delta-opioidreceptorer i hjärnan och ryggmärgen. Det påverkar dessa receptorer som en opioidagonist utan antagonistisk effekt. Den terapeutiska effekten är främst analgetisk och sedativ. Jämfört med oxikodon (antingen ensamt eller i kombination med andra substanser) som frisätts snabbt ger depottabletterna smärtlindring under en märkbart längre period utan ökad förekomst av biverkningar.

    Farmakokinetik

    Absorption
    Den relativa biotillgängligheten för Oxycodone Depot Teva depottabletter är jämförbar med biotillgängligheten för oxikodon som frisätts snabbt. Maximala plasmakoncentrationer uppnås efter cirka 4,5–7 timmar efter intag av depottabletterna jämfört med 1 till 1,5 timmar. Maximala plasmakoncentrationer och variationer i koncentrationerna av oxikodon är jämförbara för depottabletter och beredningsformer med snabb frisättning när de ges i samma dagliga dos i intervaller om 12 respektive 6 timmar.

    En fettrik måltid före intaget av tabletterna påverkar inte den maximala koncentrationen eller omfattningen av absorptionen av oxikodon.

    Tabletterna får inte krossas eller tuggas eftersom detta leder till att oxikodon frigörs snabbt på grund av att depotegenskaperna förstörs.

    Distribution
    Den absoluta biotillgängligheten för oxikodon är ungefär två tredjedelar i förhållande till parenteral administrering. Vid steady state är distributionsvolymen för oxikodon 2,6 l/kg, plasmaproteinbindningen 38–45 %, eliminationshalveringstiden 4 till 6 timmar och plasmaclearance 0,8 l/min. Eliminationshalveringstiden för oxikodon från depottabletter är 4–5 timmar och steady state uppnås i genomsnitt efter 1 dygn.

    Metabolism
    Oxikodon metaboliseras i tarmen och levern via cytokrom P450 till noroxikodon och oximorfon och till flera konjugerade glukuronider. In vitro -studier tyder på att terapeutiska doser av cimetidin sannolikt inte har någon relevant effekt på bildningen av noroxikodon. Hos människan reducerar kinidin produktionen av oximorfon medan de farmakodynamiska egenskaperna för oxikodon till stor del förblir opåverkade. Metaboliternas effekt på den allmänna farmakodynamiska effekten är irrelevant.

    Elimination
    Oxikodon och dess metaboliter utsöndras via urin och faeces. Oxikodon passerar placenta och påträffas i bröstmjölk.

    Linjäritet/icke-linjäritet
    Depottabletterna på 10 mg är bioekvivalenta på ett dosproportionellt sätt med avseende på mängden absorberad aktiv substans och jämförbara även med avseende på absorptionshastigheten.

    Prekliniska uppgifter

    Oxikodon hade ingen effekt på fertilitet och tidig embryonalutveckling hos manliga och kvinnliga råttor vid doser på upp till 8 mg/kg kroppsvikt och orsakade inte missbildningar hos råttor vid doser på upp till 8 mg/kg och hos kaniner vid doser på 125 mg/kg kroppsvikt.

    Hos kaniner, när enskilda foster användes för statistisk utvärdering, observerades dock en dosrelaterad ökning av variationer i utvecklingen (ökad frekvens av 27 presacrala kotor, extra revbenspar). När dessa parametrar utvärderades statistiskt med hjälp av kullar, var det endast förekomsten av 27 presacrala kotor som ökat och endast i gruppen som fått 125 mg/kg, en dosnivå som ledde till allvarliga farmakotoxiska effekter på de dräktiga djuren. I en studie av pre- och postnatal utveckling på råtta var kroppsvikten i generation F1 lägre vid 6 mg/kg/dag jämfört med kroppsvikten i kontrollgruppen vid doser som minskade moderns vikt och födointag (NOAEL 2 mg/kg kroppsvikt). Det fanns inga effekter på fysiska, reflexologiska eller sensoriska utvecklingsparametrar och inte heller på beteende och reproduktivitet.

    Långtidsstudier angående karcinogenicitet har inte utförts.

    Oxikodon visar en klastogen potential i in vitro-studier. Inga liknande effekter har dock observerats in vivo, även vid toxiska doser.

    Innehåll

    10 mg oxikodonhydroklorid motsvarande 8,96 mg oxikodon. Tablettkärna: Sockersfärer (sackaros, högst 28 mg, majsstärkelse), hypromellos, makrogol 6000, talk, etylcellulosa, hydroxipropylcellulosa, propylenglykol, magnesiumstearat, mikrokristallin cellulosa, pulveriserad cellulosa, kolloidal vattenfri kiseldioxid. Dragering: Hypromellos, talk, makrogol 6000, titandioxid (E 171), brun järnoxid (E 172), röd järnoxid (E 172).

    Miljöpåverkan

    Oxikodon

    Miljörisk: Risk för miljöpåverkan av oxikodon kan inte uteslutas då ekotoxikologiska data saknas.

    Nedbrytning: Det kan inte uteslutas att oxikodon är persistent, då data saknas.

    Bioackumulering: Det kan inte uteslutas att oxikodon kan bioackumuleras, då data saknas.

    Hantering, hållbarhet och förvaring

    10 mg: 2 år

    Förvaras ej över 30 ºC.

    Egenskaper hos läkemedelsformen

    Depottabletten kan delas i lika stora delar.

    Förpackningsinformation

    Oxycodone Depot Teva
    Depottablett 10 mg (brun-röd, bikonvex, avlång, med en brytskåra på båda sidorna)
    14 tablett(er) blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
    28 tablett(er) blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
    98 tablett(er) blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
    250 tablett(er) burk (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej

    Liknande preparat inom:

    Oxikodon