Texten är baserad på produktresumé: 2014-11-17.

Ipratropiumbromid är indicerat för behandling av reversibel bronkospasm i samband med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Ipratropiumbromid är indicerat för behandling av reversibel luftvägsobstruktion vid astma, vid samtidig användning av beta₂-agonister för inhalation.

Ipratropiumbromid är avsett för vuxna, ungdomar och barn i åldrarna 0-12 år.

Överkänslighet mot den aktiva substansen, mot atropin och atropinderivat, eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

Användning för inhalation via nebulisator.

Dosering

Ipraxa 250–500 mikrogram ska användas om den optimala dosen motsvarar hela innehållet i en 1 ml:s eller 2 ml:s ampull.

Doseringen ska anpassas till patientens individuella behov. Till barn 12 år gamla och yngre bör endast Ipraxa 1 ml användas. Följande doser rekommenderas:

Vuxna (inklusive äldre) och ungdomar:

250–500 mikrogram (dvs 1 ampull med 250 mikrogram i 1 ml eller 1 ampull med 500 mikrogram i 2 ml) 3-4 gånger dagligen.

För behandling av akut bronkospasm, 500 mikrogram.

Upprepade doser kan ges tills patienten är stabil. Doseringsintervallet ska fastställas av läkare.

Det är inte tillrådligt att överskrida den rekommenderade dygnsdosen vid vare sig akut- eller underhållsbehandling. Dygnsdoser över 2 mg till vuxna och ungdomar bör endast ges under övervakning av sjukvårdspersonal.

Pediatrisk population

Astma

Barn 6-12 år:

250 mikrogram (dvs 1 ampull med 250 mikrogram i 1 ml) upp till en total dygnsdos av 1 mg (4 ampuller).

Doseringsintervallet ska fastställas av läkare.

Barn 0-5 år (endast för behandling av akut astma):

Eftersom erfarenhet av behandling av barn med denna produkt är begränsad, bör följande dos ges under övervakning av sjukvårdspersonal:

125-250 mikrogram: (dvs en halv till en ampull med 250 mikrogram i 1 ml) upp till en total dygnsdos av 1 mg (4 ampuller).

Ipratropiumbromid bör ej administreras oftare än var 6:e timme till barn under 5 år.

Vid akut bronkospasm kan upprepade doser ges tills patienten är stabil.

Om behandlingen inte ger en påtaglig förbättring eller om patientens tillstånd förvärras, skall läkare kontaktas. I akuta fall eller vid snabbt tilltagande dyspné (andningssvårigheter) ska läkare omedelbart konsulteras.

Pediatrisk population

Se avsnitt Dosering.

Ipratropiumbromid bör inte användas för inledande behandling vid akuta attacker av bronkospasm då ett snabbt svar krävs.

Okulära komplikationer

Enstaka fall av okulära komplikationer (såsom mydriasis, ökat intraokulärt tryck, trångvinkelglaukom och ögonsmärta) har förekommit när ipratropiumbromidspray har kommit i ögonen, antingen ensamt eller i kombination med ett beta₂-sympatomimetikum.

Smärta eller värk från ögonen, dimsyn, halo- eller färgfenomen, tillsammans med rödögdhet beroende på konjunktivit eller svullnad i kornea, kan vara tecken på akut trångvinkelglaukom. Skulle något eller en kombination av dessa symtom utvecklas ska behandling med pupillsammandragande ögondroppar inledas och specialist skall omedelbart konsulteras.

Följaktligen skall patienterna få tydliga instruktioner hur man använder Ipraxa på ett korrekt sätt. Försiktighet måste iakttas för att förhindra att vätska eller spray kommer i ögonen. Den nebuliserade lösningen bör inhaleras med hjälp av ett munstycke. Om inte detta finns att tillgå och istället en nebulisatormask används, måste denna passa patienten. Att skydda ögonen är speciellt viktigt för patienter som löper ökad risk för glaukom.

Ytterligare information

Det är nödvändigt att extra försiktighet iakttas när Ipraxa används av patienter med en predisposition för trångvinkelglaukom, prostatahypertrofi, blåshalsobstruktion och intestinal obstruktion.

Patienter med cystisk fibros kan vara mer benägna för störningar i den gastrointestinala motiliteten.

Plötsliga allergiska reaktioner kan förekomma efter administrering av Ipraxa, vilket visas av sällsynta fall av urtikaria, angioödem, utslag, bronkospasm och orofaryngealt ödem.

Försiktighet ska iakttas hos patienter med hjärtsjukdom.

Om det är nödvändigt att använda högre doser än rekommenderat för att kontrollera symtom av bronkkonstriktion (eller bronkospasm) bör patientens behandlingsplan omvärderas.

Beta₂-sympatomimetika och xantinderivat kan förstärka ipratropiumbromids bronkodilaterande effekt.

Biverkningarna av andra antikolinergika kan förstärkas.

Ipraxa och andra lösningar för nebulisator skall INTE användas tillsammans i samma nebulisator (se avsnitt Blandbarhet).

Kategori B:1

Det finns inga eller begränsad mängd data från användningen av ipratropiumbromid i gravida kvinnor.

Djurstudier tyder inte på direkta eller indirekta skadliga reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska uppgifter).

Risken för människa är okänd. Därför ska Ipraxa endast användas om det är klart indicerat.

Grupp IVa

Det är okänt om ipratropiumbromid/metaboliter utsöndras i bröstmjölk. På grund av substansens farmakokinetiska egenskaper är det inte sannolikt att någon större mängd utsöndras i bröstmjölk. Det är acceptabelt att använda Ipraxa under amning, emellertid bör försiktighet iakttas vid administration av Ipraxa till ammande mödrar.

Ipratropiumbromid har mindre effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Vid framförande av fordon och användandet av maskiner bör beaktas att läkemedlet kan ge yrsel och/eller dimsyn.

Biverkningar är listade i tabellen nedan efter MedDRA-systemets klassificering av organsystem och frekvenser. Frekvenserna definieras som: mycket vanlig (≥1/10), vanlig (≥1/100, <1/10), mindre vanlig (≥1/1 000, <1/100), sällsynt (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynt (<1/10 000), inga kända (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Inga specifika symtom har observerats efter en överdos. På grund av det breda terapeutiska fönstret och lokal administrering förväntas inga allvarliga antikolinerga symtom vid en möjlig administrering av en överdos ipratropiumbromid. Lindriga antikolinerga systemeffekter kan förekomma, som muntorrhet, ackommodationsstörningar och takykardi.

En svår överdosering karakteriseras av atropinlika förgiftningssymtom som takykardi, takypné, hög feber, och centrala effekter som rastlöshet, förvirring och hallucinationer. Dessa symtom bör behandlas symtomatiskt. Om andningen är otillräcklig är ventilation nödvändig. Användning av fysostigmin rekommenderas vanligtvis ej på grund av kardiotoxiska effekter och framkallande av kramper. Administrering är möjlig endast under förutsättning av EKG övervakning och möjlighet till ventilation.

Verkningsmekanism

Ipratropiumbromid är en kvartär ammoniumförening med antikolinerg (parasympatolytisk) effekt. I prekliniska studier förefaller det att hämma vagalt medierade reflexer genom att motverka effekten av acetylkolin, transmittorsubstansen som frigörs från vagusnerven. Antikolinergika förhindrar ökningen i intracellulär koncentration av Ca²⁺, som orsakas av interaktion mellan acetylkolin och muskarina receptorer på bronkial glatt muskulatur.

Farmakodynamisk effekt

Dilatationen av bronkerna som inträder efter inhalation av ipratropiumbromid är huvudsakligen en lokal effekt och inte en systemeffekt.

Baserat på resultat från prekliniska och kliniska studier förefaller ipratropiumbromid inte ha någon effekt på slemhinnesekretion, mukociliär transport eller gasutbyte.

Klinisk effekt och säkerhet

I en kontrollerad 90-dagars studie på patienter med bronkospasm förenad med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (kronisk bronkit och emfysem) sågs betydande förbättringar av lungfunktionen (ökningar av FEV1 och FEF_25-75% med minst 15%) inom 15 minuter, varefter maximal effekt uppnåddes inom 1 till 2 timmar och effekten varade upp till maximalt 6 timmar.

Ipratropiumbromids bronkodilaterande effekt vid behandling av akut bronkospasm med astma har setts i studier med vuxna. I de flesta av dessa studier administrerades ipratropiumbromid i kombination med beta₂-sympatomimetika för inhalation.

Absorption

Den aktiva substansen absorberas mycket snabbt efter inhalation. Maximal plasmakoncentration uppnås 10-20 minuter efter inhalation. Uppskattad biotillgänglighet är 7% av dosen.

Distribution

Distributionsvolymen (V_d) är 338 liter (lika med ± 4,6 l/kg). Ipratropiumbromids proteinbindningsgrad är låg (mindre än 20 %). Som förväntat passerar ipratropiumbromidjonen inte blodhjärnbarriären beroende på molekylens kvartära ammoniumstruktur.

Metabolism

De viktigaste metaboliterna binder till muskarina receptorer med låg affinitet.

Eliminering

De farmakokinetiska parametrarna för den aktiva substansen har beräknats utifrån plasmakoncentrationer efter intravenös tillförsel. Plasmakoncentrationen av ipratropiumbromid har visats falla snabbt och bifasiskt. Den terminala halveringstiden var cirka 3,6 timmar. Halveringstiden för läkemedlet och dess metaboliter, fastställd genom radioaktiv märkning, var 1,6 timmar. De viktigaste metaboliterna elimineras via urinen. Den aktiva substansens totalclearance är 2,3 l/minut. Cirka 40% av utsöndringen är renal (0,9 l/min) och 60% icke-renal, d.v.s. ipratropiumbromid metaboliseras huvudsakligen genom levermetabolism. 46% av dosen utsöndras renalt efter intravenös tillförsel och 3% av dosen utsöndras renalt efter oral inhalation.

I toxikologiska studier sågs effekter endast vid höga exponeringar/vid exponeringar avsevärt högre än klinisk exponering. Dessa effekter bedöms därför sakna klinisk relevans.

Djurstudier tyder inte på direkta eller indirekta skadliga reproduktionstoxikologiska effekter.

2 ml lösning för nebulisator innehåller 522 mikrogram (=0,522 mg) ipratropiumbromidmonohydrat motsvarande 500 mikrogram (=0,500 mg) vattenfritt ipratropiumbromid samt natriumklorid, saltsyra (1 M) för pH-justering, vatten för injektionsvätskor.

Ipraxa ska INTE blandas med andra lösningar avsedda för nebulisering som innehåller konserveringsmedlet bensalkoniumklorid. En fällning kan bildas.

Ipratropium

Miljörisk: Risk för miljöpåverkan av ipratropium kan inte uteslutas då det inte finns tillräckliga ekotoxikologiska data.

Nedbrytning: Ipratropium är potentiellt persistent.

Bioackumulering: Ipratropium har låg potential att bioackumuleras.

Ampullens innehåll ska användas direkt efter brytandet av ampullen. Använd aldrig en ampull som redan är bruten eller om den innehåller missfärgad eller grumlig lösning. Delvis använda, brutna eller skadade ampuller ska slängas.

När inhalationen har avslutats ska eventuell kvarvarande lösning för nebulisering i nebulisatorn slängas och utrustningen ska rengöras enligt tillverkarens bruksanvisning.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Förvaras vid högst 25°C.

Förvaras i originalförpackningen (ytterkartongen). Ljuskänsligt.

Förvaras i skydd för kyla. Får ej frysas.

pH 3,0-4,0 och osmolaritet 245-299 mOsm/kg.

Ipraxa
Lösning för nebulisator 500 mikrogram/2 ml klar, färglös lösning
60 x 2 milliliter endosbehållare, 277:79, F