Regeringen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att uppdatera, förvalta och tillgängliggöra Läkemedelsboken. Arbetet beräknas vara klart i början av 2024. Texterna i Läkemedelsboken kommer att uppdateras och tillgängliggöras successivt när den nya webbplatsen har byggts. Innehållet på denna webbplats uppdateras därför inte.

Pantoprazol Actavis

Teva

Enterotablett 40 mg (Elliptisk, bikonvex, mörkgul enterotablett)

Protonpumpshämmare

Aktiv substans: Pantoprazol
ATC-kod: A02BC02
Förmån: Vissa förpackningar har förmån
Recept: Receptbelagt
Försäkring: Läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen

Genvägar till rubriker:

Information

Texten är baserad på produktresumé: 2017-08-17.

Indikationer

För vuxna och ungdomar 12 år och äldre

  • refluxesofagit

  • Vuxna

  • i kombination med två lämpliga antibiotika vid eradikering av Helicobacter pylori (H. pylori) hos patienter med peptiska sår orsakade av denna mikroorganism

  • ventrikel- och duodenalsår

  • Zollinger-Ellisons syndrom och andra tillstånd av patologiskt hög syrasekretion.

  • Kontraindikationer

    Överkänslighet mot den aktiva substansen, substituerade benzimidazoler eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

    Dosering

    Vuxna och ungdomar 12 år och äldre

    Behandling av refluxesofagit

    En tablett Pantoprazol Actavis dagligen. I enstaka fall kan dosen behöva dubblas (två tabletter Pantoprazol Actavis dagligen) speciellt om behandlingseffekt inte uppnåtts med annan behandling. 4 veckors behandling krävs vanligtvis vid refluxesofagit. Om detta ej är tillräckligt uppnås vanligen utläkning efter ytterligare 4 veckor.

    Vuxna

    Eradikering av H. pylori i kombination med två lämpliga antibiotika

    Hos patienter som är H. pylori-positiva med ventrikelsår eller duodenalsår ska eradikering av bakterien ske genom kombinationsterapi. Officiella lokala (nationella) riktlinjer avseende bakterieresistens och korrekt användning och förskrivning av antibakteriella läkemedel ska beaktas. Beroende på resistensmönster kan någon av följande kombinationer användas för eradikering av H. pylori:

    a) En tablett Pantoprazol Actavis två gånger dagligen

    + 1000 mg amoxicillin två gånger dagligen

    + 500 mg klaritromycin två gånger dagligen

    b) En tablett Pantoprazol Actavis två gånger dagligen

    + 400-500 mg metronidazol två gånger dagligen (eller 500 mg tinidazol)

    + 250-500 mg klaritromycin två gånger dagligen

    c) En tablett Pantoprazol Actavis två gånger dagligen

    + 1000 mg amoxcillin två gånger dagligen

    + 400-500 mg metronidazol två gånger dagligen (eller 500 mg tinidazol)

    Vid kombinationsterapi för eradikering av H. pylori infektion ska den andra Pantoprazol Actavis enterotabletten tas en timme före kvällsmåltiden. Kombinationsterapin är vanligtvis avsedd för 7 dagar men kan förlängas till maximalt 2 veckor. Om ytterligare behandling med Pantoprazol Actavis är indicerad för att säkerställa sårläkning är det viktigt att dosrekommendationerna för duodenalsår och ventrikelsår följs.

    Om kombinationsterapi inte är ett alternativ, t.ex. om patienten har testat negativt för H. pylori, gäller följande riktlinje för dosering av Pantoprazol Actavis i monoterapi:

    Behandling av ventrikelsår

    En tablett Pantoprazol Actavis dagligen. I individuella fall kan dosen behöva dubblas (två tabletter Pantoprazol Actavis dagligen) speciellt om behandlingseffekt inte uppnåtts med annan behandling. 4 veckors behandling krävs vanligtvis vid ventrikelsår. Om detta ej är tillräckligt uppnås vanligen utläkning efter ytterligare 4 veckor.

    Behandling av duodenalsår

    En tablett Pantoprazol Actavis dagligen. I individuella fall kan dosen behöva dubblas (en ökning till två tabletter Pantoprazol Actavis dagligen) speciellt om behandlingseffekt inte uppnåtts med annan behandling. 2 veckors behandling krävs vanligtvis vid duodenalsår. Om detta ej är tillräckligt uppnås i nästan alla fall utläkning efter ytterligare 2 veckor.

    Zollinger-Ellisons syndrom och andra tillstånd av patologisk hög syrasekretion

    Vid långtidsbehandling av Zollinger-Ellisons syndrom och andra tillstånd av patologisk hög syrasekretion ska patienter börja sin behandling med 80 mg (två tabletter Pantoprazol Actavis 40 mg) dagligen. Dosen kan därefter titreras upp eller ner genom att använda syrasekretionstester som riktlinje. Vid doser över 80 mg dagligen ska dosen delas upp och ges 2 gånger dagligen. En tillfällig ökning av dosen till över 160 mg pantoprazol är möjlig men ska inte användas längre tid än nödvändigt för en adekvat syrahämning. Behandlingens längd är inte begränsad vid Zollinger-Ellisons syndrom och andra tillstånd av patologisk hög syrasekretion utan ska anpassas enligt kliniskt behov.

    Särskilda patientgrupper

    Pediatrisk population

    Pantoprazol Actavis rekommenderas inte till barn under 12 år beroende på otillräckliga data på säkerhet och effekt för denna åldersgrupp.

    Nedsatt leverfunktion

    Till patienter med gravt nedsatt leverfunktion ska 20 mg pantoprazol dagligen (en tablett med pantoprazol 20 mg) inte överskridas. Pantoprazol Actavis ska inte ges som kombinationsbehandling för eradikering av H. pylori till patienter med måttligt till gravt nedsatt leverfunktion p.g.a. otillräckliga data avseende säkerhet och effekt av kombinationsbehandling för denna patientgrupp (se avsnitt Varningar och försiktighet).

    Nedsatt njurfunktion

    Ingen dosjustering krävs för patienter med nedsatt njurfunktion.

    Äldre

    Ingen dosjustering krävs för äldre patienter.

    Administreringssätt

    Tabletterna ska inte tuggas eller krossas. De ska sväljas hela tillsammans med vatten en timme före måltid.

    Varningar och försiktighet

    Nedsatt leverfunktion

    Hos patienter med gravt nedsatt leverfunktion bör leverenzymer följas regelbundet under behandlingen med pantoprazol, i synnerhet vid långtidsbehandling. Vid stegring av leverenzymvärden bör behandlingen sättas ut (se avsnitt Dosering).

    Kombinationsbehandling

    Vid kombinationsbehandling ska produktresuméerna för respektive kombinationspreparat beaktas.

    Vid alarmerande symtom

    Vid alarmerande symtom (t ex påtaglig oavsiktlig viktminskning, återkommande kräkningar, dysfagi, hematemes, anemi eller melena) samt vid misstänkt eller påvisat magsår ska malignitet uteslutas eftersom behandling med pantoprazol kan dölja symtomen och fördröja diagnosen.

    Patienter som inte svarar på behandling ska utredas vidare.

    Vid samtidig behandling med atazanavir

    Samtidig administrering av atazanavir och protonpumpshämmare rekommenderas ej (se avsnitt Interaktioner). Om kombinationen av atazanavir och protonpumpshämmare anses oundviklig rekommenderas noggrann klinisk övervakning (t ex virusmängd) samt att dosen av atazanavir ökas till 400 mg med 100 mg ritonavir. En daglig dos på 20 mg pantoprazol ska ej överskridas.

    Påverkan på vitamin B12-absorption

    Hos patienter med Zollinger-Ellisons syndrom och andra tillstånd av patologiskt hög syrasekretion som kräver långtidsbehandling kan pantoprazol, liksom övriga syrahämmande läkemedel, minska absorptionen av vitamin B12 (cyanokobalamin) p g a hypo- eller aklorhydri. Detta bör beaktas vid långtidsbehandling av patienter med reducerade kroppsdepåer eller riskfaktorer för minskad vitamin B12-absorption eller om motsvarande kliniska symtom uppkommer.

    Långtidsbehandling

    Vid långtidsbehandling, särskilt när behandlingstiden överstiger ett år, ska patienten följas upp regelbundet.

    Benfrakturer

    Protonpumpshämmare, särskilt om de används i höga doser och under längre tid (över 1 år) kan leda till en något ökad risk för höft-, handleds- och kotfrakturer, framför allt hos äldre eller hos patienter med andra kända riskfaktorer. Observationella studier tyder på att protonpumpshämmare kan öka den totala risken för frakturer med 10-40 %. Denna ökning kan delvis bero på andra riskfaktorer. Patienter med risk för osteoporos ska behandlas enligt gällande kliniska riktlinjer och ett adekvat intag av vitamin D och kalcium ska tillgodoses.

    Hypomagnesemi

    Allvarlig hypomagnesemi har rapporterats hos patienter som behandlats med protonpumpshämmare såsom pantoprazol. Patienterna hade behandlats under minst tre månader och i de flesta fall under ett år. Allvarliga tecken på hypomagnesemi såsom utmattning, tetani, delirium, kramper, yrsel och ventrikulär arrytmi kan förekomma, men symtomen kan komma smygande och kan därför förbises. De flesta patienter med hypomagnesemi, förbättrades efter substitutionsbehandling med magnesium och genom att avbryta behandlingen med protonpumpshämmare.

    När patienter förväntas behandlas med protonpumpshämmare under längre tid eller när patienter tar protonpumpshämmare i kombination med digoxin eller andra läkemedel som kan orsaka hypomagnesemi (t.ex. diuretika) bör magnesiumnivåerna mätas innan behandling med protonpumpshämmare påbörjas och följas under behandlingen.

    Gastrointestinala infektioner orsakade av bakterier

    Pantoprazol kan, i likhet med alla protonpumpshämmare, förväntas öka antalet bakterier som normalt finns närvarande i den övre gastrointestinala kanalen. Behandling med Pantoprazol Actavis kan leda till något ökad risk för gastrointestinala infektioner orsakade av bakterier såsom Salmonella, Campylobacter ochr C.difficile.

    Subakut kutan lupus erythematosus (SCLE)

    Protonpumpshämmare är förknippade med mycket sällsynta fall av SCLE. Om lesioner uppstår, särskilt på solexponerade hudområden, och om dessa åtföljs av artralgi, ska patienten söka vård snarast och läkaren ska överväga att sätta ut pantoprazol. SCLE efter föregående behandling med en protonpumpshämmare kan öka risken för SCLE med andra protonpumpshämmare.

    Interferens med laboratorietester

    Ökad kromogranin A (CgA)-nivå kan störa undersökningar för neuroendokrina tumörer. För att undvika denna störning ska behandling med Pantoprazol Actavis avbrytas minst fem dagar före CgA-mätningar (se avsnitt Farmakodynamik). Om nivåerna av CgA och gastrin inte har återgått till referensintervallet efter den första mätningen ska mätningarna upprepas 14 dagar efter att behandlingen med protonpumpshämmare avbröts.

    Interaktioner

    Pantoprazols effekt på absorptionen av andra läkemedel

    Pantoprazol hämmar magsyrasekretionen, varför absorptionen av läkemedel vars biotillgänglighet är pH-beroende kan minskas, t ex vissa antifungorala medel (azoler) såsom ketokonazol, itrakonazol, posakonazol och andra läkemedel som erlotinib.

    HIV-läkemedel (atazanavir)

    Samtidig administrering av atazanavir och andra HIV-läkemedel vars absorption är pH-beroende med protonpumpshämmare kan resultera i en påtagligt minskad biotillgänglighet av dessa HIV-läkemedel och kan därmed påverka deras effekt. Därför rekommenderas ej samtidig administrering av atazanavir och protonpumpshämmare (se avsnitt Varningar och försiktighet).

    Kumarinantikoagulantia (fenprokumon eller warfarin)

    Trots att inga interaktioner har iakttagits vid samtidig behandling med fenprokumon eller warfarin i kliniska farmakokinetikstudier har några enstaka fall med påverkan på INR (International Normalised Ratio) vid samtidig behandling rapporterats efter marknadsinstroduktion av Pantoprazol Actavis. För patienter som behandlas med antikoagulantia av kumarintyp (t ex fenprokumon eller warfarin) rekommenderas därför uppföljning av PT (protrombintid)/INR vid insättning, utsättning eller tillfällig användning av pantoprazol.

    Metotrexat

    Samtidig användning av hög dos metotrexat (t.ex.300 mg) och protonpumpshämmare har rapporterats öka metotrexatnivåerna hos vissa patienter. Därför ska utsättande av pantoprazol tillfälligt övervägas när hög dos av metotrexat används, som exempelvis vid cancer och psoriasis.

    Andra interaktionsstudier

    Pantoprazol metaboliseras till största delen i levern via cytokrom P450 enzymsystemet. Den huvudsakliga metaboliseringsvägen är demetylering av CYP2C19 och andra metaboliseringsvägar inklusive oxidation av CYP3A4.

    Interaktionsstudier med läkemedel som också metaboliseras via dessa system, såsom karbamazepin, diazepam, glibenklamid, nifedipin och ett oralt antikonceptionsmedel innehållande levonorgestrel och etinylestradiol påvisade inga kliniskt signifikanta interaktioner.

    Resultat från flertalet interaktionsstudier visar att pantoprazol inte påverkar metabolismen av aktiva substanser som metaboliseras via CYP1A2 (t ex koffein, teofyllin), CYP2C9 (t ex piroxikam, diklofenak, naproxen), CYP2D6 (t ex metoprolol), CYP2E1 (t ex etanol) eller interagerar med p-glykoproteinrelaterad absorption av digoxin.

    Det har inte framkommit några interaktioner vid samtidig behandling med antacida.

    Interaktionsstudier med samtidig administrering av pantoprazol och respektive antibiotika (klaritromycin, metronidazol, amoxicillin) har utförts. Det framkom inga kliniskt relevanta interaktioner.

    Graviditet

    Kategori B:3

    Adekvata data från behandling av gravida kvinnor med pantoprazol saknas. Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska uppgifter). Risken för människa är okänd. Pantoprazol ska användas under graviditet endast då det är absolut nödvändigt.

    Amning

    Grupp IVb

    Djurstudier har visat utsöndring av pantoprazol i bröstmjölk. Att pantoprazol går över i human bröstmjölk har rapporterats. Beslut om amning ska fortsätta/avbrytas eller om behandlingen med pantoprazol ska fortsätta/avbrytas ska tas med hänsyn till fördelarna med amning för barnet och fördelarna med behandling med pantoprazol för kvinnan.

    Trafik

    Biverkningar som yrsel och synrubbningar kan förekomma (se avsnitt Biverkningar). Under sådana omständigheter ska patienten inte framföra fordon eller använda maskiner.

    Biverkningar

    Ungefär 5 % av patienterna kan förväntas uppleva biverkningar. De vanligaste biverkningarna är diarré och huvudvärk, som båda förekommer hos cirka 1 % av patienterna.

    I tabellen nedan listas biverkningar som har rapporterats för pantoprazol, enligt följande frekvensindelning:

    Mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1000), mycket sällsynta (<1/10 000), ej känd frekvens (kan inte beräknas utifrån tillgängliga data). De biverkningar som rapporterats efter marknadsintroduktion är det inte möjligt att beräkna biverkningsfrekvensen på och de är därför klassificerade som ”Ej känd frekvens”.

    Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad.

    Tabell 1. Biverkningar av pantoprazol i kliniska studier och erfarenheter efter marknadsintroduktion

    Frekvens

    Organsystem

    Vanliga

    Mindre vanliga

    Sällsynta

    Mycket sällsynta

    Ej känd frekvens

    Blodet och lymfsystemet

    Agranulocytos

    Tromocyto­peni, leukopeni: Pancytopeni

    Immunsystemet

     Överkänslighet (inklusive anafylaktiska reaktioner och anafylaktisk chock)

    Metabolism och nutrition

     Hyperlipidemi och lipidökning (triglycerider, kolesterol), viktförändringar

     Hyponatremi

    Hypomagnesemi (se avsnitt Varningar och försiktighet); Hypokalcemi förenat med hypomagnesemi; hypokalemi

    Psykiska störningar

    Sömnstörningar

    Depression (och alla försämringar)

    Desorien­tering (och alla försämringar)

    Hallucinationer, förvirring (särskilt hos predispo­nerade patienter, och som försämring hos patienter med befintliga symtom av denna typ)

    Centrala och perifera nervsystemet

    Huvudvärk, yrsel

    Smakförändringar

    Parestesi

    Ögon

    Synrubbning/ dimsyn

    Magtarmkanalen

    Funduskörtelpolyper (godartade)

    Diarré, illamående / kräkningar, uppblåsthet och gasbildning, förstoppning, muntorrhet, buksmärta och obehag

    Muskelspasm på grund av elektrolytstörningar

    Lever och gallvägar

    Förhöjda leverenzymer (transaminaser, gamma-GT)

    Förhöjt bilirubin

    Hepatocellulär skada, gulsot, leversvikt

    Hud och subkutan vävnad

    Hudutslag/ exantem/ eruption, pruritus

    Urticaria, angioödem

    Stevens-Johnsons syndrom, Lyells syndrom, erytema multiforme, ljuskänslighet,

    Subakut kutan lupus erythematosus (se avsnitt Varningar och försiktighet).

    Muskuloskeletala systemet och bindväv

    Höft-, handleds- eller kotfrakturer (se avsnitt Varningar och försiktighet)

    Artralgi, myalgi

    Njurar och urinvägar

    Interstitiell nefrit  (med möjlig utveckling till njursvikt)

    Reproduktionsorgan och bröstkörtel

    Gynekomasti

    Allmänna symtom och/eller symtom vid administrationsstället

    Asteni, trötthet och sjukdomskänsla

    Förhöjd kroppstemperatur, perifera ödem

    Överdosering

    Det finns inga kända symtom på överdosering hos människa.

    Doser på upp till 240 mg pantoprazol intravenöst har administrerats under 2 minuter och tolererats väl.

    Då pantoprazol till stor del är bundet till plasmaproteiner dialyseras det inte i någon större utsträckning.

    Vid fall av överdosering med kliniska tecken på förgiftning kan inga rekommendationer ges utöver symtomlindring och stödbehandling.

    Farmakodynamik

    Verkningsmekanism

    Pantoprazol är en substituerad benzimidazol, som hämmar sekretionen av saltsyra i magsäcken genom specifik blockering av protonpumpen i parietalcellerna.

    Pantoprazol omvandlas till sin aktiva form i den sura miljön i parietalcellerna, där den hämmar H+, K+-ATPas-enzymet, d v s det sista ledet i produktionen av magsaftens saltsyra. Hämningen är dosberoende och påverkar såväl basal som stimulerad syrasekretion. Hos de flesta patienter uppnås symtomfrihet inom 2 veckor. I likhet med andra protonpumpshämmare och H2-receptorblockerare ger behandling med pantoprazol en minskad surhetsgrad i magsäcken vilket leder till en ökning av gastrinvärdet i proportion till aciditetsminskningen. Gastrinökningen är reversibel. Eftersom pantoprazol binder till enzymet distalt om cellreceptorn, kan substansen hämma saltsyrasekretionen oberoende av stimulans från andra substanser (acetylkolin, histamin, gastrin). Effekten är densamma oavsett om pantoprazol ges peroralt eller intravenöst.

    Fastevärden av gastrin ökar under pantoprazolbehandling. Vid korttidsbehandling överstiger de sällan övre normala gränsvärdet. Vid långtidsbehandling fördubblas värdena som regel, medan extrema ökningar i gastrinvärden är sällsynta. En lätt till måttlig ökning av antalet specifika endokrina (ECL) celler i magsäcken har observerats i sällsynta fall under långtidsbehandling (okomplicerad till adenomatoid hyperplasi). Inga fall med bildning av karcinoida prekursorer (atypisk hyperplasi) eller carcinoida celler har rapporterats i humana studier hittills, till skillnad från erfarenheten från djurstudier (se avsnitt Prekliniska uppgifter).

    Vid behandling under längre tid än ett år kan påverkan på tyreoideafunktionen ej helt uteslutas, baserat på erfarenheten från djurstudier.

    Under behandling med sekretionshämmande läkemedel ökar gastrin i serum som svar på den minskade syrasekretionen. Dessutom ökar CgA på grund av en sänkt gastrisk surhetsgrad. Den ökade CgA-nivån kan störa undersökningar för neuroendokrina tumörer.

    Tillgängliga publicerade data tyder på att behandling med protonpumpshämmare ska avbrytas mellan 5 dagar och 2 veckor före CgA-mätningar. Detta gör det möjligt för CgA-nivåerna, som kan vara falskt förhöjda efter PPI-behandling, att återgå till referensintervallet.

    Farmakokinetik

    Absorption

    Pantoprazol absorberas snabbt och maximal plasmakoncentration uppnås även efter en oral engångsdos på 40 mg. I genomsnitt uppnås en maximal serumkoncentration på 2-3 µg/ml efter cirka 2,5 timmar och dessa värden är oförändrade vid upprepad dosering. Farmakokinetiken skiljer sig inte efter en engångsdos jämfört med upprepad administrering. I dosområdet 10 till 80 mg är kinetiken linjär efter både peroral och intravenös administrering. Den absoluta biotillgängligheten hos enterotabletten har funnits vara ca 77 %. Samtidigt intag av föda påverkade inte ytan under plasmakoncentrationskurvan (AUC) eller den maximala serumkoncentrationen (Cmax) och således inte heller biotillgängligheten. Endast variabiliteten av lag-time (fördröjning av absorption) ökas av samtidigt födointag.

    Distribution

    Plasmaproteinbindningen är ca 98 %. Distributionsvolymen är cirka 0,15 l/kg.

    Eliminering

    Substansen metaboliseras i huvudsak i levern. Den huvudsakliga metaboliseringsvägen är demetylering av CYP2C19 med påföljande sulfatkonjugering och andra metaboliseringsvägar inkluderar oxidation av CYP3A4. Terminal halveringstid är cirka 1 timme och clearance är cirka 0,1 l/h/kg. Ett fåtal fall har påvisat en fördröjd eliminering. På grund av den specifika bindningen av pantoprazol till protonpumparna i parietalcellerna korrelerar inte halveringstiden i eliminationsfasen med den mycket längre verkningstiden (hämning av syrasekretionen). Pantoprazols metaboliter elimineras mestadels (ca 80 %) via urinen och resten via faeces. Huvudmetaboliten i både serum och urin är desmetyl-pantoprazol konjugerad med sulfat. Dess halveringstid (ca 1,5 timme) är inte mycket längre än för pantoprazol.

    Egenskaper hos patienter/speciella patientgrupper

    Cirka 3 % av den europeiska befolkningen saknar ett fungerande CYP2C19-enzym och kallas långsamma metaboliserare. Hos dessa individer metaboliseras pantoprazol troligen främst via katalysering av CYP3A4. Efter en engångsdos på 40 mg pantoprazol var medelytan under plasmakoncentrationskurvan ca 6 gånger större hos långsamma metaboliserare än hos individer med fungerande CYP2C19-enzym (snabba metaboliserare). Medelvärdet av de maximala plasmakoncentrationerna ökade med ca 60 %. Dessa observationer påverkar inte doseringen av pantoprazol.

    Dosreduktion rekommenderas inte då pantoprazol ges till patienter med nedsatt njurfunktion (inklusive dialyspatienter). Liksom hos friska personer är halveringstiden kort. Endast en liten mängd pantoprazol dialyseras. Även om huvudmetaboliten har en måttligt fördröjd halveringstid (2-3 timmar), är utsöndringen trots allt snabb och någon ackumulering sker inte. Hos patienter med levercirrhos (klass A och B enligt Child) ökar halveringstiden till 7-9 timmar och AUC-värdena ökar 5-7 gånger. Trots detta ökar maximal serumkoncentration ökar endast med en faktor av 1,5 jämfört med friska personer.

    En lätt ökning av AUC och Cmax ses hos äldre försökspersoner jämfört med yngre, men detta saknar klinisk relevans.

    Pediatrisk population

    Efter perorala engångsdoser på 20 eller 40 mg pantoprazol till barn i åldern 5-16 år överensstämde AUC och Cmax med motsvarande data för vuxna.

    Efter administration av intravenösa engångsdoser av pantoprazol på 0,8 eller 1,6 mg/kg till barn i åldern 2-16 år fanns inget signifikant samband mellan clearance för pantoprazol och ålder eller vikt.

    AUC och distributionsvolym överensstämde med data från vuxna.

    Prekliniska uppgifter

    Gängse icke-kliniska studier avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet och gentoxicitet visade inte några särskilda risker för människa.

    I tvååriga karcinogenicitetsstudier på råtta rapporterades neuroendokrina tumörer. Dessutom, observerades skivepitelcellspapillom i övre magsäcken hos råtta i. Mekanismen bakom bildandet av gastriska karcinoider på grund av substituerade benzimidazoler har noga undersökts och slutsatsen är att det är en sekundär reaktion till de massivt förhöjda gastrinnivåerna i serum som uppträder hos råtta vid långtidsbehandling med hög dos. I tvååriga studier på gnagare har ett ökat antal levertumörer observerats på råtta och mus (hondjur), vilket tolkats som ett resultat av pantoprazols höga metaboliska nivå i levern.

    En liten ökning av neoplastiska förändringar i tyreoidea observerades i den grupp råttor som erhöll den högsta dosen (200 mg/kg). Dessa neoplasmer orsakades av pantoprazolinducerade förändringar av nedbrytningen av tyroxin i lever hos råtta. Då den terapeutiska dosen till människa är låg, förväntas inga förändringar i tyreoidea uppkomma.

    Reproduktionstoxikologiska studier på djur visade tecken på viss fetotoxicitet vid doser över 5 mg/kg. Undersökningar har inte visat några negativa effekter på fertilitet eller teratogenicitet. Hos råtta sker en ökad passage över placentan vid framskriden dräktighet, vilket leder till ökade koncentrationer i fostret kort tid före partus.

    Innehåll

    Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

    En enterotablett innehåller 40 mg pantoprazol (som 45,16 mg pantoprazol natriumseskvihydrat).

    Förteckning över hjälpämnen

    Tablettkärna:

    mannitol

    natriumkarbonat, vattenfri

    natriumstärkelseglykolat (typ A)

    butylerad metakrylatsampolymer, basisk (Eudragit E PO)

    kalciumstearat

    Vit Opadry OY-D-7233 (hypromellos, titandioxid E171, talk, makrogol 400, natriumlaurylsulfat)

    Dragering:

    kollicoat MAE 30 DP, ljusgul färg består av:

    metakrylsyra-etylakrylat-kopolymer

    propylenglykol

    gul järnoxid (E172)

    titandioxid (E171)

    talk

    Miljöpåverkan

    Pantoprazol

    Miljörisk: Användning av pantoprazol har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan.

    Nedbrytning: Pantoprazol är potentiellt persistent.

    Bioackumulering: Pantoprazol har låg potential att bioackumuleras.

    Hantering, hållbarhet och förvaring

    Hållbarhet

    4 år.

    Särskilda förvaringsanvisningar

    Inga särskilda förvaringsanvisningar.

    Särskilda anvisningar för destruktion

    Inga särskilda anvisningar för destruktion.

    Ej använt läkemedel och avfall skall hanteras enligt gällande anvisningar.

    Förpackningsinformation

    Pantoprazol Actavis
    Enterotablett 40 mg Elliptisk, bikonvex, mörkgul enterotablett
    100 styck burk (endast för dosdispensering), 119:99, F
    14 styck blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
    28 styck blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
    56 styck blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
    98 styck blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej

    Liknande preparat inom:

    Pantoprazol