Texten är baserad på produktresumé: 2017-06-19.

Säsongsbunden och perenn allergisk rinit samt vasomotorisk rinit. Symtomatisk behandling vid näspolypos.

Överkänslighet mot budesonid.

Vuxna och äldre : Rekommenderad initialdos är 200  mikrogram (2  doser) i vardera näsborren på morgonen. När full klinisk effekt uppnåtts kan dosen i vissa fall sänkas till hälften.

Ingen ytterligare effekt har visats vid doser högre än 400 mikrogram per dygn.

Patienten bör informeras om att full effekt inte uppnås förrän efter några dagars behandling (i sällsynta fall först efter 2  veckor). Behandling av säsongsbunden rinit bör därför, om möjligt, starta före allergenexponering.

Vid svår nästäppa kan ett initialt tillägg av en nasal vasokonstriktor behövas.

Det är viktigt att inhalatorn används på rätt sätt. En utförlig beskrivning för hur Rhinocort Turbuhaler används finns i varje förpackning.

Kompletterande behandling kan ibland vara nödvändig för att motverka eventuella ögonsymtom orsakade av allergin.

Pediatrisk population

Det finns inte tillräckligt med information för att rekommendera användning av Rhinocort Turbuhaler till barn.

Försiktighet måste iakttas vid behandling av patienter som överförs från systemiskt verkande glukokortikosteroider till Rhinocort Turbuhaler och där misstanke om störd hypofys-binjurebarkfunktion föreligger. Hos dessa patienter bör man ha en försiktig reduktion av den systemiska steroiddosen samt överväga test av hypothalamus-hypofys-binjurebarkfunktionen. De kan också behöva tillägg av systemiska steroider i samband med perioder av stress t ex kirurgi, trauma, etc.

Nedsatt leverfunktion påverkar elimineringen av kortikosteroider, vilket leder till lägre elimineringshastighet och ökad systemisk exponering. Var uppmärksam på eventuella systemiska biverkningar.

Särskild försiktighet är nödvändig hos patienter med aktiv eller vilande lungtuberkulos, och hos patienter med svamp- eller virusinfektioner (t.ex. herpes) i luftvägarna

Samtidig behandling med ketokonazol eller andra potenta CYP 3A4-hämmande läkemedel bör undvikas. Om så ej är möjligt bör tidsintervallet mellan administreringarna av medlen vara så långt som möjligt (se Interaktioner).

Systempåverkan kan förekomma med nasala kortikosteroider, särskilt vid höga doser under längre behandlingsperioder. Det är mindre troligt att denna påverkan uppträder vid intranasal behandling jämfört med när kortikosteroider ges peroralt och denna påverkan kan variera mellan patienter och för olika kortikosteroidpreparat. Eventuella systembiverkningar kan inkludera Cushings syndrom, Cushingliknande symtombild, binjuresuppression, hämmad längdtillväxt hos barn och ungdomar, katarakt, glaukom, och mer sällsynt en rad psykologiska störningar eller beteendestörningar innefattande psykomotorisk hyperaktivitet, sömnstörningar, oro, depression eller aggression (särskilt hos barn).

Synrubbning kan rapporteras vid systemisk och topisk användning av kortikosteroider. Om en patient inkommer med symtom såsom dimsyn eller andra synrubbningar bör man överväga att remittera patienten till en oftalmolog för utredning av möjliga orsaker. Dessa kan innefatta katarakt, glaukom eller sällsynta sjukdomar, såsom central serös korioretinopati (CSCR), som har rapporterats efter användning av systemiska och topiska kortikosteroider.

Pediatrisk population

De långsiktiga effekterna av kortikosteroider hos barn är inte helt kända. Läkare bör noggrant följa längdtillväxten hos barn som tar glukokortikosteroider under längre tid via någon administreringsväg, samt väga fördelarna med glukokortikosteroidbehandling mot risken för tillväxthämning.

Det finns inte tillräckligt med information för att rekommendera användning av Rhinocort Turbuhaler till barn (se Dosering).

Budesonid har inte observerats interagera med läkemedel som används för behandling av rinit.

Metabolismen av budesonid medieras främst av CYP3A4. Hämmare av detta enzym, t.ex. ketokonazol och itrakonazol, kan därför öka den systemiska exponeringen för budesonid flera gånger. Oralt ketokonazol 200 mg en gång dagligen ökade plasmakoncentrationerna av oralt budesonid (3 mg i enkeldos) i genomsnitt sex gånger vid samtidig administrering. Då oralt ketokonazol administrerades 12  timmar efter budesonid ökade koncentrationen i genomsnitt tre gånger. Information om denna interaktion saknas för nasalt budesonid men även då förväntas kraftigt förhöjda plasmanivåer. Eftersom det inte finns några data som stödjer en dosrekommendation vid nasal administrering, ska kombinationen undvikas. Om detta inte är möjligt, ska tidsintervallet mellan behandlingarna vara så lång som möjligt och en minskning av budesoniddosen kan också övervägas. Andra potenta hämmare av CYP3A4 ger sannolikt också en markant ökning av budesonids plasmanivåer.

Förhöjda plasmakoncentrationer och ökade effekter av kortikosteroider har observerats hos kvinnor som också behandlats med östrogener och kontraceptiva steroider, men ingen effekt har observerats med budesonid och samtidigt intag av kombinerade lågdos p-piller.

Eftersom binjurefunktionen kan vara hämmad, kan ett ACTH stimuleringstest för diagnostisering av hypofysinsufficiens visa felaktiga resultat (låga värden).

Kategori A

Resultat från prospektiva studier och från global erfarenhet efter marknadsintroduktion indikerar inte någon ökad risk för medfödda missbildningar vid användning av inhalerat eller intranasalt budesonid under tidig graviditet. Liksom med andra läkemedel kräver administrering av budesonid under graviditet att fördelarna för modern vägs mot riskerna för fostret.

Grupp II

Budesonid utsöndras i bröstmjölk. Vid terapeutiska doser av budesonid förväntas dock inga effekter på det ammade barnet. Budesonid kan användas under amning.

Underhållsbehandling med inhalerat budesonid (200  eller 400 mikrogram två gånger dagligen) hos astmatiska, ammande kvinnor resulterar i försumbar systemisk exponering för budesonid hos ammade spädbarn.

I en farmakokinetisk studie var den uppskattade dagliga dosen hos barnen 0,3 % av mödrarnas dagliga dos vid båda dosnivåerna och den genomsnittliga plasmakoncentrationen hos spädbarnen uppskattades vara 1/600 del av de koncentrationer som observerats i mödrarnas plasma, förutsatt fullständig oral biotillgänglighet hos barnen. Budesonidkoncentrationerna i spädbarnens plasmaprover låg alla under kvantifieringsgränsen.

Baserat på data från inhalerat budesonid och det faktum att budesonid uppvisar linjära farmakokinetiska egenskaper inom de terapeutiska dosintervallen efter nasal, inhalerad, oral och rektal administrering, förväntas exponeringen hos det ammade barnet vara låg.

Rhinocort Turbuhaler påverkar inte förmågan att framföra fordon eller använda maskiner.

Ca 5 % av behandlade patienter kan förväntas få biverkningar i form av lokal irritation.

I nedanstående tabell är biverkningarna listade efter klassificering och frekvens.

Vanlig (≥1/100, <1/10), Mindre vanlig (≥1/1 000, <1/100), Sällsynt (≥1/10 000, <1/1 000), Mycket sällsynt (<1/10 000), Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

I sällsynta fall kan tecken eller symtom på systemiska effekter förekomma med nasala glukokortikosteroider, sannolikt beroende på dos, exponeringstid, samtidig och tidigare exponering för kortikosteroider, samt individuell känslighet (se Varningar och försiktighet).

I mycket sällsynta fall har slemhinneulcerationer respektive nässeptumperforation förekommit vid användning av nasalt applicerade steroider. Orsaken till dessa biverkningar är oklar.

Pediatrisk population

Hämning av längdtillväxten har rapporterats hos barn som får intranasala steroider. På grund av risken för tillväxthämning i den pediatriska populationen ska tillväxten övervakas så som beskrivs i Varningar och försiktighet .

Det finns inte tillräckligt med information för att rekommendera användning av Rhinocort Turbuhaler till barn (se Dosering).

Akut överdosering av Rhinocort Turbuhaler, även i höga doser, förväntas inte vara något kliniskt problem. När Rhinocort Turbuhaler används kroniskt i höga doser kan de för glukokortikosteroiderna karakteristiska systemeffekterna såsom hyperkortisism och binjuresuppression uppkomma.

Budesonid är en glukokortikosteroid med kraftig lokal antiinflammatorisk effekt.

Den exakta verkningsmekanismen för glukokortikosteroider vid behandling av rinit är inte fullt klarlagd. Antiinflammatoriska effekter såsom hämmad frisättning av inflammatoriska mediatorer och hämning av cytokinmedierade immunsvar, är sannolikt viktiga. Budesonids aktivitet, mätt som affinitet till glukokortikosteroidreceptorn är ca 15 gånger högre än den för prednisolon.

Budesonid givet profylaktiskt före nasal provokation, har visats skydda mot invandring av eosinofiler och hyperreaktivitet.

Vid rekommenderade doser orsakar Rhinocort Turbuhaler inga kliniskt betydelsefulla förändringar varken i basala plasmakortisolnivåer eller i svaret på stimulering med ACTH. Emellertid har dosrelaterad suppression av plasma- och urinkortisol observerats hos friska frivilliga efter korttidsadministrering av Rhinocort Turbuhaler.

Dos responsförhållande har inte framkommit i kliniska studier på vuxna med perenn allergisk rinit.

ABSORPTION

Den systemiska tillgängligheten av budesonid från Rhinocort Turbuhaler är 22% av avmätt dos. Kinetiken är proportionell mot dosen i det terapeutiska dosintervallet. Maximal plasmakoncentration efter administrering av 800 mikrogram budesonid från Rhinocort Turbuhaler är 1,1 nmol/l och uppnås inom 0,4 timmar.

DISTRIBUTION OCH METABOLISM

Budesonid har en distributionsvolym på cirka 3 liter/kg. Plasmaproteinbindningen är ca 85-90%.

Budesonid genomgår en (~90%) första-passage-metabolism i levern till metaboliter med låg glukokortikosteroid aktivitet. Glukokortikosteroidaktiviteten för huvudmetaboliterna 6-beta-hydroxibudesonid och 16-alfa-hydroxiprednisolon, är mindre än 1% av den för budesonid. Budesonid genomgår inte lokal metabolism i näsan.

ELIMINATION

Budesonid elimineras genom metabolism som främst katalyseras av enzymet CYP 3A4. Metaboliterna utsöndras i urinen i oförändrade eller i konjugerad form. Endast försumbara mängder oförändrat budesonid återfinns i urinen. Budesonid har högt systemiskt clearance (~1,2 liter/min) och halveringstiden i plasma efter intravenös dosering uppgår i medeltal till ca 4 timmar.

Gängse studier avseende allmäntoxicitet, genotoxicitet och karcinogenicitet visade inte några särskilda risker för människa. I reproduktionsstudier i djur har kortikosteroider, såsom budesonid, visat sig kunna ge upphov till missbildningar av olika slag (gomspalt, skelettmissbildning). De djurexperimentella resultaten förefaller dock inte ha någon relevans för människa vid rekommenderade doser av Rhinocort Turbuhaler.

Budesonid

Miljörisk: Användning av budesonid har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan.

Nedbrytning: Budesonid är potentiellt persistent.

Bioackumulering: Budesonid har låg potential att bioackumuleras.

Rhinocort Turbuhaler är en inandningsdriven flerdospulverinhalator tillverkad av plast.

Varje inhalator innehåller 200  doser.