Doping
Att använda prestationshöjande substanser, i dagligt tal kallat för doping, har gått från att vara ett huvudsakligen idrottsrelaterat fenomen till att bli ett samhällsproblem. Både män och kvinnor ser det som något naturligt att optimera sina förutsättningar med substanser. Det kan ge bestående men och är också associerat med ökade riskbeteenden, såsom bruk av andra illegala droger och kriminalitet.
Ordet doping tros ursprungligen komma från det språk som talades av befolkningen i södra Afrika när européerna kom dit. “Dopa” var en alkoholhaltig dryck som användes för att orka arbeta hårt och vara stark. Européerna tog med sig begreppet hem och använde det först som ett begrepp för manipulation i hund- och hästsporter, men då genom att ge morfin till motståndarnas djur för att de skulle prestera sämre. Inom idrottsvärlden förekom doping redan på 1800-talet i samband med “mirakeldrycker” som innehöll koffein.
Historien bakom doping i idrotten och i andra sammanhang sträcker sig långt tillbaka i tiden och användningen har utvecklats över åren. Människan har under alla tider sökt efter medel, substanser eller metoder för att vinna fördelar mot rivaler, fiender eller medtävlande. Det har inte bara gällt metoder för att bli starkare, snabbare eller uthålligare utan också för att bli intelligentare, mer attraktiva, framgångsrika och mer välbärgade än konkurrenterna.
Att hitta en heltäckande definition av vad doping är har visat sig vara svårt. En vanligt använd definition är ”manipulation med hjälp av kemiska ämnen eller andra medicinska metoder i avsikt att förbättra prestationerna”.