Behandling med cyklooxygenashämmare
Cyklooxygenas (COX)-hämmare är indicerat vid inflammatoriska tillstånd, vid smärta i samband med inflammatoriska tillstånd samt smärta från sår och benbrott. Ibuprofen ska användas med försiktighet vid njurpåverkan och tillstånd med hypovolemi. Ibuprofen kan användas rutinmässigt från 6 månaders ålder.
Man kan med fördel kombinera COX-hämmare med paracetamol. COX-hämmare har en god analgetisk effekt vid olika smärttillstånd där inflammation finns, till exempel vid:
- postoperativ sårsmärta
- skelettsmärta (frakturer)
- peritonittillstånd (perforerad appendicit)
- reumatologiska sjukdomar.
De substanser som är bäst studerade hos barn är ibuprofen, diklofenak och ketoprofen. Diklofenak används idag i minskad omfattning på grund av dess miljöpåverkan. För ketoprofen saknas indikation för barn. De COX-hämmare som har indikation för barn är:
- ibuprofen för barn över 3-5 månader
- naproxen för barn över 5 år
- diklofenak för barn över 6 år.
I ePed finns det dosförslag från respektive region för användning:
- utanför indikation
- vid lägre ålder
- för andra COX-hämmare som celecoxib och parecoxib.
Det har pågått en diskussion om användningen av COX-hämmare påverkar frakturläkningen
(12). Ur klinisk synvinkel finns det inga hinder att använda dessa läkemedel vid skelettskador eller kirurgi på skelett hos barn.
Vanlig allergisk astma är inte en kontraindikation för COX-hämmare. Coxiber har en korsreagens med sulfapreparat som man behöver ta hänsyn till. De ska inte ges till individer med intolerans mot acetylsalicylsyra (ASA). Vid ASA-intolerans förekommer ofta icke-allergisk astma och näspolyper.
COX-hämmare ska användas med försiktighet vid njurpåverkan och blödningstillstånd. Det är viktigt att barn som får COX-hämmare vid till exempel magsjuka också får tillräckligt att dricka, för att minska risken för njurskada orsakad av hypovolemi. COX-hämmare kan användas hos barn med hjärtsjukdom men bör undvikas vid uttalad cirkulationssvikt eller då njurfunktionen är påverkad. Konsultera hjärtläkare vid osäkerhet.