Uppföljning

Psykiatrisk uppföljning

Det är viktigt att man gör en regelbunden och uppföljande bedömning av:

• sjukdomssymtomen
• den kognitiva funktionen
• eventuell förekomst av utagerande, farlighet och suicidalitet.

Patientens generella funktionsnivå och livskvalitet är centrala utfallsmål för behandlingen. Uppföljningen ska inkludera:

• generell funktionsnivå och livskvalitet
• utvärdering av följsamheten till läkemedelsordinationen
• uppföljning av somatisk samsjuklighet
• läkemedelsbiverkningar.

Man ska också eventuellt beakta substansmissbruk. Läkaren bör uppmärksamma ogynnsamma faktorer som upprepade återinsjuknanden, alkohol- eller annat drogmissbruk. Brister hos patienten avseende kognition, sociala färdigheter och omsorg om egen hälsa kan i värsta fall samverka i ogynnsam riktning.

Somatisk uppföljning

Behandlingsansvarig psykiater har en viktig roll att övervaka att:

• man så långt som möjligt förebygger metabola biverkningar

• tillräckliga regelbundna och adekvata undersökningar görs

• behandlingskrävande avvikelser följs upp på ett korrekt sätt.  

År 2010 utarbetade en rad specialistföreningar gemensamt kliniska riktlinjer för omhändertagande av metabola biverkningar 

.

Förebyggande åtgärder och kontroller vid uppföljning

Alla patienter som påbörjar behandling med antipsykotisk medicinering ska informeras om risken för viktökning och hur man kan förebygga viktökningen. Informera med patientens samtycke gärna även närstående och eventuella boendestödjare. Psykiatrisjuksköterskan kan ha en viktig roll i detta arbete.

Kostrådgivning bör också ske och då främst råd om försiktighet med sötsaker, snacks och söta drycker. 

Före insättning och efter 1, 3 och 6 månader ska man kontrollera:

• längd
• vikt
• bukomfång
• fastevärde för glukos och blodfetter.

Resultat vid uppföljning

Om patienten har en tydlig viktökning eller om laboratorievärden för blodfetter hamnar över referensnivån behöver man vidta åtgärder. Möjliga åtgärder inkluderar:

• Att man gör en förnyad kostrådgivning samt att man ger råd om daglig fysisk aktivitet som ger pulsökning.

• Att man om möjligt ska välja en psykosmedicinering med mindre effekt på vikten eller blodfetterna till exempel aripiprazol, haloperidol, ziprasidon eller lurasidon 

  (24)

  .

• Att man bör lägga till viktreducerande medicinering, i första hand metformin 

  (50)

  .

Hälso­samtal

Man bör också erbjuda patienterna hälsosamtal, där huvudfokus ligger på en dialog om levnadsvanor. Detta ger samtidigt en hälsoprofil och kartläggning av riskfaktorer. Man kan med fördel utgå från ett hälsoformulär om levnadsvanor som patienten fyller i, till exempel med hjälp av kunskapsstödet Stöd i arbetet med levnadsvanor, på Socialstyrelsens webbplats. Uppföljning bör ske minst årligen. För många patienter krävs sannolikt tätare kontakter än så, om det ska kunna ske en positiv påverkan på livsstilsfaktorer. Man bör prioritera rökavvänjning för denna grupp, speciellt för personer som också har andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Preventiv hållning

Det finns mycket goda skäl att tidigt i förloppet aktivt arbeta för att förebygga viktuppgång och andra riskfaktorer och för regelbunden (åtminstone årlig) uppföljning med avseende på kroppslig hälsa vid kronisk psykossjukdom. Individer med psykossjukdom har inte bara ökad risk för somatisk sjuklighet, de har dessutom nedsatt förmåga att identifiera egna fysiogiska sjukdomar. Den behandlande läkaren måste ta ansvar för att behandlingen med psykosläkemedel inte leder till negativa effekter på somatisk hälsa på längre sikt. En sådan uppföjning kan göras inom psykiatrin eller i samverkan mellan specialistpsykiatri och primärvård men det övergripande ansvaret för att säkerställa förebyggande insatser, uppföljning och regelbundna hälsokontroller behöver ligga på psykiatrin.

Uppföljningen bör vara en del av och ett stöd till ett förhållningssätt som präglas av hög kontinuitet och vaksamhet gentemot sjukdomstecken och bristande läkemedelsföljsamhet eftersom en stor del av vårdens uppdrag vid psykossjukdom är återfallsprevention.

Uppföljning bör innehålla