Behandling

Behandlingen ska vara multimodal, det vill säga innefatta flera komponenter:

• antipsykotisk medicinering och uppföljning av somatisk hälsa

• vaksamhet mot substansbruk och återfall

• psykosociala/‌psykoterapeutiska interventioner för att minimera stress och skapa förutsättningar för personlig utveckling

• specifik rehabilitering med bland annat kognitionsträning.

Ansvarig läkare kan påverka förloppet med korrekt diagnostik kombinerad med en effektiv läkemedelsbehandling som är systematiskt utprövad och utvärderad. För ett bestående och gynnsamt förlopp är det viktigt med en förtroendefull relation mellan patient och närstående och läkare, inte minst i de fall då patienten ej uppnår full sjukdomsinsikt. Om patienten har goda relationer till både läkare och närstående kan det öka patientens behandlingsmotivation. Det kan i sin tur ge bästa möjliga skydd mot återfall i psykos. Man bör minimera risken för behandlingsavbrott, särskilt avbrott som innebär att läkemedelsbehandling avslutas i förtid, vilket ökar återfallsrisken avsevärt. Fler återfall ger sämre prognos.

En avgörande framgångsfaktor är relevant utvärdering av given behandling, se sidan Uppföljning. Uppföljning sker alltför ofta i ostrukturerad form, vilket avsevärt försvårar jämförelser över tid.

Läkemedelsbehandling har god evidens som den enskilt mest effektiva delen av behandlingen vid schizofreni 

.

Samverkan med specialistpyskiatrisk mottagning

De allra flesta patienter med psykossjukdom har kontakt med specialistpsykiatrisk vård. Om en patient med psykossjukdom söker primärvård eller annan specialistvård på grund av besvär som skulle kunna vara biverkningar ska man ta kontakt med patientens psykiatriska mottagning för samverkan. Profylaktisk behandling ska inte ändras eller sättas ut utan kontakt med den som håller i förskrivningen.