Njursjukdomar
Njursjukdomar är en heterogen grupp av sjukdomar. Långsamt sjukdomsförlopp är vanligast, men det kan också vara mer akut. Tidigt i förloppet är tillståndet ofta asymtomatiskt, men kräver ändå utredning och behandling för att förhindra framtida organskada.
Njursjukdomar är en heterogen grupp av sjukdomar med varierande symtomatologi och prognos. Förloppet är oftast långsamt, men vissa sjukdomar har akut förlopp. Tidig upptäckt kan förhindra utveckling till allvarliga slutstadier av sjukdomen. Kronisk njursjukdom är vanlig och vid sjunkande glomerulär filtrationshastighet (GFR) är det viktigt med en standardiserad behandling oberoende av etiologi. För diagnos är kravet nedsatt njurfunktion alternativt onormalt hög grad av albuminuri eller radiologiskt eller histopatologiskt påvisad njursjukdom under minst tre månaders tid.
Njurarna har många funktioner. Termen ”njurfunktion” använder man dock generellt för att ange storleken på den glomerulära filtrationen och anges som GFR. Oftast anges GFR normerat till kroppsyta och benämns då relativt GFR med enheten mL/min/1,73 m2. Njurfunktion ska således inte anges som kreatininvärde. Njurfunktionen sjunker med stigande ålder, vilket är att betrakta som normalt. Det innebär att många äldre personer har GFR <60 mL/min/1,73 m2 på grund av åldern. Försämringen av måttligt nedsatt njurfunktion hos äldre personer utan samtidig specifik njursjukdom sker oftast långsamt och risken för att tillståndet övergår i gravt nedsatt njurfunktion är liten. Denna risk måste man däremot beakta vid dosering av läkemedel.
Sjukdomsförlopp
Tidigt i förloppet är många kroniska njursjukdomar asymtomatiska men kräver ändå utredning, regelbunden uppföljning och behandling av grundsjukdomen eller komplikationer såsom hypertoni.
Omhändertagandet av många patienter med njursjukdom syftar till att undvika eller minimera risken för progredierande njurfunktionsnedsättning och framför allt minska risken för hjärtkärlsjukdom. Sent i förloppet tillkommer behandling av de uremiska manifestationerna vid avancerad njursvikt. Njursvikt i slutstadiet innebär att patienten inte har kvar livsuppehållande njurfunktion och det kräver ett ställningstagande till njurersättande behandling (NEB), såsom dialys eller njurtransplantation.
Antalet patienter i Sverige som får njurersättande behandling är drygt 10 500, och ökar årligen med drygt 100 patienter. Sextio procent av patienterna har ett fungerande njurtransplantat, trettio procent behandlas med hemodialys och tio procent med peritonealdialys
(1).