Migrän och annan huvudvärk

De vanligaste huvudvärksformerna är spänningshuvudvärk och migrän. Noggrann anamnes är basen för att ställa diagnos och utesluta annan sjukdom. Behandlingen bör utgå ifrån icke-farmakologiska strategier och vid behov lägga till akuta läkemedel respektive förebyggande läkemedel.

Huvudvärk är vanligt och återkommande i befolkningen. I åldrarna 20 till 30 år får mer än 90 % av alla kvinnor och 75 % av alla män då och då huvudvärk. Förekomsten av huvudvärk i befolkningen avtar med stigande ålder och efter 70 års ålder rapporterar endast 50 % av kvinnor och 25 % av män att de lever med återkommande huvudvärk. Årsprevalensen för spänningshuvudvärk är 20‍–‍80 % och för migrän 15 % 

(1)

.

Förekomsten av de viktigaste primära huvudvärks­formerna 

Spänningshuvudvärk

  • Prevalens: 20–80 %
  • Andel män i förhållande till kvinnor: 4:5

Migrän

  • Prevalens: 15 %
  • Andel män i förhållande till kvinnor: 1:2‍–‍3

Klusterhuvudvärk (tidigare Hortons huvudvärk)

  • Prevalens: 0,05–0,1 %
  • Andel män i förhållande till kvinnor: 4–5:1

Anamnes och klinisk undersökning

Noggrann anamnes och klinisk undersökning är grunden för att det ska gå att skilja ut de patienter som kräver akut handläggning och utredning för uteslutande av allvarlig orsak. Övriga patienter, där migrän och huvudvärk av spänningstyp utgör merparten, kan få lugnande besked och riktad behandling.

Huvudvärk måste sättas i sitt medicinska sammanhang, samtidigt som epidemiologisk kunskap (se faktaruta 1) om de vanligaste orsakerna till huvudvärken vävs in i bedömningen 

(2) (3) (4)

. Diagnoskriterier för olika huvudvärksformer finns samlade på International Headache Societys (IHS) webbplats.

Huvudvärk är ett mycket vanligt symtom hos barn och ungdomar, läs mer på sidan Huvudvärk hos barn och ungdomar.

Primär och sekundär huvudvärk

De primära huvudvärksformerna är egna sjukdomar, som ofta vilar på genetisk grund. Mekanismerna varierar mycket, men vid till exempel migrän är frisättning av inflammatoriska neuropeptider betydelsefullt.

Sekundär huvudvärk innebär däremot att huvudvärken är ett symtom på en annan sjukdom eller andra faktorer. Den vanligaste orsaken till sekundär huvudvärk är läkemedel, till exempel:

  • cyklooxygenas (COX)-hämmare
  • kalciumantagonister
  • kärlvidgande läkemedel
  • selektiva serotonin­återupptags­hämmare (SSRI).

Förhöjt intrakraniellt tryck med huvudvärk kan förekomma som biverkning, till exempel vid behandling med tetracyklin eller doxycyklin. 

Huvudvärk orsakad av en överanvändning av läkemedel (LÖH) är en vanlig komplikation till migrän och annan primär huvudvärkssjukdom. I Sverige är oftast orsaken till LÖH att individen har tagit enkla analgetika i en omfattning som överskrider 14 dagar i månaden. För triptaner och opioidinnehållande läkemedel räcker det att individen tar läkemedlen oftare än 9 dagar i månaden.

Hjärnan saknar i sig nociceptiv innervation (smärtkänsel). Förmedling av smärta från huvudet sker via smärtkänsliga nerver belägna i:

  • större blodkärl
  • hjärnhinnor
  • periost
  • skalpmuskulatur. 

Grenar i främre och mellersta skallgropen leder smärta till n. ophthalmicus. Detta förklarar varför supratentoriella sjukdomsprocesser ofta ger smärta eller värk i pannan och/eller kring ena ögat, oavsett processens exakta lokalisering. I bakre skallgropen sker förmedling av smärtan främst via de övre cervikalrötterna. Detta ger smärtlokalisering till bakhuvudet, nacken och ibland örat.

Andra neurologiska diagnoser kan ge huvudvärk, till exempel opticusneurit, liksom reumatologiska och endokrina sjukdomar. Det är vanligast att sekundär huvudvärk utgår från någon av skallens smärtkänsliga strukturer. Ett vanligt exempel är akut eller ihållande huvudvärk efter trauma mot huvudet men sjukdomstillstånd utanför skallkaviteten är också viktiga. Vid utredning av huvudvärk är det viktigt att hålla följande diagnoser i minnet:

  • ögonsjukdom (till exempel akut glaukom)
  • retningstillstånd i bihålorna (till exempel sinuit)
  • jättecellsarterit
  • tand- käk- och bettproblem
  • cervikal spondylos
  • nackmuskelsmärtor. 

Huvudvärk kan också förekomma vid: 

  • blodbrist
  • njurinsufficiens
  • malign hypertoni
  • endokrina sjukdomar.

Föregående sida
Ingen föregående

Nästa sida
Utredning

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till dig som är specialist i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till dig som är läkare i behov av råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten.

Om du är en av dem som Läkemedelsboken vänder sig till vill vi gärna veta vad du tycker om webbplatsen och dess innehåll. 

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Vill du få återkoppling?

Om du vill få svar från oss behöver du använda Läkemedelsverkets ordinarie kontaktvägar som du hittar på sidan Kontaktuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.