Perifer facialispares
Perifer facialispares handläggs av en öron- näsa- och hals- (ÖNH) specialist, till skillnad från den centrala facialisparesen, vilken en neurolog handlägger. I det tidiga skedet kan det vara svårt att särskilja mellan en perifer och en central facialispares.
Bakgrund
Ansiktsförlamning kan ha en central eller en perifer orsak, där den sistnämnda ofta är idiopatisk. Kännetecknet för en central facialispares är minskad mimik i den nedre kvadranten av ansiktet och påverkan är supranukleär, oftast belägen i kontralaterala hjärnhemisfären (exempelvis på grund av stroke).
Den perifera facialisparesen är vanligtvis ensidig med hängande mungipa, utslätad nasolabialfåra, oförmåga att sluta ögat (ökat tårflöde) och svårt att rynka pannan. Värk bakom örat förekommer också samt eventuell smaknedsättning eller hyperakusi
(16) (17).
Praktiskt råd
Vid svårigheter att särskilja mellan perifer och central påverkan, är ett praktiskt råd att be patient knipa hårt med ögonen. Testa sedan styrkan i knipet genom att ta tag vid ögonbryn och försök öppna patientens ögon samtidigt som denne fortsätter att försöka knipa ihop ögonen. Genom detta kan man upptäcka en tidig perifer pares vid olika styrka kring ögonen, det vill säga lättare att få upp ena ögat. Den perifera facialisparesen i pannan har ännu inte synligt manifesterat sig, men noteras vid detta muskeltest.
Mer om Perifer facialispares (Bells pares) finns på sidan Innerörat i kapitlet Öron-, näs- och halssjukdomar.