Dystoni
Dystoni leder ofta till ofrivilliga rörelser och smärta. Idag finns ingen botande behandling utan enbart symtomlindrig. Fysioterapi är en viktig del i behandlingen men läkemedel kan användas som tillägg och i vissa fall även kirurgi.
Bakgrund
Dystoni kan drabba människor i alla åldrar och kan påverka nästan alla delar av kroppen. Dystonisjukdomar ger upphov till ofrivilliga rörelser och muskelsammandragningar. Vid långvariga besvär kan detta orsaka felställningar och smärta. Dystonins utbredning varierar och kan vara i:
-
ett begränsat område, till exempel ansikte eller hals (fokal dystoni)
-
ett mer utbrett område (segmentell dystoni)
-
flera olika områden (multifokal dystoni)
-
halvsidig (hemidystoni)
-
mer omfattande (generell dystoni).
Vid dystoni föreligger en störning i hjärnans rörelsecentrum som styr muskelaktivitet. Orsaken är ej helt fastställd men kan vara hereditär, förekomma vid andra neurologiska tillstånd till exempel stroke eller vara idiopatisk. Till gruppen fokala dystonier tillhör
(28) (29) (30):
-
blefarospasm (ögonlockskontraktioner)
-
hemifacialisspasm (halvsidiga ansikts- och ögonlockskontraktioner)
-
cervikal dystoni (huvudvridning i sidled, bakåt eller framåt)
-
skrivkramp
-
spasmodisk dysfoni (talstörning).
Behandling
Det finns ingen botande behandling för dystoni utan behandlingen inriktar sig på symtomlindring, där fysioterapi är en viktig del.
Medicinskt är botulinumtoxin intramuskulär förstahandsbehandling vid fokala och segmentella dystonier. Antikolinergika, baklofen, L-dopa eller diazepam används ibland som tillägg eller vid mer utbredda dystonier.
Individuell bedömning av patientens symtom och besvär görs vid svåra besvär där läkemedel inte ger full effekt. En kirurgisk åtgärd kan då vara aktuell, så kallad Deep Brain Stimulation (DBS). Ett annat alternativ är en intratekal baklofenbehandling
(28) (31) (32).