Utredning

Radiologisk diagnostik

Lungröntgen bör utföras på personer med hosta >6 veckor, men tidigare undersökning är viktig vid epidemiologiskt samband eller annan riskfaktor. Barn ska genomgå lungröntgen så snart misstanke om tbc har väckts. Röntgenologiska förändringar på primär lung‍-‍tbc kan ibland ses innan barnet har fått kliniska symtom. Radiologisk utredning med lungröntgen skall utföras även vid extrapulmonell tbc, eftersom samtidigt lungengagemang ses i 30 % av fallen.

Mikrobiologisk och annan diagnostik

Man måste alltid eftersträva bakteriologisk verifikation (odling och resistensbestämning). Mikrobiologisk diagnostik bör som regel innefatta mikroskopi, PCR och odling. Odling är känsligast men tar längre tid (2‍–‍4 veckor till positivt respektive 6 veckor till negativt svar). Mikroskopi och PCR är snabbare med svar inom en eller några dagar, men med sämre känslighet (cirka 50 % respektive cirka 70‍–‍90 % på luftvägsprover, jämfört med odling).

När man misstänker lung‍-‍tbc rekommenderas generellt tre upphostningsprov varav ett taget som tidigt morgonprov. Om det är svårt att få ett spontant hostprov, är nästa steg i utredningen inducerat sputum via koksaltsinhalation och i andra hand bronkoskopi. Vid misstanke om extrapulmonell tbc tas en biopsi från det aktuella området och vävnadsprovet skickas både för odling, PCR och patologi/‌cytologi. Beroende på misstanke kan man skicka prov från likvor, feces, urin och blod.

Misstänker man aktiv tbc hos vuxna bör man undvika immunologiska tester som tuberkulintest (PPD) och interferon-gamma release assay (IGRA). Anledningen är att testerna inte kan särskilja mellan aktiv, tidigare genomgången eller latent tbc‍-‍infektion, och falskt negativa svar förekommer vid aktiv tbc.

Vårdrutiner och smittskydd vid tuberkulos

Tbc är klassad som en allmänfarlig sjukdom (Smittskyddslagen SFS 2004:168) med smittspårningsplikt. Vid smittspårning ska kontakter med symtom, gravida, små barn och immunsupprimerade skyndsamt bedömas av läkare.

För att förhindra tbc‍-‍smitta i vården är det viktigt att snabbt identifiera och isolera potentiellt smittsamma personer (se faktaruta 2). För vårdpersonal används andningsskydd med hepafilter (FFP3) vid kontakt med smittsam patient. Patient med enbart extrapulmonell tbc är inte smittsam. Barn med tbc smittar vanligen inte förrän de kommer upp i skolåldern. Smittsamma patienter med läkemedelskänslig tbc bedöms vara smittfria efter 2 veckors behandling förutsatt klinisk förbättring. Under nödvändig transport utanför isoleringsrum ska patienten uppmanas att hosta i pappersnäsduk som sedan slängs i en avfallspåse.