Intrahepatisk kolestas
Intrahepatisk kolestasunder graviditet (Intrahepatic Cholestasis of Pregnancy, ICP), tidigare kallad graviditetshepatos, förekommer hos cirka 1,5 procent av de gravida kvinnorna i Sverige och oftast under tredje trimestern. Gallsyror ansamlas inne i levercellerna och svämmar över till blodbanan.
Intrahepatisk kolestas (IPC) har en multifaktoriell genes men mycket talar för ett starkt genetiskt inslag. Utsöndringen av gallsyror till gallgångarna fungerar inte optimalt vid ICP. Det gör att gallsyror ansamlas inne i levercellerna för att sedan svämma över till blodbanan. Insjuknande är vanligast (2 av 3) under tredje trimestern. Risken för recidiv vid kommande graviditeter beräknas till 40–70 procent.
Kardinalsymtomet är svår klåda, framför allt lokaliserad till handflator och fotsulor och oftast mest uttalad nattetid. Förutom förhöjda gallsyrevärden (fasteprov) kan man se förhöjda transaminaser hos 20–60 procent av gravida med klåda. Förhöjt bilirubin har observerats hos 10–36 procent med ICP.
Behandling av intrahepatisk kolestas (IPC)
Vid mild ICP (S-gallsyror <40 mikromol/L) har man inte sett ökad risk för negativt graviditetsutfall. Symtomatisk behandling med mentolsprit eller kylbalsam kan provas, eventuellt med tillägg av sederande antihistamin (till exempel prometazin) till natten. Om effekten uteblir görs behandlingsförsök med ursodeoxicholsyra.
Om kvinnan har svår ICP (S-gallsyror ≥40 mikromol/L) ökar risken för hypertensiv sjukdom, förtidsbörd och neonatal andningspåverkan. Vid högrisk ICP (S-gallsyror ≥100 mikromol/L) ökar även risken för intrauterin fosterdöd. Mekanismerna är inte helt klarlagda. Nivåerna av transaminaser har ingen betydelse för fosterrisken. Behandlingsförsök enligt ovan rekommenderas och beroende på graviditetslängd planeras förlossning. Dessa graviditeter ska handläggas av obstetriker, vid behov i samråd med hepatolog
(1).