Hudsjukdomar

Hudsjukdomar kan förbättras eller försämras under graviditet. Det finns även graviditetsspecifika hudsjukdomar såsom pruritic urticarial papules and plaques of pregnancy (PUPPP) och graviditetspemfigoid.

Påverkan på befintliga hud­sjukdomar

Graviditet kan påverka hudsjukdomar både positivt och negativt 

(1)

. Till exempel förbättras ofta psoriasis under graviditet men försämras efter förlossningen. Motsatsen gäller för autoimmuna dermatoser såsom systemisk lupus erythematosous (SLE). Hudsymtom kan vara ett första tecken på ett SLE‍-‍skov som kan få allvarliga konsekvenser. Akne förbättras oftast. Atopiska hudutslag är den vanligaste dermatosen under graviditet.

Behandling

Man kan behandla hudsjukdomar med mjukgörande kräm/salva eventuellt med tillägg av lokala steroider (grupp II‍–‍III). I enstaka fall kan det behövas ljusbehandling (UVB) eller en kur med systemiska kortikosteroider. Ovanliga eller allvarliga tillstånd handläggs i samråd med obstetriker, dermatolog, reumatolog eller internmedicinsk specialist.

Både under och före graviditet ska man undvika behandling med retinoiderna acitretin (indikation psoriasis) och isotretinoin (indikation svår akne) 

(3) (5)

. Retinoiderna är potentiellt fosterskadande och kontraindicerade för den fertila kvinnan såvida hon inte uppfyller samtliga villkor i ett specificerat ”Graviditetsförebyggande program”.

Graviditets­specifika hud­sjukdomar

Vissa tillstånd förekommer bara under graviditet. Till dem hör PUPPP och graviditetspemfigoid.

PUPPP

Pruritic urticarial papules and plaques of pregnancy (PUPPP) är en godartad, intensivt kliande hudsjukdom utan känd patogenes 

(1)

. Den drabbar oftast förstföderskor under de sista veckorna av graviditeten eller omedelbart efter förlossningen. Förekomsten är cirka 1/160 graviditeter. Karakteristiskt är kliande urtikarialiknande papler och plack som ofta debuterar i striae på buken. De spider sig aldrig till handflator eller fotsulor. Lokal behandling med grupp II‍–‍III kortikosteroider och orala antihistaminer är ofta tillräcklig, men i svårare fall kan man behöva ge systemisk steroidbehandling. Ibland kan behandlingen innebära igångsättning av förlossningen.

Graviditets­pemfigoid

Graviditetspemfigoid är en sällsynt (1 fall/2 000‍–‍50 000 gravida), autoimmun, intensivt kliande hudsjukdom 

(1)

. På samma sätt som vid PUPPP debuterar utslagen på buken men kan sprida sig över hela hudytan. Prognosen för fostret/barnet är över lag bra men det finns en ökad andel förtidsbörd och barn som är små för tiden vid födseln. Cirka tio procent av de nyfödda får lindriga hudutslag som försvinner inom några dagar till veckor.

Man ställer diagnosen på klinisk bild och hudbiopsi och tillståndet bör handläggas av dermatolog. Lindriga besvär kan behandlas lokalt/topikalt med kortikosteroider och orala antihistaminer, men i svårare fall krävs systemisk steroidbehandling. Upp till 95 procent av kvinnor kommer att få återfall i framtida graviditeter.

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till dig som är specialist i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till dig som är läkare i behov av råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten.

Om du är en av dem som Läkemedelsboken vänder sig till vill vi gärna veta vad du tycker om webbplatsen och dess innehåll. 

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till dig som är specialist i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till dig som är läkare i behov av råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten.

Om du är en av dem som Läkemedelsboken vänder sig till vill vi gärna veta vad du tycker om webbplatsen och dess innehåll. 

Är du nöjd med Läkemedelsboken?

Vill du få återkoppling?

Om du vill få svar från oss behöver du använda Läkemedelsverkets ordinarie kontaktvägar som du hittar på sidan Kontaktuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.

Vill du få återkoppling?

Om du vill få svar från oss behöver du använda Läkemedelsverkets ordinarie kontaktvägar som du hittar på sidan Kontaktuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.