Läkemedelsbehandling av äldre
Äldre personer har en ökad risk för läkemedelsbiverkningar på grund av fysiologiska förändringar, fler sjukdomar och ett större antal läkemedel. Individanpassning, läkemedelsgenomgångar och bättre informationsöverföring är några exempel på viktiga redskap för en bättre läkemedelsbehandling av äldre personer.
Med ökad ålder följer fysiologiska förändringar som innebär ökad risk för läkemedelsbiverkningar. Äldre patienter använder dessutom ofta flera läkemedel vilket ytterligare ökar risken för negativa effekter av läkemedlen. De patienter som är allra mest sårbara vårdas ofta på särskilda boenden eller har hemsjukvård mot slutet av sina liv. Dessa patienters vård organiseras ofta av flera olika huvudmän, vilket behöver beaktas när det gäller läkemedelsordinationer och uppföljning av läkemedelsbehandling.
Tydligare behandlingsmål, effektivare informationsöverföring och regelbundna läkemedelsgenomgångar är exempel på arbetssätt som bidrar till mer säker och rationell läkemedelsbehandling av äldre personer.
Vårdriktlinjer använder ofta data som bygger på forskning på yngre individer, inte sällan med singeldiagnoser, men saknar däremot ofta underlag för multisjuka äldre personer. Därför kan det vara svårt att veta om riktlinjerna går att tillämpa även för dem. Grundreglerna bör vara att:
-
all behandling ska ha en aktuell indikation
-
att sjukdomen eller symtomen påverkas av behandlingen inom rimlig tid
-
att behandlingen ger så få biverkningar som möjligt.