Utredning

Akut påverkan och abstinens

Lugnande medel har, som namnet antyder, sedativa och anxiolytiska effekter. Beteendeeffekterna kan dock skilja sig åt mellan olika preparat beroende på tillslagshastighet, och huruvida det rör sig om enstaka intag eller ett kontinuerligt bruk.

Om lugnande medel inte blandas med andra substanser har låga eller måttliga doser av bensodiazepiner inte några dramatiska effekter på vitala funktioner, men framför allt vid blandintoxikationer med opioider ger de en påtagligt ökad risk för andningsdepression. Bensodiazepiner och z‍-‍preparat är därför vanligt förekommande vid narkotikarelaterade dödsfall, men då nästan alltid i kombination med andra droger.

Vid hastigt avbrott i längre tids användning av lugnande medel, kan abstinens uppkomma med ångest, oro och sömnsvårigheter. I svåra fall, där patienten tagit höga doser under lång tid, kan symtombilden likna den vid alkoholabstinens, med risk för både abstinenskramper och delirium tremens.

Långsiktig beroende­utveckling

När man ska bedömma en patient med långvarigt bruk av lugnande medel är det angeläget att kartlägga det aktuella användningsmönstret. När det gäller bensodiazepiner har de alla i grunden samma verkningsmekanism, men på grund av att de har olika potens, tillslagshastighet och duration har de olika preparaten i praktiken olika egenskaper. Snabbt tillslag är kopplat till ökad risk för beroendeutveckling. För att få en bild av brukets omfattning översätts doserna ofta till diazepam-ekvivalenter. Nedanstående faktaruta ger en översikt över vanligt förekommande bensodiazepiner.

Kartläggning av övrigt substansbruk

Det är också av stor vikt att kartlägga annan subsansanvändning i samband med utredning av ett skadligt bruk eller beroende av lugnande medel, i synnerhet användning av alkohol och opioider. Samtidig användning av substanser från dessa olika klasser ger nämligen en påtagligt ökad risk för överdoser.