Komplikationer
Biverkningar eller komplikationer kan uppstå vid behandling av akuta komplikationer såsom psykos orsakad av centralstimulantia. Exempelvis ger användningen av naltrexon eller mirtazapin för amfetaminberoende samma biverkningsrisker som för andra indikationer.
Långvarig behandling med antipsykotiska medel kan ge upphov till en rad biverkningar, men vid akut och kortvarig behandling är riskerna färre. En farhåga som lyfts är att risken för kardiella biverkningar såsom blodtrycksfall och arytmier kan vara större vid akut behandling av psykoser utlösta av centralstimulantia, jämfört med psykotiska skov som inte är drogrelaterade. Kliniska studier har dock visat på god säkerhet, och sedan länge rekommenderar man antipsykotiska medel som olanzapin som förstahandsval också vid akuta drogutlösta psykoser
(14). Samtidigt är det viktigt att beakta eventuell tidigare hjärtsjukdom hos patienten, då långvarig användning av centralstimulantia är kopplad till bland annat ischemisk hjärtsjukdom och kardiomyopati, och personer som injicerar droger har en förhöjd risk för bakteriell endokardit. För patienter med sådan historik kan försiktighet med antipsykotiska medel vara klokt, med tanke på risk för QT-tidsförlängning och hypotension. Bensodiazepiner kan då vara ett möjligt alternativ för att lindra psykotisk agitation.
När man ska ta ställning till återfallspreventiv medicinering med naltrexon är det viktigt att fråga patienten om han eller hon använder några opioider. Illegal opioidanvändning är inte ovanligt bland personer med beroende av centralstimulantia, och intag av naltrexon kan i sådana fall utlösa en akut opioidabstinens.