Narkotika
Narkotikaberoende är ett utbrett problem, som kan ge både medicinska och sociala komplikationer. Långvarig läkemedelsbehandling spelar ofta en avgörande roll för att förebygga återfall vid opioidberoende, men för andra former av narkotikaberoende är läkemedel främst indicerade i den akuta behandlingen av intoxikationer och abstinensbesvär.
Innebörden av begreppet narkotika har förändrats med tiden. Ordet härstammar från grekiskans "narkosis", det vill säga "bedövning", och användes först av den grekiske läkaren Galenos om dåtidens medel med förmåga att bedöva, det vill säga opioider. Idag har begreppet vidgats till att omfatta en stor och heterogen grupp substanser, som alla är psykoaktiva. Många, men inte alla, narkotikaklassade medel har en beroendepotential. Flertalet preparatgrupper har, eller har haft, en medicinsk användning, parallellt med användningen som rusmedel.
Klassificering av narkotika
Förenta nationerna har i en rad konventioner klassificerat olika former av narkotika. Dessa indelningar har framför allt sin grund i historiska och juridiska överväganden, vilket gör att de kan skilja sig från strikt medicinska klassificeringar. All icke-medicinsk användning av narkotika är idag kriminaliserad i Sverige. Internationellt pågår dock en intensiv debatt kring avkriminalisering av narkotikabruk, och även legalisering av vissa former av narkotika.
Medicinska klassifikationer av narkotikaklassade medel utgår i regel ifrån begreppet korstolerans. Om korstolerans råder mellan två olika medel så kommer tolerans som utvecklats för det ena medlet även att gälla för det andra. En person med tolerans för heroin kommer exempelvis också ha tolerans för kodein, eftersom preparaten verkar genom samma opioidreceptorer. Farmakologiskt klassas därför båda som opioider.
Kapitlets innehåll
I detta kapitel kommer vi framför allt diskutera fyra olika typer av beroendeframkallande narkotika: opioider, centralstimulantia, lugnande medel och cannabis. Dessa fyra grupper av substanser dominerar den illegala droganvändningen i Sverige idag.
Varje grupp rymmer en rad olika specifika preparat, vilka delar vissa karakteristika. Det är värt att notera att preparat från samtliga dessa grupper kan användas i medicinska syften, för vissa specifika indikationer. När man ordinerar sådana läkemedel är det viktigt att beakta risken för beroendeutveckling.
Avsnittet ”Utredning” ger en inledande generell beskrivning av diagnostik av narkotikaberoende. Den specifika kliniska bilden vid substanspåverkan, abstinens, och vid långsiktig beroendeutveckling samt principerna för läkemedelsbehandling beskrivs i separata avsnitt för respektive substansgrupp.